Andas in sommaren och alla löften,
men stannar kvar i det som är
Hela bröstet fullt av längtan
Hela kroppen fylld av lust
Varje handling jag väljer istället för att stelna till,
bygger livet oavsett på vilken plats
Under trädens lövverk inser jag enkelt
Jag är bara en liten, liten gnista
en möjlighet men inte mer
Kan inte överleva utan syre och någon som ser
När stridshornet har tystnat
När brandröken har lagt sig
Intoning in absurdum undanlagd
Stannar kvar i mig själv en stund
Låter ljuden av försommaren sippra in
Värmen och solen mot huden
Vila utan förväntan
Liv utan ständig besvikelse
Låter nu det lilla barnet lägga sig till ro
Det kommer att bli bra, det ska jag fortsätta att tro
Ett känsligt hjärta Hem 