Etikett: Poesi

Jag vet att du tycker att jag är svår

adminLämna en kommentar

Jag saknar den som vill ha mig som jag är
och vill känna ruset av att vara kär
men hur kan jag begära allt det där,
när jag själv börjar tycka att relationer bara är besvär
Men den här gången är jag säker
På att det inte går
När jag går
Jag vet att du tycker att jag är svår
Men glöm inte att jag har varit älskad ifrån topp till tå
och älskat tillbaka på ett sätt som är svårt att förstå
Det är så mycket som är bra
men ändå känner jag att jag inte kan vara jag
Det är så mycket som är likt
men ändå är det så mycket som inte går ihop
Det kan tyckas som små detaljer
och inget som ska leda till bataljer
men i själva verket är det symboler
kroppens egna sanna signaler
som egentligen står för allt
som visar på att det är kallt
Du visar emellanåt ömhet,
men under ytan finns det äckel
ibland hör jag även ett häckel
och du är full av spärrar och restriktioner
Du förvandlas då till en i mängden bland miljoner
Din litenhet skiner då igenom och lyser
Då kallnar jag och ryser
En sovande kropp kan inte luras
och man kan inte vara nära och långt ifrån på samma gång
om man egentligen inte sjunger på en avskedssång
Du vet nog inte hur mycket jag har kompromissat
som om du vore den rätta ramen, men det är nåt du har missat
Du är me myself and I
Men det är ju jag som är paj

Outtalade meningar

adminLämna en kommentar

Det sägs att man ska bida tiden
att man ska vänta med striden
och skynda långsamt fram
men jag vill inte se tiden an
Du förstår inte hur det är för mig…
Jag ser hellre redan nu vem du är
Jag vill inte dras in i nåt som tär
och korrumperas av min längtan,
min alltmer patetiska trängtan
efter trygghet
till priset
av romantik,
attraktion
och kärlek.
Som att jaga en solkatt.
Resultatet blir ofta motsatt.
Du får vara vem du vill.
Måste vara den du vill.
Det som kommer fram
är som det är, känn ingen skam.
Jag släpper dig fri att flyga fritt
och värnar samtidigt om det som är mitt.
Outtalade meningar,
leder ofta till förseningar
Kanske slutar vi som vänner,
eller blir några vi inte känner.
Visst har jakten gått väldigt trögt
men vi har åtminstone försökt
Jag släpper dig fri att flyga fritt
och värnar samtidigt om det som är mitt.
Outtalade meningar,
leder ofta till förseningar.

Bredvid varandra på trampoliner

adminLämna en kommentar

Relationer kan vara som att stå bredvid varandra på trampoliner,
drömmande och längtande på lösa boliner,
och vänta på vem som ska våga hoppa först
Vänta på vem som ska släcka kärlekens törst
Men vad händer om ingen vill?
Om båda bara står still?
Porrskadade och dejtingappsberoende
och ingen kan känna nåt förtroende
Tänk om alla känslor vi tror finns,
är filtrerade genom vår välvilliga lins
Tänk om vi bara går där bredvid,
som en ensam individ
Utan ett tillsammans och ett vi
Kanske är det bara en patetisk utopi
Men om det är så illa, så vill jag kliva av
Lever hellre ensam än som kärlekstörstande slav
Har man en gång smakat på kärlek när den är som bäst,
nöjer man sig inte som folk gör som mest

Både gud och Buddha vet hur dåligt jag har mått

adminLämna en kommentar

Här under björken
Alldeles vid häcken av tujor
Ligger 21 år av mitt liv
Här ligger du mitt superlativ
Här ligger även en stor bit av mig
Kanske blir jag aldrig mer ok
Innan de bar ut dig på bår
flätade jag dig ett armband av mitt hår
och en fläta av ditt passade jag på att ta
Men din doft den försvinner da för da
Jag tänker på alla dagar som jag klarat
Då jag har ropat utan att du har svarat
Jag har utsatt mig för risker och struntat i allt
Vandrat genom mörker och det har varit så jäkla kallt
Ödsligheten och atomvintern mitt i solskenet
Sönderfallet och smärtan genom bröstbenet
Och ändå vill jag tro att du har sett på
Kanske måste jag tro för att orka stå
Människor omkring mig
Några har jag förlorat och några har jag fått
Både gud och Buddha vet hur dåligt jag har mått
Men jag har också haft oaser och pauser ifrån min sorg
Har kunnat skratta rusig av vin och öl på stadens krogar och torg
Har levt som om varje dag har varit den sista
Smärtsamt medveten om att allt kan man mista
Men nu ska vardagen ta plats
Att jag är redo har förutsatts
Må jag orka och inte bryta ihop
och falla ned i en grop
utan finna någon sorts liv
Våga drömma och vara naiv
Tro på att kärlek kan komma igen
Att det finns någon som blir mer än en vän

