Vi är alla elever

Vi kämpar alla på vårt sätt i vår kontext
Vi gör så gott vi kan och hoppas på what happens next
Och det är så mycket vi inte förstår om varandra och oss själva på riktigt
Har vi inte mat eller tak är det inte så svårt att veta vad som är viktigt
Har vi inte hälsan så är det inte heller svårt att fatta
Men varför är resten av värderingarna så otroligt platta?
Vi kan alla hamna i misär,
även om vi nu inte är där
Det är inte en människas fel,
att hon föddes i en annan del,
eller med ett ohjälpsamt DNA
Det måste finnas en vilja att göra bra
Det måste finnas en ömsesidighet,
oavsett sin uppväxt och verklighet
Att växa upp i kaos kan göra kompassen skev,
men genom livet är alla och envar elev

Solidaritet

Solidaritet vad är det?
Är det att stå ut med att människor behandlar varandra illa,
i en anda av att hålla ihop?
Eller är det att stå fast och enas kring det man är övertygad om är bättre?
Solidaritet är det att välja vissa framför andra?
Välja vilka det är mest synd om?
Vilka som är värda att väljas och skyddas och satsas på?
Eller är det att kräva att alla ska vara med?

Och vad är det de i så fall ska vara med på?
Är solidaritet att fylla skeppet så fullt att det håller på att sjunka?
Ska man kräva att människor löser biljett?
Solidaritet – en för alla – alla för en.
Vad händer om de som vi vill ska tillhöra inte vill höra till?
Vad händer om de är solidariska med andra och inte med oss?
Ska solidaritet vara ömsesidig?