Etikett: Poesi

Har det bra nu, trots allt

adminLämna en kommentar

Till kaffet har jag inga kakor men hittar några Digestive
Sätter mig vid bordet och kommer att tänka på mitt liv
Jag har det bra nu, trots allt
Jag tackar livet och allting omkring mig tusenfalt
Man kan fylla bägaren med smolk
och anlita djävulen som tolk
Eller låta allt det vackra sjunka in
Du min älskade, dina ord lägger jag allra längst in i mitt bröst
och jag ska försöka höra dem till tröst
Genom dånet ifrån otrygghetens dova skrik
ska jag varsamt lägga dem om min panik
Värmer mig vid dig, älskade min
Det är inte lätt att vara trygghetsnarkoman
i den här märkliga stan
Den som inte ens längre kan hålla upp en trovärdig kuliss
Styrd av korrupta själar och skött som en fideikommiss

Det svåraste som finns

admin1 kommentar

Att se sig själv är det svåraste som finns
Att göra det när själen stormar och inte en skymt av fast land syns
När tvivelsrösten drar upp förstärkaren på max,
och amygdala selekterar vad man minns

Krampaktigt håller jag fast vid vaga ekon av frid och lycka
När rösten ropar att jag stolt ska dra härifrån
och lämna min käresta att sakna och begrunda
kämpar jag emot och minns förlåt och rätten att tycka

Svek

admin1 kommentar

Ingenting gör så ont som svek ifrån de man har hållit närmast
Men aldrig, aldrig att jag låter nån stjäla mitt liv, min glädje och kraft
Jag går vidare mot ljuset och stannar inte upp
Nu lämnar jag över att minnas och reflektera över det man haft

Nu gör jag mig fri och lägger mitt hjärta i händer som håller varsamt
Nu gör jag så mycket klokare val
Och jag vet att jag kommer bli hållen och att jag har hittat min hamn
Jag väljer mig, även om jag lider alla kval

Vi vaknar upp någon helt annanstans

adminLämna en kommentar

Vi vaknar upp någon helt annanstans
Vi vaknar upp där vi stannade för natten
Det känns förbjudet
Som om vi har rymt
Rymt ifrån stadens slammer
Dess ständiga oroliga hetsiga förändring
Staden där politiker fullständigt har tappat sin grund
Vi vaknar upp vid en strand långt borta ifrån allt det där
Vi är fria
Fria att se på hela den där idiotin utifrån
Det är en lyx få förunnat
Kanske måste det till en katastrof
En personlig apokalyps
Kanske måste det till att man nästan dör
Kanske måste det till att man nästan både förtär och förtärs
För att kunna älska på nytt och se världen som den är
Se att den bara är nu
Se att den är lika bräcklig som vi
och att den bländar med sin skönhet
om vi bara stannar upp

Lets go into the wild

adminLämna en kommentar

You acted like an teenager and I cried like a child
Amor must have gone mad
And yet both of us wanted to be together
We could survive in every weather

You acted like an teenager and I cried like a child
But we made the effort and rode out the storm
You said: Lets prepare my van and go into the wild
We went up to the north and how you kept me warm

I have never ever been so free
I have never felt that life can be so easy
So close, so amazed by your love
Lying next to you gazing at the stars above

You and I in your hippie van
We can stay or we can go wherever we may want
You will forever be my amazing man
When It comes to capturing life, you and I will be at the forefront

Du kan inte bygga mig närhet

adminLämna en kommentar

Asfaltsdjungel svart död
Ensamheten tränger sig på
Världen är inte ens grå
När ingen riktig kan förstå
Öppnar dörren till lägenheten och den är så tyst och tom
Ensamhet kan var en sån frihet och en riktigt tung dom,
och det enda som kan hjälpa är en riktig famn
Det enda som kan hjälpa är att höra någon säga mitt namn
Du kan inte bygga mig närhet
Du kan inte bygga mig trygghet
För jag skiter i rekvisitan, den sätter ingen ton
Utan det får du fixa i egen hög person
Kan du inte hålla borta min ensamhet
Spelar det ingen roll om jag bor i en stuga eller en lägenhet
Vi är så olika du och jag
och för det mesta är det nog bra,
men vi pratar inte alltid på samma frekvens
Fan, jag vill prata om hur det känns

