Jag satt hos dig varje dag
under björken där ekorren bodde ett tag
Jag såg årstiderna passera förbi
Jag satt där i ur och skur
och ändå kändes det som att naturen höll mig i sin famn
Jag såg miraklen ske framför mig
Fast att allting brann upp
Jag satt i askan och röken
Men platsen var mitt hem,
och när röken sakta försvann
Då kunde jag se att något hade börjat gro
Sitter här på caféet med ett fånigt flin.
Trött så att jag nästan faller ihop.
Efter en hel helg i kärlek, så otroligt fin.
Akta så att du inte blir ledsen och sårad!
Du vet hur besviken du brukar bli!
En väg av kräsenhet mera försvårad.
Men jag hade rätt hela tiden!
Han fanns där nånstans.
Det var värt alla sår i striden.
Nu sitter jag här och är så himla glad i dag.
Jag tänker vara det så mycket jag kan.
Det kanske bara räcker ett litet tag.
Men då har jag fått uppleva det jag saknade så.
Jag har fått veta att det finns.
Jag har fått känna att det kan gå.
Jag lät lamporna lysa när du försvann
Jag orkade inte laga mat
och det var ganska rörigt ett tag
Jag la kuddarna i sängen så att det kändes som att du var där
Jag gjorde så mycket konstigt
Du skulle bara ha sett
Så mycket farligt som jag gjorde
Så mycket ångest och rädsla
som har bott i mig
Men nu känner jag mig ganska stolt
att jag fortfarande sitter här
Jag sitter fortfarande här och skriver om det som händer i mitt liv
Ingen kan förstå och jag tror att det ska vara så
Det här är mitt
Det här är vårt
Vi som var trion
Det här är för oss
Vi låter lamporna lysa
Vi två som blev kvar
Och vi orkar nästan alltid att laga mat
och vi säger vilken jävla tur att vi har varann
”Fy fan jag är helt traumatiserad av att han försvann ifrån oss”
sa vår ögonsten igår om dig, och jag svarade att det är precis det vi är
Vi är traumatiserade och inget blir som förr, men vi är här nu
Och vi ska leva helt och fullt
Och ja, jag stannar ett tag
jag stannar ett tag till
inte bara för att det finns folk som vill ha mig kvar
Jag stannar för att jag faktiskt vill, kämpa lite till
Och lamporna lyser
De lyser för oss
Alla hjärtans dag
All smärtans jävla dag
Det blir ofta undanskymt
Ibland är firande grymt
Grymt för de som inte har något att fira
För dem som inte känner kärleken spira
Jul utan släkt
Kalas utan vänner
Nyår med bara kras utan kalas
Det är aldrig kul att stå utanför
Ändå är det de vi så ofta gör
Alla jävla hjärtans dag
Den firar inte jag,
och vem var den jäkla Valentin?
En martyr under en giljotin?
Kanske är det en minnesdag för att vi också ska lida lite grann?
Vi som har mist eller som aldrig någon kärlek fann?
