Idealist eller fascist?

Jag såg ännu en dokumentär om något som blivit en sekt
Det handlade om en skola som först setts som en härlig frisk fläkt
I spetsen stod en man som skaffade sig rykte av att vara nytänkande idealist
Men döm om allas förvåning när han visade sig vara närmast en fascist
Återigen visade det sig att när skalen fallit av karln,
var han bara oansvarig och infantil som ett barn
Allt var ett spännande experiment
Han ler som om allt vore ett skämt
Och som alltid står offren utan upprättelse eller ursäkt
och ska leva med brusten tillit och en självkänsla som är knäckt
Vad är det med oss människor som så gärna vill sätta människor på piedestal?
Vad är det som gör att vissa kan vända fakta till lögner och förtal?
Hur kan människor så fullständigt sakna perspektiv?  
Hur kan en ideologi vara viktigare än ett människoliv?


Guru

Håll dig borta med ditt tomma fattiga prat
Självutnämnda guru du sprider dina förnumstiga citat
Försöker predika meningen med livet,
fast du helt har missat perspektivet
Försöker höja dig själv med visas skrifter
Du som inte ens kan tygla dina egna drifter
Mästrar och är rättrådig som få
Publicerar på Instagram allt du kommer på
Men mig lurar du inte för du har aldrig förlorat allt
Aldrig levt när det blåser riktigt, riktigt kallt
Du har inte tappat hoppet och meningen
Du vilar tryggt i den äktenskapliga föreningen
Istället tar du allt verkligt viktigt du har för givet
Glömmer din familj för ditt inre liv och det som står skrivet
Du utmålar dig som osjälvisk och klok
Narcissism är nog det rättare ordet i varje lärobok
Men du kommer att fortsätta att berätta
Berätta sanningar för folk som inte vågar ifrågasätta
Du har satt på dig en stor lånad fjäderdräkt
Det du försöker skapa är ingenting annat än en sekt

På papperets spelplan

På papperets spelplan gäller mina regler
Här är jag suverän regent
Jag har makten över varje tangent
Här spelar jag första fiol
Här kan jag till och med skjuta pistol
Här behöver jag inte nöja mig med en vacker sång
Här kan jag vråla ut min frustration och gå bärsärkagång
Och fy fan vad jag behöver leva ut
Allt jag har hållit inne för att inte någon ska slå bakut
Självutnämnda gurus på sociala medier som lever långt ifrån vardagen,
rättrådiga medborgare som inte smakat på verklighetens knytnävslag i magen,
syltryggarna som vänder kappan efter vinden,
de nyttiga idioterna som i sin okunskap vänder andra kinden
Säljer iväg sin egen kultur i tron att det är godhet
Banar väg för förtryckare och inskränkt frihet
Andefattiga individer som bara rusar på och tar allt för givet
För självupptagna för att ta in något historiskt som finns skrivet
På mitt papper kan jag be dem alla dra åt helvete
Jag kan vråla HÅÅÅÅÅLL KÄÄÄÄFTEN!
FÖÖÖR FAAAN!
Och sen kan vi sitta i armkrok och sjunga ”Kumbaya” igen