Drömmen om ovikta dagar
De svindlande vindlande möjligheterna
När tiden inte är intecknad
De dagarna finns inte
Lika lite som framtiden
Förmätet tecknar jag ändå in varenda dag i min kalender
Som om jag var lovad tid
Plikttid, ambitionstid, fritid
Fast att det enda som finns är nutid och dåtid.
Nu lever jag i ilandsproblemen
Nu lever jag i logistiken
Nu vill jag vinstmaximera
I det nya livet
Korgen är full men jag fyller den med mer
Att välja är också att välja bort
Att välja allt,
är att välja ingenting
Nu är jag tillbaka i vardagen
men än kommer bakslagen
Jag minns nu vad jag kämpade med
Vägen fram var inte så bred
Jag minns nu hur svårt det var att göra sig förstådd
med någon som inte vill bli nådd
Jag minns nu hur höga pyramiderna är
Åh vad jag önskar att du var här
Då hade jag berättat för dig
och du hade förstått mig
Nu måste jag kriga och kämpa
och oron måste jag själv dämpa
Måste vara stark och tålmodig på en arbetsplats
och se att goda rutiner sakta har ersatts
Nya ansikten med ny prestige,
vill inte lära nytt för de vet precis
De tror att de kommer som en frisk fläkt,
men för bara med sig okunskap och brist på respekt
Javisst är jag stark men det är ingenting jag har valt
Och det är tungt att kämpa när stödet är skralt
När landstingskolossens stelhet tar bort glöden
och människor ger upp och tänker på pensionen och döden
Livet i en dörröppning
Stressad
På väg
Hemmet som en livmoder som inte släpper taget
Något man måste göra sig fri ifrån
Något som kan sluka en
Barndomen förföljer
Alltid ett sista varv med ytterskorna på
För att inte fastna
För gott
Ett känsligt hjärta Hem 