Etikett: Sorg

Ge mig det enkla

adminLämna en kommentar

Ge mig en man
Ge mig en man som kan
Ge mig en som är varm
Som inte är modig i allt utom relationer
Ge mig någon som håller mig hårt
Ge mig det enkla
Måste allt va så jäkla svårt?
Han får gärna vara egenkär om han är mer kär i mig
Han får gärna vara driven om det är mig han vill driva mot
Ge mig en som inte är komplicerad
En som bara vill komma närmre och inte spelar ut
Jag blir så himla deprimerad
när jag tänker på dem jag har träffat tills nu
En produkt att värdera, ett stycke kött
ingen förmåga att knyta an
så har det känts med dem jag har mött
Ge mig inte en som vill krångla
utan en som på riktig längtar
Ge mig en som vill kramas och hångla
En som väntar
på att få vara tätt intill
hur varmt och hett det än blir
Jag har inga dolda intentioner
Jag är inte svår att förstå
Herregud hur jobbigt ska det bli,
innan det blir bra och ett blir två?

Jag lämnar det hos dig som dömer

adminLämna en kommentar

Grå och smutsig snö ligger i högar
och kylan tränger in
Sitter på fiket och talar med en som blev bestulen på livet som jag
Hon berättar om nedvända blickar och folk som byter till en annan trottoar
Hemskt att se ifrån vänner man ville tro att man har
Hon berättar om psykiatrin som bara ville droga ner
Hon berättar om sveken när det värsta har hänt
Jag berättar om det som hände mig och att jag förstår vad hon har känt
Allt jag gick igenom, hur smärtan förvandlar
Genom is och eld har jag tagit mig hit
men trots all min saknad så längtar jag efter kärlek och romantik,
för det är det som är livet, ja jag kanske verkar antik
Men om jag stannar kvar så är det för det
Ja om jag stannar så är det för det
Och ingen som inte har varit här kan förstå
Men tycka och moralisera kan de ändå
De vet hur man ska sörja
innan man kan börja
Förr blev jag så arg
men nu har jag gett upp
Jag har lämnat tillbaka problemet för det är verkligen inte mitt
Jag lämnar det hos dig som dömer för det är ditt…

Det krävs en by

adminLämna en kommentar

Det sägs att det krävs en by för att fostra ett barn,
men det krävs också en för att trösta en människa i sorg,
för det klarar man inte själv i sin borg.
Tänk hur många som har krävts för mig!
Tänk hur många möten!
Hur många samtal!
Hur många ord!
Hur många kramar,
jag har behövt för att orka leva!
För varje sorg som är ny,
krävs en hel by.

Tala tidens språk

adminLämna en kommentar

Du dog fort
Jag dör långsamt
Kontrasten skär upp avgrunder
Jag trodde att jag ägde orden
men har inga alls
Skratta Pajazzo
Le och ta dig ut
Putsa på ytan
Och tala tidens språk

Vid din viloplats

adminLämna en kommentar


Mitt sinnes mörker lutar sig mot tujor och idegran
medan mitt livs ironi belyses av sempervivum
Rosorna åt rådjuren upp, allihop, men silvereken lyser än
Bland sommarfägringen finns en ensam lavendel kvar
Jag tror att den har stannat bara för mig
Jag lurar mig att tro att universum bryr sig. Jag gör det för att stå ut
Caragana arborescens pendula hänger precis som jag
Funkia, lammöron, rosenplister och anemoner har passerat revy
Björken med fågelholken påminner om ekorren som hälsade på
Den där morgonen när tårarna forsade så
Sitter här och väntar på en ny bättre dag
Din plats är också min plats
Här vilar även jag