Jag är redan där

adminLämna en kommentar

Nu hatar livet mig igen och det är ömsesidigt
I den här stunden kan jag inte andas för trycket över bröstet
Och den knutna magsäcken
Är mitt enda livstecken
Just nu vill jag inte leva längre.
I morgon är en ny dag
Men idag finns inte ett enda stödben kvar
Ångest, sorg och tvivel är det enda jag har
Jag har ingen obefläckad ö att stiga i land på
Inga glimrande lockande framtidstankar
Ingen känsla av att vara i närheten av att orka eller duga
Orkar inte förställa mig. Orkar inte ljuga.
Att bara lyfta blicken från golvet är tungt
Idag ber livet mig att dra åt helvete
Jag svarar uppkäftigt att jag redan är där
Jaaag är redan dääär…..

Tills tiden stannar och ebbar ut

admin1 kommentar

Andas in ensamheten. Andas. Hålla på att kvävas.
Det kostar på när nya vävar ska vävas

Ambivalent anknytningsstil är namnet på min karusell
Tillsammans med dig blir den speciell

Herregud vad vi har lärt oss på vår resa som inte har hunnit särskilt långt
Och ändå har vi rest till andra sidan jorden och klarat av att ha det trångt

Klarat av missförstånd och ilska och tårar
Skrattat och gråtit och undrat om vi är två dårar

Vi har haft modet och styrkan att kriga för det som är värt
Allt det vi trodde på, ville och hade kärt

Vi har nu modet att mötas i det som är svårt
och kämpa för det som är vårt

Fan vad vi är bra, du och jag
Och vi blir bara bättre dag för dag

Jag fattar nu att du vill vara med mig som jag med dig
Jag fattar nu att du verkligen orkar att älska mig

Jag ska våga tro på att du finns där,
att jag kan lita på att isarna bär

Vi ska leva tillsammans tills tiden stannar och ebbar ut
Vi ska leva som om allt när som helst kan ta slut

Och ovanpå taket upp mot himlen blickar vi nu upp
och från molnen och stjärnorna betraktas vi av vår änglatrupp

Vackra toner i musiken

adminLämna en kommentar

Änglarna vet hur jag har kämpat
Änglarna vet hur jag har åkt ned i djupen
Hur jag har stått vid hans grav med gråten i strupen
Hur jag har trott att allt varit slut
Förödande ångest och inget har dämpat

Jag har bitvis känt mig nästan galen
Det är svårt att förstå för den som inte har varit där
Men det är ju så med livet, det är på vägen man lär
Inte jag heller visste innan han försvann ifrån mig
Men där stod jag med alla de svåra valen

Jag har förlikat mig med alla som föll ifrån
Alla som jag trodde jag hörde till
men jag har funnit mig i att telefonen tiger still
Men det gör ingenting för de jag har, kommer nog vara kvar
Nu har jag börjat kunna känna frid i stormens dån

Vi träffades båda två av livets grymhet
Min sårbarhet, med mina känslor som ligger utanpå
kan vara så otroligt komplicerad och svår att förstå
Ibland begriper inte ens jag själv
Men du helar mig med dig och din närhet

Det händer mirakel hela tiden och jag seglar på termiken
Du, min älskade och jag kommer närmare för varje dag
Det håller verkligen på riktigt, det känner jag
Och allt som skavde och som vi behövde lära,
skapade bara ännu fler vackra toner i musiken

En ändlös charad

adminLämna en kommentar

Vi har det bättre än nånsin nu
Vi har lärt känna varandra så bra,
och den jag vill ha, har jag ju
Desto bättre vi har det med varann,
desto värre är det att skiljas åt
Varje farväl väcker en ångesttyrann
Det är som att jag har skadats för gott
Trots att kärleken gror och blomstrar,
så ser jag när jag går, bara dystert grått
Avundsjukt ser jag hur paren går hem till ett hem de kallar vårt
Precis som jag själv hade det en gång
Jag svär över att så mycket ändå är så svårt
Två och ett halvt år och jag gråter fortfarande floder
Den tiden har slitit som ett helt liv
Allt det goda dränks i mina mörka perioder
Och jag orkar inte låtsas vara pigg och glad
Orkar inte skyla över mitt ödsliga hjärtas rop
Har mitt liv blivit en ändlös charad?