Smärtan gräver sig djupare in
gräver sig långt in under mitt skin
fortsätter in i varje organ i hela min märg
Och allt i mitt liv har tappat sin färg

Hur hamnade jag här
Jag var fortfarande så vansinnigt kär,
i dig min älskade, älskade man
Jag stelnade i chocken av att du försvann

Jag vill inte andas utan dig
Jag vill inte somna utan dig
bredvid mig

Jag sitter på fiket vi alltid gick till
Jag sitter här mycket längre än jag vill
för jag vågar inte gå hem
Hem är inte längre hem
Det är ett ekotempel av dig
Livet kan aldrig mer bli ok

Föddes jag till att lida, för att alltid behöva slåss
Jag är arg för att det aldrig blev riktigt lugnt för oss
Det var alltid så mycket på gång
och vi fick aldrig sjunga långsamhetens ljuva sång