Allt som hänt

Sitter vid din plats och minns
allt som har hänt sen du försvann
Tiden med känslan att ha blivit kastad till vargar
Tiden av svek, rädsla och besvikelser
Men det kom också stunder av ljus
som lyste på mig och vår sol
Vår fina grabb
Jag hoppas att du kan se vilken fin man han är
Han är lite av dig och lite av mig men mest sig själv
Jag är så glad över att vi behöll våra rena sinnen
För nu lever jag i våra vackra minnen
Och alla de som gjorde mig ont kommer till sist att förstå
Men det är inget jag behöver tänka på
Nu lever jag fri och jag skrattar sådär
som man bara kan om ingen finns där
Ingen som behöver förstå
varför jag skrattar så
Ingen som drar ner mig.
Ingen som stjäl min energi.
Älskling jag är äntligen fri
Så det var aldrig förgäves
Det var vad som krävdes

De som kom efter dig

De som kom efter dig, dem vill jag inget ont
Men jag som råkar älska alldeles för mycket,
måste ha någon som håller mig försiktigt och lugnt
Jag blir så lätt invaderad, överstimulerad
Jag önskar ingen att känna som jag gjorde
Det är ingenting som någon borde
Jag blev passagerare i mitt eget liv
Jag som alltid haft ett eget driv
De jag försökte att älska förevigt, de gav mig alla nåt
Jag tänker glömma det hemska och minnas det fina jag fått

Skulle jag någonsin träffa någon igen
så skulle jag satsa på en riktig vän
Nån som tycker att jag är bra och fin
Nån som förstår att jag redan är klar
Jag behöver inte ändras, jag är bra som jag är
Det betyder inte att jag är egenkär
Nästan allt kan jag ge mig själv
utom nån som bara vill sitta still
Sitta i tystnad tätt intill
En man som har respekten för sig själv
och densamma för den andre
En människa som har nått ro
Nu sitter jag i hemmet där jag åter har byggt bo

Visst kan jag sakna

Visst kan jag sakna hur du höll om mig,
men du var aldrig riktig där
Visst kan jag sakna allt vi gjorde- när vi trodde,
men det finns ju inte kvar
Jag kan inte lova dig nånting alls
Nåt viktigt gick sönder
Allt blev så snurrigt med dig
Det blev kaos inom mig
Du säger att för dig blev det samma sak
Men du känner inte samma bittra smak

Men där har vi redan svaret
Vi känner inte likadant
Och min kärlek den försvann
Visst kan jag älska stunder med dig
Men det blir alltid jobbigt inom mig
Vi kan inte bygga en relation på så dålig grund
och vår tid tillsammans den var inte sund Visst kan jag sakna, att vakna, med dig tätt intill
Men priset att betala det är det inte värt
Ett liv är för kort för att slösas på tjafs
Livet passerar i ett nafs
Jag kommer att minnas alla mina försök
jag kommer att minnas alla glada skratt
men jag kommer aldrig att glömma alla gånger jag grät
jag blev så svag att jag trodde på nytt och förlät

När lamporna släckts

När lamporna släckts


Jag har varit ensam på tivoli i två och ett halvt år.
Men jag vet att hela tiden inte har varit svår.
Jag har vandrat runt i en ytlig sagovärld.
men allteftersom blev jag allt mindre värd.

Jag sitter nu ensam i mörkret efter att lamporna släckts.
Kämpar för att döda alla känslor som har väckts.
Allt som jag lade in och trodde var vårt.
Trodde aldrig att livet skulle vara såhär hårt.

Jag drogs in i någonting som jag aldrig har valt,
och jag gråter över alla elakheter som jag har svalt.
Som en treåring med en skarpladdad bazooka sköt han hjärtlöst och ovetande om hur illa det tog.
Och hela tiden växte det mer och mer oro inuti mig, och till sist var det något som dog.

Kanske kommer jag aldrig, aldrig mer våga tro på nåt
Kanske borde jag nöja mig med allt jag har fått.
Men allt jag ser är hans vidriga svek.
och hur han gjorde mig så jävla vek .

Min älskade son sa: ”Morsan, låt ingen jävel få dig att tro att du är svår.
Det har jag aldrig tyckt ens under mina struligaste år!”
De orden har jag lagt långt inne i mitt hjärtas allra heligaste rum.
Han tog ifrån mig nästan allt, men den inre ljusa rösten blev aldrig stum.

