Därute skriker ensamma hjärtan
Där kämpar så många med svärtan
Men utan den finns inget djup i tavlan
Inga kontraster som ger liv
Jag vet att jag bara behöver ett andetag
Jag vet att jag bara behöver ta dag för dag
En dag är jag där jag vill vara
Någon ropar och jag kommer svara
Någon som ser in mina ögon och ler ända inifrån
Varm som solen själv reflekterad i mig
Vi är så många som längtar och väntar
Och överallt finns dörrar som gläntar
Kanske är det du
Som står där i solnedgången
Kanske är det dina vackra ord
I min telefon på mitt nattduksbord
Som kommer att gro till kärlek
Som för alltid slår rot
Jag möter dig med hjärtats öppnade kamrar
Även om rädslan gör att det hamrar
Så går jag ändå
Ja, jag går ändå