Etikett: Sorg

Min son och jag

adminLämna en kommentar

Min son och jag
Vi var med om en ödets tsunami
Vi var med om sånt som ingen borde få vara med om
Det finns nu ett band mellan oss som inte kan brytas
Vi har varit i en värld som inte många har varit i
Vi har legat och lyssnat på andetag och vetat att de skulle ta slut
Vi har lyssnat och hållit andan när andetag har stannat upp
Och blivit stela av skräck
Vi har blivit så lättade att vi velat dansa av att höra en djup inandning åter starta en andningsrytm
Vi har vandrat inneslutna i en bubbla,
som bara har handlat om liv eller död,
där vi hela tiden innerst inne vetat att döden kommer att gå segrande därifrån,
bärande på vår älskade, finaste fina
Min son och jag

Överlevde midsommar

adminLämna en kommentar

Tänk att jag överlevde midsommarafton
Tänk att det gick! Fast att det var svårt.
Den vidriga första midsommaren utan dig.
Firanden var ju inte heller riktigt vår grej
Vi skulle ha tillbringat kvällen i soffan tätt intill
Vi skulle ha pratat och kramats precis som vanligt
Nu sitter jag ensam i soffan med en dejtingapp
För att fördriva ångesten zapp, zapp, zapp
I den ser jag att jag inte är själv
Att fler ropar ut sin ensamhet i natten
Skriver om sin längtan efter någon att vara nära
och där är också jag, för ensamheten har börjat tära
Jag vill ge livet en andra chans
Jag vill inte låta själen frysa ihjäl
Dagarna går och jag har bara flytt
Och jag vill kunna lära mig att älska på nytt
Och inte hänga kvar i drömmen om att du kommer tillbaka
Det låter kanske märkligt men det är vad jag har trott
För det har gjort för ont att ta in förlusten av dig
Förlusten av mig
Men jag har bestämt mig nu att jag ska försöka att skratta igen
Ett sånt där skratt som kommer djupt inifrån, tillsammans med en vän

För ung

adminLämna en kommentar

”Han kommer inte tillbaka!”
”Du måste inse det”, säger hon
”Jag vet!” säger jag
Och ljuger
Ljuger så jag tror mig själv
Men häromdagen
Alldeles på morgonen
Vid graven
Då kom tanken så starkt
Jag är för ung för att dö
Jag är för ung för att aldrig mer få älska
Bli älskad
Jag är för ung för att aldrig mer få känna pirret i kroppen
Bli kåt på en man
Bli galen
Bli barnslig som ett barn
Känna fjärilarna virvla i magen
Jag för ung för att inte få känna att någon väntar därute
Väntar på att jag ska höra av mig
För ung för att ingen mer ska få se tatueringarna av livet på min kropp

Utan mitt bagage

adminLämna en kommentar


Andra kanske har något att hålla fast vid
Själv måste jag tänka nytt
Nu är jag här för första gången
Ny i min egen stad
Det hade kunnat vara spännande
Rent av svindlande
Något nytt
Men det är inte min verklighet
Inte med mitt bagage
Eller var det just det jag förlorade?
Jag samlar ihop spillror
Försöker hushålla med min kraft
Min kropp är inte som förut
Orkar inte med
En definitiv nitlott i livets lotteri?
Vem är jag med mina nya erfarenheter?
Finns en gnutta värde kvar?
Jag söker glimtar av ljus
Bortom eländet
Bortom ensamheten
Bortom det enorma sorgeberget
och vid sjöarna av tårar,
ligger där en båt förtöjd?

Till tonerna av ett lyckligt pianospel

adminLämna en kommentar

Till tonerna av ett lyckligt pianospel,
stod jag en stund på fast mark
Jag mötte dig i drömmen så levande och stark
men precis som i livet var det värmen,
värmen i din kram som fyllde mig med energi
I drömmen var du så glad, så skrattande fri,
så stolt över det jag fått gjort
Din kyss som du gav,
den kan jag än känna av
Jag lyssnar på pianomelodin varje dag
Hoppas varje kväll att få möta dig igen
Du bästa och finaste av alla män