Att hinna med innan döden

adminLämna en kommentar


Tiden springer inte fort den spränger ljudvallen
Att hinna med innan döden
Prioritera för mitt eget höga nöjes skull
Som om jag vore en ö
Som om jag inte vore en slav
Slav under pengar
Slav under normer
Slav under mina egna krav
Som om jag har rätt att vänta mig någonting alls
Som om livet har lovat mig något överhuvudtaget
Stressa för ett vackert eftermäle?
Jaga efter kärlek?
Jaga efter bekräftelse?
Åldern har gjort mig lite klokare
Men om samhället blir allt dummare
Vilken nytta gör det då?
Jag borde dra i nödbromsen,
men den kan inte slavar dra i…

Antingen lägger jag mig ner och ger upp

adminLämna en kommentar

Antingen lägger jag mig ner och ger upp min plats,
eller så reser jag mig och tar sats,
och tar ett språng som liknar en katts
Jag kan välja att se min omvärld som ogin och dum
Jag kan välja att se mig som ett missförstått geni som tvingas vara stum
eller så försöker jag se världen som den är, märklig, vacker och skum
Då kan jag välja mina krig
Vandra en skonsammare stig
Det ska nog gå för min hjärna är ännu vig
Oginhet, ovilja och höga hästar slår tillbaks snabbare än man kan tro
Därför ger jag mig rätten att låta bli att försöka bygga bro efter bro
Frön kan inte bankas ned utan måste sås i luftig jord för att gro
Jag kan välja att tiga still
Oavsett vad någon annan vill
och oavsett önskan att tycka till
Då kan jag istället låta bokstäverna dansa desto mer på papper och skärm
Då kan jag tänka efter och använda varje exakt term
och då kan jag leta efter källor i pärm efter pärm
Och då kommer jag slippa känna oförståendets orättvisa skära in
Jag kan då enkelt förklara varför min ståndpunkt är så annorlunda ifrån din
Då slipper jag komma hem tilltufsad med rivet skinn

En stad som aldrig blir klar

adminLämna en kommentar

Jag vaknar inte till vårens dofter
Jag vaknar med odören av tunnelbanan i näsan
och smaken av järn i munnen
och ljudet av det tröstlösa slamret
Ett slammer av en stad som aldrig blir klar
Som aldrig kommer ligga lugn
En stad man inte kan känna sig hemma i
I ett land som inte följer spelplanen jag fostrades att tro på
Jag ångrar, jag ångrar att jag inte gjorde uppror,
och bara släppte taget om duktigheten som drev mig så,
när samhället ändå hånler åt oss som försöker kämpa på

Retorik utan etik

adminLämna en kommentar

Jag mötte en kvinna som hade examen i retorik
När hon diskuterade använde hon varje tänkbar härskarteknik
När bluffen synades bytte hon taktik
Drog plösen över samtalet och avvisade all min praktik
Att stanna upp och lyssna och ha en god etik
fanns inte med i hennes politik
Kålsupare är jag själv mitt i all kritik
Jag borde veta bättre än att gå i polemik
Människor följer sin egen logik
och lyssnar sällan till redovisad statistik
Det är på papper jag borde ägna mig åt ordens akrobatik

Du har skymtat mitt kompetenta jag

adminLämna en kommentar

Längtar hit, längtar dit
Längtar bort och hem till hemmet som försvann
Pratar med, pratar förbi, pratar bort men hittar tillbaks igen
Känslomässiga berg och dalbanan gör mig vimmelkantig och åksjuk
Och du tittar på mig med dina varma ögon och samlar ihop mina kroppsdelar
och bär både mig och mina fullproppade väskor i din famn
Du hjälper mig att spåra upp mina förlorade egenskaper,
och identitetskortet hittade du alldeles vid fotändan av sängen
Terapeuten har förklarat att jag så småningom kommer
återfinna mitt kompetenta jag
Du berättar att du redan har sett henne skymta förbi flera gånger i rad
Kanske har jag tur och hon flyttar hem igen vilken dag som helst
Till dessa famlar och vinglar det inre barnet fram på en is som är svag

Inuti dansar tankarna

adminLämna en kommentar

Inuti dansar tankarna en bisarr dans i otakt
Struntar helt i rytmer och regler
Blandar dur och moll utan minsta hänsyn
Ökar och minskar farten,
utan tanke på mig som åker med
Utan tanke på att magen vänds ut och in
och att jag har blivit mer ben och skinn
Utan empati för att jag bara orkar lite i taget
Tankarna föreslår att jag ska vara solitär
Säger att de vill skydda mig
Letar fel och hot
Och allt jag vill är bara att få vila
Få vila förstådd och respekterad
Men diskussionen blir så lätt infekterad
Runt omkring mig ligger dimman tät
Ingen hittar in och jag hittar inte ut