Etikett: Saknad

På Vasaslätten

adminLämna en kommentar

På Vasaslätten berättade jag allt
Fan vad livet är hårt och kallt
Fan vad allting som gäller kärlek är svårt
Fan vad jag saknar livet som var vårt
Mitt hjärta och min kropp
Min själ och mitt hopp
Fan vad det har tagit stryk
Och här sitter jag och tvättar min byk
Jag berättar allt för min vän
Hon som har funnits med sen länge sen
Fan som det blev
Fan vad jag är skev
Vet inte ett skit, snurrar runt i ingenting
Famlar, ramlar samlar på döfödda ting
På Vasaslätten
dricker jag upp sista kaffeskvätten
Vet jag längre vad kärlek är?
Känns mest som en massa besvär
Jag tror jag skiter i det. Jag tror att jag ger upp.
Hoppet förlorade den sista optimisten i sin trupp
Se nu! Hör nu! Ni som sa: Var försiktig. Du kan bli besviken
Ja nu ligger jag här bland alla andra liken
Och på Vasaslätten skrattar och leker barn
Medan jag sitter fast i detta vidriga garn
Jag känner solen på min allt för tunna hud
och undrar var någonstans är gud
Vad är meningen med det här?
Vad är det jag lär?
Behöver jag se ljuset med mikroskåp?
Ska sluta som en synisk misantrop?

Tänk om jag fastnar här!

admin2 kommentarer

Det är så lätt
men inte rätt
Att tänka att allt bara drabbar mig
Tanken svindlar
Rädslan vindlar
Tänk om jag aldrig blir ok?
Sorgen tynger ned
Tiden är ur led
Kommer jag någonsin finna ro igen?
Kommer jag att få tillbaka
Kommer jag att få smaka
På den äkta lojala kärleken
Jag har blivit illa sedd
Så jag har blivit rädd
Kommer jag någonsin bli förstådd som jag blev?
Eller ska jag göras om?
Allteftersom?
Hela min värld har blivit skev
Trivs nu med ensamheten
Älskar lägenheten
Men tänk om jag fastnar här!
Utan att ha en hamn
Utan ha en famn
Vem vet vart vägarna bär?

Jag rullar ihop mig som en boll

admin1 kommentar

Jag rullar ihop mig som en boll
Bara håll! Bara håll!
Låt din ande lägga sig tätt intill
och andas i takt som mitt hjärta vill
Låt din godhet blåsa bort allt som värker
Ge mig en man som du, som bara stärker
Om du bara kunde komma hit en liten, liten stund
Om så bara för en endaste sekund
Tänk om jag kunde luta mitt huvud mot ditt bröst
Om jag ändå kunde känna din varma tröst
Eller kanske kunde jag låna dina vingar och flyga till dig
och bara få höra att allt blir ok

Vi är värda att ha det bra

adminLämna en kommentar

Tänk vad lilla jag gick igenom och vad jag klarar varje dag
Tänk vad vi fixade jag och du
Sonen min du och jag är värda att ha det bra
Vi ska inte ta någon mer skit
Livet måste vara mer än bara slit

Vi ska se oss som vi är förstås
Vi är vackra med det som varit
och det som ligger framför oss
Det kommer att bli bra ska du se
Jag är alltid hon som följer me

Du och jag är värda att få ro
Vi har klarat så mycket
och nu ska du låta det vackra i livet gro
Jag hoppas att du kommer vara min trogna reporter,
för jag är alltid din starkaste supporter

Jag är långt hemifrån

admin1 kommentar

I skuggan av kärleken jag har fått
gäckar förgänglighetens ångest
Skörhetens och åldrandets fasa
Så lätt kan allting rasa
Jag är långt hemifrån
Flera hundra mil bort
Då blir det så tydligt, allt jag blev berövad
Då blir det uppenbart att jag inte bara blev prövad
Min historia. Mina rötter
Det som uppkom med oss
Det som tog åratal att bygga upp med alla viktiga element
Levt liv tillsammans som ett stadigt fundament
Det låter kanske frestande att få börja om på nytt
Men när man blir tvingad,
är det inte något annat än ett överfallsrån
Det plågar mig när jag är långt hemifrån
Jag söker mig därför till ljuset i det nya
Hoppet och kärleken som jag har fått
Söker mig till den bästa av famnar
Vi går hand i hand vart vi än hamnar
Och ändå är det långt till land
Och nära till stormens öga
Men jag klamrar mig fast
i känslovågornas tvära kast

