Etikett: Dikter som känns

Cancerpesten

adminLämna en kommentar

Förr dog folk som flugor av digerdöden och smittkoppor, men nu sprider sig cancern som pesten
I tidig ålder drabbas några, men så småningom drabbas nästan hela resten
Kanske är det dags att sluta vända bort och ignorera,
det faktum att vi blir flera
Vi som drabbas av det ofattbara
Vi som förlorar det underbara
Cancern stjäl hänsynslöst liv, kärlek och hopp
Sorg bosätter sig i en kropp
Stjäl all energi, rubbar hela homeostasen
Och värre blir det ända fram till nyorienteringsfasen
Trots att kropp och själ är arbetsoförmögen
och den dignande pappershögen,
så dunkas mantrat att sorgen är ingen sjukdom
för trygghetssystemets kassa gapar numera heltom
Men nu är det en gång så
att cancern drabbar stora som små
Så tänk dig för kära byråkrat
du kan själv få äta upp ditt eget sorgeprat
Och tänk då på att föregå
med gott exempel och följ din propå
Ät din egen bittra medicin,
och stirra in i karmas grin

Sorgens topografi

adminLämna en kommentar

Jag flammar upp och försöker slåss
men jag slocknar snabbt som ett bloss
Ligger flämtande på marken
Lämnar vittnesmål på arken
Så att någon ska veta
Men vem skulle leta?
En som drabbats av paria,
mer hotfull än malaria?
Ett uddaskap
ett främlingskap
Tufsig och ful
och minst av allt kul
Här är jag
Mitt nya jag
Tajt midja och tajta lår
var så mycket viktigare igår
Idag finns det inte ens med på listan
Vem bryr sig när man ligger i kistan?
Mager och senig, för vems skull?
Orka bry sig om sitt hull!
Ilska, sorg och bristande engagemang
Tillhör numera mitt enkla möblemang
Upp och ned är känslornas topografi
men ned är djupt och upp är melankoli

UFO-språket

adminLämna en kommentar

Jag läste en bok om UFO människor som jag
Folket med sorgens fåglar i bröstet som pickar var dag
Vi som mist mitt i livet, vi vandrar likt pariasmittade med ett eget språk
Jag blev så lättad när jag läste berättelser, som kunde varit berättade av mig.
De använde ibland till och med mina ord och uttryck och de kändes då plötsligt ok
Det finns alltså människor som talar mitt språk?
Jag är alltså inte ensam, kanske inte ens galen?
Frågan som nu är både stött och malen
Jag undrade om det fanns de som inte själva hade mist
men som kunde tala det ändå…
I går träffade jag en man som talade språket flytande,
och vi pratade i flera timmar och jag ville inte att tiden skulle gå.
Jag skäms för att jag kanske uppehöll honom ifrån viktigare göromål,
men hans ord skapade oemotståndligt glitter i mitt bröst
Att se på tingen ur samma perspektiv, gav mig en sån oerhörd tröst
Han arbetade med de dödas boningar
och det var han som hjälpte mig att välja din plats
I livet bodde vi i lägenhet, men nu vilar du i ett palats
Chockad och bedövad av sorgen och i ett enda töcken,
träffade jag honom första gången och jag gick som i trans
Hans ord gav mig hopp, och jag som tänkt att de snart får ringa efter ambulans
När jag får lite mera ork ska jag söka efter fler som kan tala UFO-språket
Kanske kommer den nya annorlunda kvinnan i spegeln jag ser
hon som aldrig kan vända tillbaka, kanske kommer det att hända att hon faktiskt på riktigt ler

Om jag överlever

adminLämna en kommentar

Om jag överlever detta helvete
Detta fasansfulla ohyggliga mörker
Om jag någonsin får kraft igen.
Då ska jag berätta hur jag blev behandlad när min älskade dog
Då ska jag berätta hur girigheten inte kunde få nog,
hur banken och staten är rånare utan huvor
Hur sparat kapital hamnar i deras guldiga gruvor
och hur trygghetssystemet inte alls var till för mig
Jag ska berätta om hur Försäkringskassan jagade mig,
och tillämpade systemet åt två håll,
och det läcker som ett såll
och jag blev dubbel förlorare
Den oerhörda sorgen var tydligen inte tillräcklig i min korg
Handläggaren tyckte att jag skulle äta medicin för min sorg
när du inte ens kommit i jorden
Jag ska memorera de vidriga orden
alla absurditeter och vidrigheter som jag utsattes för
Jag ska berätta att det vi tror att vi betalar för i skatt
inte kommer oss till godo, inte ett enda skvatt
Om jag överlever ska jag berätta…

Fortfarande gift med dig

adminLämna en kommentar

Jag har tydligen plötsligt har blivit ogift
Det läste jag på Ratsit
Men de har så förbaskat fel
Döden skiljer oss inte alls
Du lever fast att du är död
Du lever inom mig så starkt att jag nästan dör
Vårt bröllop är fortfarande det vackraste som hållits
Det ska inget jäkla Ratsit få sudda ut
Mitt civilståndstånd som änka är endast av informativ karaktär,
Det svarade juristen på Ratsit
Änkor och änklingar är ekonomiskt ointressanta,
därför gjordes jag om till ogift
Vårt liv, vår kärlek ska inte raderas ut i några register
Jag är gift. Med dig. Alltid, alltid, alltid
Men du råkar bara vara död

På puben igår

adminLämna en kommentar


Jag gick ut på pub i går
Alldeles ensam gick jag
Jag måste säga att jag är riktigt stolt
Jag skulle träffa folk jag aldrig träffat förr
Så långt bort ifrån min dörr

Det gick inte bara bra,
utan det var faktiskt jättekul
Jag skrattade hela kvällen,
och jag var inte ens full
Jag tjuvrökte för många cigaretter,
precis som för längesen

