Jag simmar

Jag befinner mig simmande på ett mörkt hav
Ibland spricker molnen upp och värmer mig
Hindrar mig ifrån att frysa ihjäl
Jag simmar ibland med blicken mot botten
Och ser bara mörker
Men ibland ser jag framåt
Ser färgerna och skönheten
Ser liv
Ibland blir vågorna så höga att jag nästan drunknar
Kan inte andas
Men så inser jag att jag ska ta en våg i taget
Och då överlever jag en stund till

Ibland blir vattnet kav lugnt
Solen skiner ifrån nästan klar himmel
Då lägger jag mig på rygg
Och bara flyter med
Ser då solen och molnen svepa förbi
Säger till mig att livet går vidare

Jag vet att jag kommer att komma fram
Någon gång
Kommer att komma hem igen
Hem kommer att vara något annat
Andra andetag
Jag kommer att stiga upp på en helt annan strand
Och på den stranden finns bara plats för mina lysande solar

Vissa dagar hatar jag livet lite extra


Vissa dagar är livet extra fult
Människor är extra idiotiska
Så jävla puckade
Äckliga
Vidriga
Men då lyser de fina desto mer
Strålar över klotet
Dränker mörkret hos de andra i ljus
Hindrar mitt inre ifrån att förtäras
av simpelheten hos ett andefattigt, syniskt folk
Vissa dagar känns slagen mot boxningssäcken
Underbart
Vissa dagar känns gasen i botten på motorvägen
Som det enda rätta
Vissa dagar kan min vrede inuti ersätta ett kärnkraftverk
Lika giftig och skadlig
Vissa dagar vill jag fly till ett evigt raveparty
Och stanna

Bredvid dig när du sover

Bredvid dig när du sover min vän,
lyser din värme så starkt att jag känner den än
Hela du välkomnar mitt frusna jag
Stöter inte bort
Du är en särskild sort
Jag har sett dig genom hela natten
Jag har känt dig tätt intill
Så mån om att hålla min själ still
Jag har hört ditt hjärta slå
I sömnen kan man inte kamouflera
Inte alls maskera
Kan inte ljuga med kropp eller tunga
Kan inte förvränga eller manipulera
Det får mig att sluta fundera
Tänk om allt var som på natten med dig
Tänk om allt kunde vara så enkelt och lätt
Jag måste våga. Det finns inget annat sätt.
Att blicka framåt
Jag måste ge det en chans
Jag måste komma till sans
Måste ge mig till känna
Jag måste börja leta
Hur ska jag annars få veta
Varje dag utan kärlek är förlorad
Någonstans därute bland miljarder män,
måste det finnas någon som blir mer än min vän

Full av rädslor

Jag kan för ett ögonblick,
tänka,
att jag skulle kunna njuta,
av singelliv
Att jag är fri att göra precis som jag vill
Spännande dejter och kärleksmöten
Men jag har aldrig varit ofri
Aldrig fången
Aldrig kväst
Inte med dig
Jag har varit älskad
Och älskat tillbaks
Jag har varit fri att flyga högt
Visst kunde någon annan kanske ha fått mig flyga högre
Visst kunde kanske någon varit mer romantisk
Visst kunde någon ha varit mer spännande
Men ingen kunde älska mig bättre
Nu sitter jag ensam med en dejtingsite
Dejtingsiter med bilder från förr
Bilder på hur folk vill att de ska se ut även idag
Och jag är bara full av rädslor
För allt som jag skulle kunna drabbas av
Alla komplikationer,
som kan uppstå med en annan människa
Är det inte helt orimligt,
att hitta någon man kan leva med,
utan att gå i bitar?
Utan att utplåna eller utplånas?
Jag tvivlar
Jag stirrar ned i hålet med det vidriga mörkret
Ensamhetens oändliga mörker
I det vill jag dö direkt
I det förtärs jag direkt
I det mörkret är jag villig att offra allt
Offra allt för att slippa
Tänk vad jag förstår nu
Sånt som jag borde ha fått slippa
Ensamhetsproblematik i kubik
En djävulsk kunskap som bara tynger
Ned

Ner

Mer och mer

Det har rasat laviner

Det har rasat laviner inuti mig
De har slitit med sig allt i sin väg
Det har virvlat omkring trasiga fragment av mitt liv
Minnesblixtar av glädje och smärta,
och länge har jag hört varnande muller
om att flera kommer gå
Det borde utfärdas varningsskyltar om mig
Det borde stå: Varning för ras

Kommer någon någonsin?


