
Om nu inte världen är att lita på
och människorna vill vara korrupta
och inte sträva efter det goda och det rena,
utan föredrar att rasera,
allt som byggts upp,
tillit, hopp och framtidstro,
för kortsiktiga belöningar?
Om de vill dö som uslingar och ynkryggar?
Om mina ansträngningar är dårens
och hoppet redan är ute;
låt mig då få ägna min sista tid
åt dem som alltid har funnits där
De vars hjärtan inte klarar att ljuga och bedra
Då får jag väl virvla runt som en solkatt i solen
Virvla som löven i höststormen
Som snöflingorna om vintern
Och glida runt som molnen
Och inte bry mig ett dugg om mjuka landningar
Och strunta blankt i om något kan gro till våren.