Dagarna på arbetet före semestern
Tänk så ljusa, underbara
All denna längtan efter att vara fri
Drömmar som lyser så klara
Just då är allt klart som kristall
Listan är redo och väntar otåligt på mig
Men det lägger sig en massa lager
Lindar sig runt som klistersprej
Jag är värd min frihet, det vet jag nu
jag är värd glädjen som spritter inuti
Den här gången ska jag verkligen njuta
och överrösta prestationsångestens gälla skri
Jag ska binda en krans av alla stunder jag fått i mitt nya liv
Jag ska välja blommor som får vara deras klädnad
Tillsammans kommer de att bli en vacker fägnad
En vacker ros måste finnas, med underbar doft och sina taggar
En vägtistel väljer jag för livets skönhet och smärta
En kardborre för ångestens fäbless för att dra till sig svärta
Ögontröst och äkta förgätmigej får en given plats,
Kungsljuset vid trädgårdskanten kan skänka sitt gull,
och åkerbindan får fläta sig runt för säkerhetsskull
Oxtunga, vallmo och åkerviol i sina skimrande färger,
Den snövita snårvindan lyser med sin renhet
och skogsnävans rosa, lila och purpur i en särskild enhet
Prästkragar och maskros måste också vara med,
för själasörjaren jag mötte och solen som till sist började lysa
Vid graven tar jag också lite alunrot som aldrig tycks frysa
Jag vandrar genom prunkande parker och ängar,
tills jag får färdigt min vackra doftande midsommarkrans
Jag lägger sen armarna om dig och hisnar: Tänk om du inte fanns!
Tänk om man kunde sudda bort alla hemska minnesdagar
och de hemska ångestklumparna i våra magar
Så att allt bara vore borta och väck
Datum som bara står för ont, låt oss lägga dem i en säck
Siffror dagar månader i en särskild kombination
De kan verkligen få ned en på knä utan pardon
De kan slå undan fötterna så lätt
De kan lösa upp ett skelett
Sprider sitt gift och sköljer över allt gott
Lyser upp delar av livet som man aldrig borde fått
Delar som aldrig kan bli något annat än ett rån
Visst livet är alltid bara ett lån
Men när en livstråd slits av med våld ifrån någons hand
Då stiger man in i ett mörkt och ödsligt land
När livet stjäl allt du har byggt upp,
så förstås det bara riktigt av dem i samma grupp
Jag har försökt se det som något som kan ge nåt i processen
Men det är bara mer börda på pressen och stressen
Det är bara terror
I hjärnan står det error
Euphrezyne Ett känsligt hjärta
Livet tar mina dagar en efter en
och jag försöker bestämma dess innehåll
Men det är ju inte jag som styr
Visst, jag försöker låtsas som om jag har kontroll
Alltid har jag velat vara fri
Men aldrig har jag vågat betala dess pris
Aldrig har jag vågat följa hjärtats instängda skrik
Jag har fogat mig och nöjt mig med en och annan bris
Inga dagar har jag slösat bort
Jag har varit så duktig och gjort mer än man ska
Studerat och kämpat för något som skulle komma
Något vi skulle skörda frukten av en da
Men jag ser ju att jag har varit så naiv
Jag svalde snacket som låste fast mig i ett ekorrhjul
Jag lyssnade på andra istället för mig själv
Valde det enkla för att slippa strul
Nu vet jag så otroligt mycket mer
Jag kan inte längre blunda och gå på
Det som ligger framför mig är av en helt annan kulör
Livet väntade på att jag äntligen skulle förstå
Ibland stannar kroppen upp mig och är ärlig
Talar om för mig att den är oumbärlig
Den gör mig trött och matt medan den krigar mot inkräktare i min kropp
Den berättar att allt är bräckligt, förgängligt och i ljuset av det är allt på topp
Samlingen av ögonblick som är allt vi har
De ersätts av nya, hur mycket vi än försöker hålla kvar
Och det jag måste värna är tillit och lust
Måste känna att vi har vår egen trust
Ledda av naturen och livet i sig,