Allt vi upplevde tillsammans
Svetsade oss samman med nu och då
Tillsammans kunde vi förstå, vi två
Du var min länk till mitt förflutna och min framtid
Utan dig är jag helt naken
Nu försöker jag få rätsida på saken
För dig var jag begriplig och sund
Men vad kommer andra att se?
Hur kan man ge en resumé?
Kommer någon någonsin?
Kommer någon någonsin kunna se mig som du?
Kommer jag någonsin?
Kommer jag någonsin kunna se någon som jag såg dig?
Kommer någon verkligen kunna älska hela mig, som du?
Kommer jag kunna älska hela någon annan, än du?
Jag förstår inte hur jag ska stå ut
Tänk om jag bara kommer leva med ett substitut?
Kommer jag någonsin?
Kommer någon någonsin?

Överlevde midsommar

Tänk att jag överlevde midsommarafton
Tänk att det gick! Fast att det var svårt.
Den vidriga första midsommaren utan dig.
Firanden var ju inte heller riktigt vår grej
Vi skulle ha tillbringat kvällen i soffan tätt intill
Vi skulle ha pratat och kramats precis som vanligt
Nu sitter jag ensam i soffan med en dejtingapp
För att fördriva ångesten zapp, zapp, zapp
I den ser jag att jag inte är själv
Att fler ropar ut sin ensamhet i natten
Skriver om sin längtan efter någon att vara nära
och där är också jag, för ensamheten har börjat tära
Jag vill ge livet en andra chans
Jag vill inte låta själen frysa ihjäl
Dagarna går och jag har bara flytt
Och jag vill kunna lära mig att älska på nytt
Och inte hänga kvar i drömmen om att du kommer tillbaka
Det låter kanske märkligt men det är vad jag har trott
För det har gjort för ont att ta in förlusten av dig
Förlusten av mig
Men jag har bestämt mig nu att jag ska försöka att skratta igen
Ett sånt där skratt som kommer djupt inifrån, tillsammans med en vän

Sedd på riktigt

En människa som en gång har blivit sedd på riktigt
Vänjer sig aldrig vid att vara utan
Kan aldrig tycka att något annat är lika viktigt
Värmen ifrån en sådan blick slår allt annat
Hindrar kylan ifrån att tränga in
Håller ensamheten långt, långt borta
Blickar som skyddar ett ömt skinn
Ett enda välvilligt vittne är vad som krävs
En enda blick som ser potentialen
Som ser glimret som glittrar i oss alla
Håller den som ligger på marginalen
En enda krävs för att hindra en människa ifrån att falla helt

I chockens efterspel


I chockens efterspel,
gör rädslan för smärta
att känslorna stelnar.
Tiden slutar att rusa.
En minut kan vara i en evighet.
Det välbekanta sveptes iväg.
Så enkelt och så snabbt.
Ett liv. Borta.
Några tittar bort
och ruskar olustigt på sig.
Några träder fram och skyndar till.
Men de allra flesta tiger still,
och hoppas att det aldrig, aldrig kommer att hända dem.
Fast att vi alla vet att det inte handlar om om…

När rätt blir fel och fel blir rätt

Sverige, Sverige fosterland vad hände med din heder
Sverige, Sverige fosterland ser du inte vart allt leder
När rätt blir fel och fel blir rätt,
hur kan något gå annat än snett?
Drottninggatans offer och anhöriga så oerhört drabbade
Så många liv, hopp och framtider sabbade
Dessutom uteblivna inkomster och ekonomisk ovisshet
Det är det som väntar den som drabbas av terrorns och våldets omänsklighet
Hur kom det sig att offer ska betala det högsta priset,
och förövare kan snirkla sig undan på det här enkla viset?
Lidandet kan naturligtvis inte mätas i pengar
Inget kan kompensera för älskade som inte längre sover i sina sängar
Men den ekonomiska kostnaden ska inte betalas av den som redan blöder
Kostnaden ska betalas av den skyldige och de som våldet föder