Flyr tillbaka

Kanske är jag för känslig för den här världen
kanske är jag menad för någon annan plats
För när orden träffar så hårt att jag tappar balansen,
så undrar jag hur det överhuvudtaget ska fungera
Att existera

Oj oj så svårt det är att inte fly tillbaka
Att inte gå den där vägen som känns så bekant
Vägen som inte leder framåt
Till landet som bara finns i min fantasi
En riktig utopi

Jag flyr till en Jesus som aldrig levde
En Messias som aldrig fanns
Ett minne av en människa upphöjd till skyarna
Någon som ingen annan någonsin kan komma i närheten av
Ouppnåeliga krav

Fast att jag inte ville
Fast jag svor på att inte gå den där vägen
Men när jag skriker efter förståelse eller en kram
är det så lätt att fly dit
Fast att det bara sår split

Jag flyr dit och knarkar på allt jag fick
och det jag inte fick lägger jag själv till
Och allt för att jag är för feg
För feg för att berätta
För svag för att tåla svarens hetta

Nu ligger du ensam på sjukhuset

Inte nog med att du fick jävla, jävla satans cancer skit
Sen kom den där äckliga coronavirus-vidrigheten hit
Och det är lätt att se hur människoliv vägs mot människoliv,
men låt oss inte gå dit
Men nu ligger du kvar på sjukan efter strålning och får inte ta emot besök
Det är så jävla orättvist efter alla dina försök
Men inte fan bryr sig livet och inte fan bryr sig döden
Det är obegripligt att förstå människors öden
Det är bara så jävla fel, det är bara så jävla, jävla fel
Och inget kan man göra för att laga dig och göra dig hel
Jag kan bara berätta att jag tror att du lever och gjorde
så mycket gott och på ett sätt som många fler borde
Vissa människor strålar starkare än andra och du är en av dom
Du har ett hjärta som är större och bryr sig om
Jag känner mig så maktlös här på distans
Tycker att det mesta saknar relevans
Men jag finns här och tänker på dig vad det nu kan vara värt
Tänk dig att jag målar hela världen din i glitter och skärt
Älskar dig fina svägisen min
I tanken håller jag alltid handen din

Den behagliga fantastiska

Tänk så gärna jag skulle vilja vara den behagliga
Den fantastiska
Den praktiska
Den glada humoristiska
Den alltid snygga vältränade
Den sexiga
Den pigga
Den smarta och kloka
Den husliga
Den härdiga
Den effektiva
Den alltid kreativa
Den anpassningsbara
Den alltid självständiga
Den framgångsrika
Den balanserade
Den toleranta
Den modiga
Den tuffa
Men det är inte jag och jag tror att jag har gått vilse,
för jag har börjat tappa bort orden mellan raderna
Jag har börjat be om ursäkt för den jag är
Och utan riktiga skäl,
för jag ville slippa mitt ensamma ångestmausoleum
Blev en helt annan,
men råkade gilla den jag en gång var
Jag minns hem, trygghet, närhet och skratt
Inga outtalade ord som låg och skavde
och våra existensers självklarhet
Så ringer du som om du kunde läsa tankar
och lyfter enkelt upp orden mellan raderna
Håller dem i ljuset tills de spricker, och säger att du älskar mig
och det känns som skillnaden mellan att leva eller ej

Två år sen du lämnade oss

Det har gått två år sen nu
Två år, älskade du
Den här dagen jag hatar allra mest
Den som blockerar och förlamar mig
Får mig att minnas hur jag klippte mitt hår och flätade runt din handled
Den bottenlösa sorgen i vår älskade ögonsten
Vi saknar dig varje dag där vi vandrar på en annan gren
Det känns som igår och evigheters evigheter
Vi fick verkligen smaka på livets vidrigheter
Det hemskaste av det hemskaste bara hände
Tog ingen notis om konsekvenserna
Och vi ritade om referenserna
Och dem har vi kämpat med sen dess
Älskade, jag tycker att vi har kämpat på riktigt bra
Jag tror att du skulle varit stolt om du sett mig och knallhatten i dag
Och det tror jag att du gör.
Jag tror att du finns här där vi är, älskade du
Jag har ett bra liv. Jag är lycklig nu
Men jag är också trött på ett sätt,
som jag inte är säker på någonsin försvinner
Och när man ser tillbaka är det alltid kärleken man minns
Är man trött måste man vara desto mera rädd om kraften som finns
Då måste man se allt det vackra som livet ger
Glädjas och sjunga och skratta för full hals
och skilja på det som inte har någon betydelse alls