i tron att livet vill ge det bästa till dig och mig
Det blir aldrig riktigt lugnt inuti
Jag har nog alltid fattat att det är utopi
Jag är nöjd om bergen inte kommer med dalar jag inte kan ta mig ur
Kanske kan jag lära mig att du finns där i ur och skur
Eller så är skadorna för stora och livet blev alltför svårt
Drömmen om att finna någon att bygga något med att kalla vårt
Varje spirande glödande morgon blir oåterkalleligt till dag
Med andra ögon ser jag dess färger genom nya filter som blivit jag
Kanske är det samma klump i magen som alltid funnits med ända sen jag var ung
Kanske är det åldern och allt som har hänt som gör den extra tung
Jag vill berätta allt för dig. Jag vill vara transparent
Men det finns alltid sånt vi ångrar att vi har bekänt
För känslor förstärker och färgar för stunden
När orden väl är sagda är man bunden
Jag hoppas att du aldrig slutar att vilja att förstå
För jag vill aldrig vara ensam när man är två
Nu har jag startat en Youtubekanal för Ett känsligt hjärta där jag emellanåt kommer att publicera diktvideos. Här är den första och den är helt tillägnad alla er som har följt mig på den här bloggen genom aska och eld. Hoppas att ni kommer att gilla den och gör ni det så får ni gärna gilla, dela och prenumerera.
Massor av kramar ifrån Ett känsligt hjärta
Snön har lagt sig över hela stan
Hand i hand ser vi hur det gnistrar i varje fur och gran
Skräcken att mista blixtrade till, närmare bestämt igår
Då såg jag bara mörker och trasslade in mig i riviga snår
Livet borde kunna vara enkelt och lätt
och är det ju på många fantastiska sätt
Men det är när det är svårt och kärleken sätts på prov som det trygga vävs in
Ja så är det i den känsliga själen min
Jag ser på den glittrande snön och ställer mig nära och ser hur varje flinga är unik
Precis som varje dag i vårt liv har sin egen estetik
Känner lyckan över att spela huvudrollen med dig i den vackraste kärlekspjäsen
Jag ser bara kärlek och framtid i dina ögon och ditt varma väsen
Jag ska inte sluta att se det vackra i det lilla
Jag ska ge mig tid att betrakta stilla
Jag ska se flingan i snön och det lilla kornet sand på en strand
och överväldigas av känslan av att hålla din hand
En ny värld har öppnats med möjligheter att drunkna i
Drömmar att virvlande följa med långt, långt bort
Långt ifrån tekniken som kväver och byggbullrets dån
Och från ettor och nollor som inte passar våran sort
Livet målar världen i sprakande färger och hisnande vyer
Även i kyla och mörker så glittrar världen om man bara tittar
Tänk den som bara kunde betrakta en vaknande sol tills den somnar igen
Kameralinsen lyser upp och förgyller allt den hittar
Om det vore så lätt att bara landa och andas ut
så skulle det väl inte vara någon mening med att sträva på
Om det vore så lätt skulle man säkert ledas ihjäl
Om man visste redan från början skulle man väl aldrig börja gå
Jag lär mig av naturen och låter den hålla mig
och det är en famn som aldrig sviker
Den finns där hur mycket den än trycks ned
Den ligger även och pyr under fula kontor och fabriker
Men jag vet att den kommer att vinna en dag
Över alla idioter som tjänar mammons ideal
Jag vet att det finns dem som kommer efter
Dom kommer att vilja va nåt mer än bara skal
Dom kommer aldrig att underkasta sig våra ekorrhjul
Dom kommer aldrig att äta plågade djur
Dom kommer hitta vägar ut ifrån det här
och fråga hur vi kunde fjättra oss själva i en bur
Men innan dess ska jag njuta utav ljuset som jag har sett
Jag ska andas in luften som våren kommer med
Jag ska sträcka mina armar upp emot skyn
Jag ska höra solen spräcka isen med besked
Ett känsligt hjärta Hem 