
I livet blir mötet med människorna det som bildar det relationella mönstret.
Konfidenter, kollegor, bekanta, vänner, släktingar, myndighetspersoner, vårdpersonal, tränare på gymmet, grannar, män och kvinnor på tåget och expediter i mataffären.
Deras historier lever i mig och gör sig påminda när jag upplever samma sak.
Våra upplevelser är våra men ändå alla andras.
De är unika men ändå gemensamma.
Allt hör ihop i en gemenskap.
Allt sitter samman.
Ensamma mänskliga öar lever inte vidare.
Vi är fast i ett ekosystem
Men också i ett EQ system
Och utifrån det försöker vi skapa oss mening
Vi lägger ut livbojar
Vi lägger ut livslögner
Vi kämpar med filosofiska kryckor
Anpassar omärkligt moralen så att den stämmer överens
Men livet är en ständig process
Förändring och anpassning
Precis som i alla ekosystem
System som ekar
Och till sist är allt som är kvar bara ekon