Jag träffade många människor
och jag kom på mig med att under flera stunder,
så gjorde det inte alls lika ont
Jag kunde till och med prata om dig,
utan att bryta ihop och bli stackars mig

Där var en härligt galen kvinna som bubblade av champagne och skratt
Hennes glada fnitter och ögon gav mig energi på flera hundra watt
Hon sa att mitt namn och min uppenbarelse tydde på styrka och kraft,
Hennes man berättade att hans första flickvän dog
Han tittade mig djupt in i ögonen och log:

Jag vet att hon skulle ha velat att jag gick vidare
Att jag skulle vara lycklig varendaste dag
Att se dig här på puben gör mig väldigt glad
Att sitta ensam hemma i sin mörka borg
hjälper inte någon, det läker ingen sorg

Jag svarade att jag hade tvekat,
för mitt inre är helt tatuerat av dig
Det finns inte någon ledig plats
Inte någon enda fläck, inte en endaste cell
men jag tror inte heller att ensamhet läker någon sorg
Jag avskyr att vara hemma och det är inte längre min borg

I natten med mina nyfunna vänner såg jag ett helt annat liv
Jag såg nattens folk och kunde njuta av att vara där
Jag blev presenterad för partypinglor, partyprissar,
fixare, trixare, stekare, langare, hälare
och, enligt ryktet, till och med en torped

När vi adjö så sa vi, vi ses igen
Vi kramade om varann
Kvinnan log och sa att det var just så här jag fann min man
och maken han log även han och viskade i mitt öra:
Du kommer att bli kramad så många gånger fler
Lita på mig, livet det tar men det ger desto mer

När jag promenerade mot Stureplan i försommarnatten,
och kände den heta pulsen på stan,
tänkte jag att natten inte behöver kännas så ensam,
att vi människor inte är så olika ändå,
och tänk hur snabbt en kväll kunde gå

Om du såg som jag ser det

adminLämna en kommentar

Stackars stressade människovarelse,
du pratar i mobilen fort, fort och nästan i stackato
Om du besökte mig i min bubbla,
om du såg världen med mina nyöppnade ögon,
skulle du aldrig stressa bort en endaste liten stund

Din livsfilosofi vilar på en alltför svag grund
För när du är död är allting slut
När dina käraste är döda är allting för sent
Sen finns bara i din fantasi och framtiden likaså
Om du såg som jag ser det
skulle du se att det mesta bara är strunt
och att människor bara jagar runt, runt

Om du bara stannade upp en stund med mig
skulle du se naturens ovärderliga skönhet,
du skulle förstå att man kan hållas vid liv av ett träd
och få nytt syre av det som sedan länge är begravt
Alla människor som har levat
Som har krigat lärt och trevat

Alla som har levt före mig
tänk vad de har banat väg
Tänk att jag inte förstod
Mitt unga naiva övermod

Nu hämtar jag kraft hos dem som har levt långt före mig
Och tänk då behöver man inte uppfinna hjulet på nytt
Jag andas in förr och nu och hör ekande skratt
och inser att det är det som verkligen är livets skatt

Jag bekläms

adminLämna en kommentar

Jag betraktar alltjämt samhället på avstånd
Jag bekläms över dess tillstånd
Först postmodernister
Sen alla relativister
Och nu dessa konstruktivister
Självkonstruerade människor,
utan spegling av andra
Vackra skal utan innehåll
Narcissismen blomstrar tillsammans med
psykopatin som framgångsrecept
Sociala medier som enda koncept
Med blicken stadigt på mobilen
Har man koll på rätta stilen
Allvarligt teknikstressade hjärnor
som drömmer om att bli Youtube- stjärnor
Hojtar högt för att synas på caféet
Jobbigt för öronen och passar dåligt till teet

Han sa att han tror

adminLämna en kommentar

Psykoterapeuten sa att han tror att det kommer att gå,
även om det kanske inte verkar så.
Han sa att det finns resurser hos mig som jag inte kan känna av just nu.
En misantrop var inte vad han såg sa han och log,
och jag tänkte att allt hopp kanske ändå inte dog.
Jag känner att jag vill tro honom.
Jag känner att jag vill.
Åtminstone mer än i april.
Just idag känner jag mig lite starkare.
Kanske kan man lära sig att stå ut.
Kanske har smärtan och det onda ett slut.
Fyrtiofem minuter försvann jättefort.
Jag gick ut i solen och såg en skrudad stad.
Jag gick ut och kunde se alla blommor och blad.

Labilt är ordet

adminLämna en kommentar


Labilt är ordet.
Labilt svajar till skillnad ifrån stabilt.
Blir därför inte heller habilt,
möjligen mer infantilt,
särskilt när sonen blir pappa åt sin mor.
Livet blir aldrig som man tror.
För ett ögonblick kan jag se ljuset
och känna solens barmhärtiga värme.
Jag kan andas in försommarens hoppfulla dofter,
och låta mig få ro i dess sceneri,
som när jag fick vila mitt huvud i ditt knä.
Din kropp. Aldrig avvisande.
Din själ. Alltid där.
Sen skiftar scenen,
och trafikens brus stör mina tankar.
Människornas sorl blir påträngande och innehåller bara idiotisk smörja.
Labilt är ordet som beskriver hela mitt väsen. Numera.
Habilt är ordet som beskriver det som varit. En avslutad era.
Infantilt var mitt synsätt, men vem är jag att värdera?
Går som på en svajig is, där risken för att ramla ned i en vak,
ständigt vilar hotfullt ovanför mitt huvud.
Mitt trötta oroliga huvud som vilade så lugnt i ditt knä.
Du min trygga lugna hamn, din mjuka varma famn, som alltid bjöd på lä.