Femte januari

adminLämna en kommentar

I dag är det ett år sedan vi fick veta bestämt
Vi skulle inte vara tillsammans jämt
Tiden frös till is och stängde in oss i en bubbla
Tiden kändes kort men samtidigt som den dubbla
Bilderna flimrar förbi
Jag minns mitt skrii
Jag stod i parken i gryningen och bara skrek
Snön bäddade in men lyste samtidigt kall och obarmhärtigt blek
Du skulle inte leva tills det blev tö
Vi skulle passa på att leva i väntan på att du skulle dö
Jag minns kramar och närhet men också hur du sakta försvann
Jag gläds över vår kärlek och allt vi fick, men det var så mycket vi inte hann
Herregud så mycket jag tvingades igenom sen
Jag har blivit älskad av den yppersta av män
En sort av vilka det bara finns otroligt få
Men om jag inte söker igen hur ska jag orka gå på?
Oavsett hur många tårar och upprivet bröst
Oavsett hur mycket ångest och så långt ifrån tröst,
så tänker jag inte släppa möjligheten att få älska igen
Jag vet att du skulle ha önskat mig det, min fina älskade och vän
Det lyser i bröstet på mig och det ljuset släcks inte alls
Det släcks inte förrän luften har slutat sippra ned för min hals
Sann kärlek ristar in sina spår
och de bär jag med mig vart jag går
De hjälper mig att rikta min kompass dit jag behöver. Dit jag verkligen ska
Jag önskar så innerligt att jag kan skratta på riktigt med någon en da

Tack för att du fanns där en stund

adminLämna en kommentar

Jag vill tacka dig för allt du gav mig när mörkret var som störst.
Tillsammans släckte vi vår stora närhetstörst
Jag vill tacka dig för fönstret du öppnade på glänt
Jag minns våra nätter men nu är de som drömmar. Som om de inte alls har hänt.
Förtrollande nätter där du visade mig din stad
Nätter där ditt smittande skratt gjorde mig glad
Jag minns hur vi gick i regnet och jag redan var på väg bort
Ditt liv var för kaotiskt och livet alltför kort
Inga möten är förgäves, jag har lärt mig utav dem
Men med relationer är det precis som med lagrad rom
Det är de som håller länge som smakar allra bäst
Kanske är jag för snabb med att utsätta dem för test
Kanske måste jag gå med skyddsutrustning, den starkaste jag har
och se tiden an för att få veta vem som till sist står kvar,
men hur ska de då få veta vem som finns där inuti?
Ingen kan säga annat än att det är livets ironi.
Men tack för att du fanns där för en liten tid
Fanns där medan jag utkämpade mitt livs tuffaste strid
Jag insåg inte då,
att vi var lika trasiga båda två

Jag går omkring och verkligen försöker

admin2 kommentarer

Jag går omkring och verkligen försöker
och psykiatern frågar om jag fortfarande röker
Jag svarar att jag slutade innan jag riktigt hann börja
Det var bara en oviktig parentes i all denna sörja
Du frågar hur jag har det med alkohol
jag svarar att jag försöker dricka så mycket jag tål
och det är så lite att man skäms
Till sist ställer du frågan som skräms
Tänker du mycket på att dö?
Jag svarar att hela mitt liv känns som ett adjö
Varför få något, varför satsa något överhuvudtaget
om resten ska handla om att sakta se det sönderslaget?

Har ingen giltig valuta

adminLämna en kommentar

Jag kom till ett främmande land
Jag vandrade nästan helt på egen hand
Det som tidigare var mina skills
är borta och ger mig otäcka chills
Det är nu jag inser att det är först när man är på okänd mark
man måste bekänna färg på riktigt och vara stark
Det är först när man är helt naken som man måste möta sig själv
Möter inte bilden av en vacker kvinnovarelse som speglar sig i en älv
Det är inte heller hon som trodde sig klara allt
och orkade hundrafalt
Inte trodde jag att jag skulle gå omkring som ett vilset våp
och fumligt och vimsigt leta efter saker i någon annans skåp
Att ständigt befinna mig i att behöva lära mig på nytt
och att andra ska lära känna mig utan kapitalet av livet som flytt
Jag har ingen giltig valuta
inte ens så pass att man kan pruta

Jul är inget kul

adminLämna en kommentar

Jul, jul är inget kul
Högtider kräver
Högtider kväver
och just i år
river julen upp stora sår
Då finns inte du med
Ja tiden är ur led
Jag blundar, kämpar och biter ihop,
och snart har jag begravt det här året i en grop
Då ska jag utbringa en skål
Utbringa ett helvetesvrål
Farväl för evigt, du vidriga år
Att beskriva dig tror jag knappast går
Kanske trycker jag i mig en ask choklad
Kanske lyssnar jag på en sorgsen ballad
Kanske dricker jag lite vin
och trycker i mig några skivor av ett svin
Och sen, sen, sen
Ska jag skapa mig ett hem igen
Ska jag skapa mig ett hem igen…