Nej jag ska fira på mitt eget sätt,
det finns inget som känns mera rätt,
och det är att fira att hjärtat fortfarande slår
Låt oss alla fira våra hjärtan så mycket som det går
Om det bara slår för oss eller för någon annan spelar ingen roll
Allt som betyder något är ju att pulsen inte sjunker ned till noll
Så jag tänker hädanefter fira alla hjärtans dag med glädje och ro
Tack mitt fina hjärta sluta aldrig klappa för en dag bygger någon en bro
Men till dess räcker det bra med att du slår för mig
Att du pumpar mitt blod och gör mig levande är ett mirakel i sig
Så tack mitt hjärta
Tack
Tick, tack…
Tick, tack…
Nu är jag tillbaka i vardagen
men än kommer bakslagen
Jag minns nu vad jag kämpade med
Vägen fram var inte så bred
Jag minns nu hur svårt det var att göra sig förstådd
med någon som inte vill bli nådd
Jag minns nu hur höga pyramiderna är
Åh vad jag önskar att du var här
Då hade jag berättat för dig
och du hade förstått mig
Nu måste jag kriga och kämpa
och oron måste jag själv dämpa
Måste vara stark och tålmodig på en arbetsplats
och se att goda rutiner sakta har ersatts
Nya ansikten med ny prestige,
vill inte lära nytt för de vet precis
De tror att de kommer som en frisk fläkt,
men för bara med sig okunskap och brist på respekt
Javisst är jag stark men det är ingenting jag har valt
Och det är tungt att kämpa när stödet är skralt
När landstingskolossens stelhet tar bort glöden
och människor ger upp och tänker på pensionen och döden
Det skrivs, ja det gör ju det ändå
Blir nya kapitel i mitt liv
Det onda stannar inte kvar lika länge
Jag håller kvar taget
Jag var nära att släppa, men jag gjorde aldrig det
Och nu när jag är här
Vill jag vara nära och känna hur det känns
Andas på riktigt
En dag finns kanske en till bland raderna
I kapitlen som följer i mitt liv
Jag valde inte det här
Jag valde inte det här
Och jag svarar lydigt på alla frågor
om hur jag har klarat mig
Som om jag hade något val
Ensamhetens svinhugg
Ångestens vidriga ansikte
Känslomässig skörbjugg
Så transformerat i varje människa
Den döljer sig bland texterna och bilderna…
Ligger och lurar mellan raderna
Ibland i förgrunden
Ibland i bakgrunden
Som att vandra på en kyrkogård
med stupade relationer
Frenetiskt trängs de undan
överröstas av sorgliga toner,
och då sipprar minnena fram.
Alla ljuger i stort och i smått
Lampan lyser rött medan jag svajpar på
Frustrerande för det händer inte nåt
Folk är inte monogama
De är inte ens tama
De kan dra
Såna behöver inte jag
Men imorgon är en ny dag
Då kommer jag att träffa någon
som kan älska som jag
Genomskinlig vätska
Kan vara så mycket
Kan vara ett stycke
Tinad snö
Livgivande vatten
Kan vara en sjö
Vattnet som så många är utan
Imma på rutan
Vodkan i flaskan som bara ställer till
En bit av ett moln
De hårda strålarna i duschen när ångesten inte ligger still
Svetten när jag slår på en säck
Fukten av en kyss
Mina tårar alldeles nyss
Vätskan i droppet
När de stängde av det
Dog hoppet
Ibland tror jag att hoppet bara glimmar till
Ibland tror jag att hoppet bara är en del av livets barbari
för att hålla kvar mig i mitt slaveri
Utan hoppet tar inte besvikelsen lika hårt
Men ändå kommer det då och då
Jag sitter ensam i köket och orkar inte laga mat
Jag orkade inte skynda mig för att hinna
Ljuset och solens strimmor hann försvinna
Nu sitter jag i det som blev kvar
Det var så lite
Jag trodde aldrig det
Vi hade nog inte inventerat
Vi hade så mycket investerat
I varann… i varann…
men du försvann
Döden skilde oss åt
Jag kan nästan höra ditt förlåt
fast att du är helt utan skuld
Tänk att det här blev mitt liv
Nyss satt du här bredvid
och vi planerade vår framtid
Ge mig en man
Ge mig en man som kan
Ge mig en som är varm
Som inte är modig i allt utom relationer
Ge mig någon som håller mig hårt
Ge mig det enkla
Måste allt va så jäkla svårt?
Han får gärna vara egenkär om han är mer kär i mig
Han får gärna vara driven om det är mig han vill driva mot
Ge mig en som inte är komplicerad
En som bara vill komma närmre och inte spelar ut
Jag blir så himla deprimerad
när jag tänker på dem jag har träffat tills nu
En produkt att värdera, ett stycke kött
ingen förmåga att knyta an
så har det känts med dem jag har mött
Ge mig inte en som vill krångla
utan en som på riktig längtar
Ge mig en som vill kramas och hångla
En som väntar
på att få vara tätt intill
hur varmt och hett det än blir
Jag har inga dolda intentioner
Jag är inte svår att förstå
Herregud hur jobbigt ska det bli,
innan det blir bra och ett blir två?
Ett känsligt hjärta Hem 