I glädjen bor sorgen

admin1 kommentar


Just nu lyser solen på mig och de mina

Just nu känner jag nåden i livet här och nu
Jag upplever fantastiska saker och platser,
men mitt i allt det fina finns hela tiden du

Jag vet att det finns de som säger

Tänk att det kunde vara så lätt!
Så lätt att gå vidare med en ny
Ett enda ord viftar bort det som skett

Försöker förminska kärleken vi hade

Jag vet inte hur de resonerar och tänker
Jag vet inte heller varför jag bryr mig
Men det är inte slagen utan orden som sänker

Jag frågar mig varje dag varför du inte fick leva

Jag plågas fortfarande av fruktansvärda minnen
Men jag vill oftast leva och älska
Och när jag inte vill, finns nu en famn som stillar mina sinnen

Tänk vilken tur att det inte var du

adminLämna en kommentar


Tänk vilken tur att det inte var du
Vilken tur att det inte var du som förlorade din man till cancer på åtta veckor
Vilken tur att det inte hände dig
Nu när du sitter där och säger att man är sin egen lyckas smed
Nu när din livsfilosofi bygger på kontroll
När du talar om att sorg inte är en sjukdom,
utan något man bör klara själv
Vilken tur att det inte har hänt
Ödet, slumpen dödens bila har ännu inte huggit ner någon du har kär
Du är politiker Du är journalist Du är läkare Du är psykolog
Du är ung och vis som världen
Du har svaren
Vilken otur att det syns
Att du
Tänker
Så
Inför den dagen då du inser att du hade fel
Inser att livet bestämmer själv
Och det rår ingen på

Platsen där du vilar

admin1 kommentar

När solen strilar ned genom träden
och daggen lyser silver
och dimman dansar på ängarna
tänker jag på platsen där du vilar
där jag satt dag efter dag
Nu sitter jag på tåget och längtar dit
Det är som att du knuffar bort mig varje gång jag nu går dit
Det är som om du försöker säga
Gå nu vidare och lev ditt liv!
Men du fattar inte att platsen hör till
Förbinder det gamla och det nya
Det är hugget i sten
Och kan aldrig suddas ut

Kanske är jag ett spöke

adminLämna en kommentar

Traumavibbar dallrar i luften
Jag andas med magen
Jag försöker koncentrera mig
Jag är någon annanstans
Jag är inte här
Det hemska har inte hänt
Kanske är jag ett spöke
Kanske dog jag där och då
Kanske är det därför jag går omkring och tar farväl?
Häromdagen i duschen hamnade jag plötsligt vid begravningsplatsen
Där vid mausoleet där den gråtande kvinnan stod i relief
Där jag grät hejdlöst i timmar på en iskall bänk
Jag kunde känna den råkalla luften
och höra trafiken utanför
Jag väcktes av min älskades oändligt varma famn
Och då blev jag levande igen
Ja, jag tror inte att jag har varit så levande någonsin…

Ett vidrigt, läskigt förunderligt år

adminLämna en kommentar

Det har idag gått ett år sen du försvann
Ett vidrigt, läskigt förunderligt år
Det gick så fasligt långsamt fram
och så ohyggligt fort det bara går

Du var så självklart med i ekvationen
Ett element lika fast som cement
Vi skulle bli så gamla, ja äldst i divisionen
Ja så säkert att det kunnat sättas på pränt

Och så sveptes du bara bort
Slets ur bröstet på mig
Nu vet jag att livet är så kort
Ett år på jorden utan dig

Jag vet att jag var älskad så mycket som det går
Jag vet att jag älskade till max
Att fånga stunden är nåt jag nu förstår
Och att mycket bara är flax

Din värme, din godhet lever vidare i oss
Hjälper oss att rikta vår kompass
Ger kraft när vi måste slåss
Gav oss smak på kärlek av högsta klass