Kanske är jag dömd till att alltid vara rädd
Det är som om jag bara väntar på nästa katastrof
Nästa problem som ska sluka mig hel
Ja, jag är numera alltid beredd

Man blir trött av att leva så
Det känns som att priset för att njuta
Priset för att glädjas,
ligger vid en smärtgräns jag börjar nå

Kanske är det bättre att helt plana ut
Kanske är det bättre att inte längta efter nåt
Kanske är det bättre att leva zombieliv
och bara beta av dagar tills de tar slut