Världen har blivit galen.
Människorna zombiefierade.
Inneslutna i en egen bubbla,
utan förmåga att känna och mentalisera.
De är fast i ett drömlandskap,
där det stora klippet hägrar.
Ju mer de drömmer om framtiden,
desto hemskare blir nuet för oss alla.
För ingen är egentligen här.
På riktigt.
Och känner.
Och tänker.
Och reflekterar.
Empatin har ersatts av narcissismen.
De oberoende journalisterna är borta.
De modiga journalisterna är utdöda.
De med patos likaså.
Kvar är de fega och de köpta.
De som tar de enkla vägarna,
och förråder de modiga.
De som skriver för att röra upp
Skriver för rubriker
Leker med våra känslor
Förenade kring hatet mot oliktänkande.
Mantrat som ska piskas in,
är att alla har det så bra.
Skämmas borde folk som klagar
Likt målsökande robotar,
söker de reda på trådar och kommentarer,
av dem som inte tycker som dem.
Fienden.
Inga grupper har ställts mot varandra,
utan de som har hamnat utanför,
har bara sig själva att skylla.
Alla har det bra, för det har vi.
Lyssna inte för allt i världen,
utan kör bara på ert mantra.
Hata och krossa.
Fördöm och förfula dem som står i er väg.
Sky inga medel, för det finns bara ett som är rätt,
och det är ert.
Historien ska glömmas,
och ingenting ska växa fram dynamiskt,
med en blick i backspegeln som en påminnelse,
utan allt ska rivas upp, relativiseras, raseras
och förändringen ska ske i en triumferande revolution.
Kontraktet vi lurades att följa,
det struntar ni fullständigt i,
för nu gäller ert,
och där blir rätt till fel och fel till rätt,
allt för att passa er överlägsna filosofi
Konsekvenserna passar dock illa,
till rödvin och brie.
Ett känsligt hjärta Hem 