På en brygga i en park

adminLämna en kommentar


På en brygga i en park
kan man njuta av ensamheten
eller bli påmind.
På en brygga i en park,
kan jag inte bestämma,
vilka som ska stå på scenen.
Kärleksparet i morse gjorde ont,
men yogin som tog selfies,
väckte inte något annat överseende.
Turisterna ifrån Asien som stressat tog bilder
fick mig nästan att tycka att jag hade det bra.
När de alla hade gått sin väg,
dukade naturen upp ett verkligt skådespel.
En stor fisk plaskade i vattnet,
så hårt att ringarna bredde ut sig som en helikopterplatta,
och intill flög en fågel iväg,
som jag tror var en trana,
en fågelsort jag aldrig sett förut.
När jag låg där på plankorna,
på en brygga i en park
med solen flödande
mellan tunna, tunna molnstrimmor
i en glittrande vattenspegel,
kunde jag känna mina andetag,
för första gången på länge.
Ett samtal hördes på avstånd,
ifrån två kvinnor som passerade,
och då fick jag syn på änderna och deras ljuvliga duniga ungar,
som höll till vid vassen intill.
Då tänkte jag: Tänk att allt det här fick gratis!
Inte mer än rätt när naturen nästan stal allt jag ägde och hade…

Olycksbröder och systrar

adminLämna en kommentar

I helgen träffade jag några olycksbröder och systrar
Vi som mist våra älskade
Vi talade om ensamheten som få kan förstå
Vi talade om alla hundratals ”Vi finns där”
och alla ”Hör av dig om det är något”
Vi talade om hur hjärnan inte längre funkar som den brukar,
och hur livet förändras totalt
Tiden läker inte alla sår och smärtan försvinner aldrig
Men nya dagar läggs till
Dagar med det nya livet
Jag hoppas så innerligt att det nya livet,
inte bara ska bestå av ödslighet
Som genom ett fönster tittar jag på människorna
som om jag vore en vålnad
Samtal som förs på avstånd
Samtalsämnen som jag inte kan känna igen mig i
Tänk om jag också kunde sitta och prata på om det,
de talar om
Tala om maken, familjen och kommande semestrar.
Planer, drömmar och framtider tillsammans.
I helgen förstod jag dock att vi är många,
som är ensammast i hela världen

Med dig var jag vacker

adminLämna en kommentar

Sorgen har spetsat mig som ett spjut
Den gör mig ful och har tagit sin tribut
Jag betraktar kroppens förfall
Det är klart som kristall
att jag blir aldrig densamma som jag var med dig
Jag tar farväl av både dig och mig
Jag såg i går
att jag har fått gråa hår
och som en extra bonus
en ökad muskeltonus,
som ger mig värk och smärta
utöver det i mitt hjärta
Huden har tappat sin spänst
och musklerna är inte i tjänst
Saker som du inte skulle ha sett
Du skulle ha sett ett annat porträtt
Med dig var jag vacker och sund
Med mig är jag sliten och rund
Jag valde inte, men ödet valde mig
Ödet var dödens lakej

Vad jag förlorar

adminLämna en kommentar


Jag vill inte att någon ska tro att jag inte försöker,
men när mörkret faller
och ensamheten slukar mig,
och ångesten skriker
och det inte finns någon jag inte redan har ringt,
då känner jag ingen mening,
ingen ork,
bara oändlig smärta och ensamhet.
Då hjälper inte rutiner
Då hjälper inte några sysslor
Då ekar bara minnet av dig,
som en påminnelse om vad jag förlorar varje dag.

Cancerpanik

adminLämna en kommentar

Säg aldrig att jag ska fånga dagen,
säg aldrig såna floskler till mig!
För mig är det ingenting annat än
cancerpanik.
Jag har varit med om det förr,
och jag hatar det som pesten.
Utmätta dagar som ska fångas.
Åh vad jag avskyr det!
Jag trodde att jag skulle slippa det igen.
Men då slog blixten ned.
Läkaren sa: Dagarna har blivit dyra.
Jag ville inte fånga dagar,
stunder och minuter.
Jag ville ha så många att jag kunde slösa hur jag ville.
Jag ville planera eoner av tid med dig.
Jag ville sitta gammal och skrynklig bredvid.
Ödet lurade oss på livet.
Stal förutsättningen för liv.
Och varje dag mäts nya liv ut.
En färd i en riktning ändrar helt kurs.
En människa kastas ut i ovisshet.
En trossats faller.
En meningsfullhet löses upp.