Utopi


Det blir aldrig riktigt lugnt inuti
Jag har nog alltid fattat att det är utopi
Jag är nöjd om bergen inte kommer med dalar jag inte kan ta mig ur
Kanske kan jag lära mig att du finns där i ur och skur

Eller så är skadorna för stora och livet blev alltför svårt
Drömmen om att finna någon att bygga något med att kalla vårt
Varje spirande glödande morgon blir oåterkalleligt till dag
Med andra ögon ser jag dess färger genom nya filter som blivit jag

Kanske är det samma klump i magen som alltid funnits med ända sen jag var ung
Kanske är det åldern och allt som har hänt som gör den extra tung
Jag vill berätta allt för dig. Jag vill vara transparent
Men det finns alltid sånt vi ångrar att vi har bekänt

För känslor förstärker och färgar för stunden
När orden väl är sagda är man bunden
Jag hoppas att du aldrig slutar att vilja att förstå
För jag vill aldrig vara ensam när man är två

Nu finns Ett känsligt hjärta också på Youtube

Nu har jag startat en Youtubekanal för Ett känsligt hjärta där jag emellanåt kommer att publicera diktvideos. Här är den första och den är helt tillägnad alla er som har följt mig på den här bloggen genom aska och eld. Hoppas att ni kommer att gilla den och gör ni det så får ni gärna gilla, dela och prenumerera.
Massor av kramar ifrån Ett känsligt hjärta

En flinga snö

Snön har lagt sig över hela stan
Hand i hand ser vi hur det gnistrar i varje fur och gran
Skräcken att mista blixtrade till, närmare bestämt igår
Då såg jag bara mörker och trasslade in mig i riviga snår
Livet borde kunna vara enkelt och lätt
och är det ju på många fantastiska sätt
Men det är när det är svårt och kärleken sätts på prov som det trygga vävs in
Ja så är det i den känsliga själen min
Jag ser på den glittrande snön och ställer mig nära och ser hur varje flinga är unik
Precis som varje dag i vårt liv har sin egen estetik
Känner lyckan över att spela huvudrollen med dig i den vackraste kärlekspjäsen
Jag ser bara kärlek och framtid i dina ögon och ditt varma väsen
Jag ska inte sluta att se det vackra i det lilla
Jag ska ge mig tid att betrakta stilla
Jag ska se flingan i snön och det lilla kornet sand på en strand
och överväldigas av känslan av att hålla din hand

Har det bra nu, trots allt

Till kaffet har jag inga kakor men hittar några Digestive
Sätter mig vid bordet och kommer att tänka på mitt liv
Jag har det bra nu, trots allt
Jag tackar livet och allting omkring mig tusenfalt
Man kan fylla bägaren med smolk
och anlita djävulen som tolk
Eller låta allt det vackra sjunka in
Du min älskade, dina ord lägger jag allra längst in i mitt bröst
och jag ska försöka höra dem till tröst
Genom dånet ifrån otrygghetens dova skrik
ska jag varsamt lägga dem om min panik
Värmer mig vid dig, älskade min
Det är inte lätt att vara trygghetsnarkoman
i den här märkliga stan
Den som inte ens längre kan hålla upp en trovärdig kuliss
Styrd av korrupta själar och skött som en fideikommiss

Det svåraste som finns

Att se sig själv är det svåraste som finns
Att göra det när själen stormar och inte en skymt av fast land syns
När tvivelsrösten drar upp förstärkaren på max,
och amygdala selekterar vad man minns

Krampaktigt håller jag fast vid vaga ekon av frid och lycka
När rösten ropar att jag stolt ska dra härifrån
och lämna min käresta att sakna och begrunda
kämpar jag emot och minns förlåt och rätten att tycka

Svek

Ingenting gör så ont som svek ifrån de man har hållit närmast
Men aldrig, aldrig att jag låter nån stjäla mitt liv, min glädje och kraft
Jag går vidare mot ljuset och stannar inte upp
Nu lämnar jag över att minnas och reflektera över det man haft

Nu gör jag mig fri och lägger mitt hjärta i händer som håller varsamt
Nu gör jag så mycket klokare val
Och jag vet att jag kommer bli hållen och att jag har hittat min hamn
Jag väljer mig, även om jag lider alla kval