Det finns dagar…Dagar då det inte finns lyckliga slut
Dagar med plikter i aldrig sinande ström
Dagar som blir till kväll innan jag ens hunnit titta ut
Dagar då min längtan blir till en fånig dröm

Det finns stunder då jag blir helt stum
Jag som älskar ordens rikedom
blir bara liten och dum
Trots kunskap och talanger blir jag endast ynkedom

Det är i dessa tystnader jag börjar läsa in
Det är då fruktan tränger sig på
Får mig att glömma att drömmen är också din
och att vi är starka tillsammans, vi två

Det är väl själva fan att det ska vara så svårt
Jag som på klotet hör till de gynnade få
Jag, västerlänning som inte får kämpa så hårt,
upplever ändå att jag får fajtas så

Kanske är det inte så enkelt att ta in
Men vi kämpar alla på våra vis
Utkämpar krig i världen sin
Oavsett var så är en kris alltid en kris