Allt det där ni inte hann

Det var vi som fick leva
Vi vet inte hur länge
Men så länge vi förmår och så bra vi kan
Och vi ska försöka göra allt det där ni inte hann
En make och dotter fick lämna för tidigt
Vilken rättvisa fanns det i det?
En pappa och en hustrus förtvivlade skrik
Och världen blir sig aldrig mera lik
Men livet gav lusten och längtan tillbaka
Följde tålmodigt med på krokiga irrande vägar
Redo att starta en förunderlig kemisk reaktion,
när vi äntligen möttes i interaktion
Det underbara som regnar ned över oss
som skiner över hela vår horisont
Det som nu ges till oss som ur ett ymnighetshorn
fångar vi upp som de dyrbaraste korn

Din andra födelsedag

Idag fyller du år, min älskade, älskade
Idag är det din andra födelsedag där på andra sidan
Tänk att din födelsedag skulle bli en sån sorgedag
Men svärdet vilar i skidan
Jag ska leva på så gott det nånsin går
Jag kommer alltid att gråta
Men år kommer att läggas till år
Du fina, du min måttstock på kärlek
Varför skulle jag nöja mig med nåt mindre
Varför inte värme, trygghet och smek
Älskling jag lär mig fortfarande att gå
Men jag låter ingen bryta ned mig
Låter ingen göra mig omöjlig att förstå
Vid en strand
Långt, långt härifrån
I ett land
Sitter en man som har mist
Som har vandrat längs Golgata
Som har nåt alldeles visst
Som har kämpat som en besatt
Jag är ingen skrivare, skriver han
Men för mig är han en äkta skatt
Hans bokstäver träffar rätt och rakt in
Vi delar något som man måste ha känt
Nåt som man lever med under sitt skinn
Vi delar att ha fått krossade liv
Att sen ha försökt pussla ihop det som fanns kvar
Tagit oss fram med myrsteg och kliv
Så älskling, så länge det finns människor på vår jord
Ska jag fortsätta att längta och hoppas
att någon är lika vacker bakom sina ord

Mina armar under din tröja

Just när jag är som tröttast
efter en arbetsdag som blev för lång
Då ser jag dig framför mig
Ståendes väntades på mig
”Skynda dig för maten är klar!”
Känslan av dina läppar mot mina
Känslan av att allt med dig var perfekt
Mina armar under din tröja
Dina muskler under mina händer
Styrka omgärdat av värme
Just när jag har garden helt nere
Träffas jag i minnet
Mitt i solar plexus

Kastas hit och dit

Jag åker på känslostormar fram och tillbaka
Kors och tvärs på vägar som inte är raka
Kastas hit och dit
Aldrig känslomässigt stabil
Men kärleken vår är viril
Jag undrar om jag nånsin kommer till ro
Jag undrar om jag lever på din tro
Krigarprinsessan är trött
Ingenting är som förr
Nu står jag framför din öppna dörr
Nu kliver jag in och lever en stund
Vaknar upp och planerar på nytt
Bränd ifrån förlusten av det som betytt
Inuti glöder en metall
Låt den aldrig nånsin bli kall

I min egen värld av döda själar

I min egen värld av döda själar
Där kan jag ibland må så bra
Där kan jag vara så älskad
Där kan jag bara vara jag
Utan att någon ställer sig i vägen
Där får jag vara så särdeles fantastisk
Men så ibland ropar tystnaden
Ibland ropar den
och vill att jag ska åka hem
Men det är så svårt
för livet där ute
är inte alls som vårt

Allhelgonahelg

Jag var där tidigt på morgonen
Ljusen hade jag redan och det var tur,
för han som har blomsteraffären var sur
Han öppnar inte tidigare för en allhelgonahelg
Nä bredvid en kyrkogård behöver man inte kunna sälj
Jag tog bort alla löven
Jag ställde dit alla ljusen
Jag ringde din mamma
Hon hälsade så gott
Det händer inte lika ofta att jag gråter
Inte längre varje dag,
det hoppas jag att du förlåter
Men där på pallen vid din plats blev det blött av tårar
Fan, fan hur det blev
Det var så mycket du borde ha sett
Fan vad jag skulle ha gett…
Jag har börjat hata den här helgen
Den här helgen då folk strömmar till
På platsen där jag så gott som bott
Där döden nästan tog mig med,
men där livet också tog fart
Gav mig hopp och sa att det kan vara underbart
Jag har börjat minnas hur din röst lät
Jag kan känna min hand på ditt bröst
Hur det kändes när det var du och jag
Chocken gjorde bilden vag
Men nu lever ditt minne
Gnistrar och blänker långt här inne
Till slutet på alla dagar då vi kanske ses igen,
och jag hoppas att det dröjer länge än.