Midsommar

Jag ska binda en krans av alla stunder jag fått i mitt nya liv
Jag ska välja blommor som får vara deras klädnad
Tillsammans kommer de att bli en vacker fägnad

En vacker ros måste finnas, med underbar doft och sina taggar
En vägtistel väljer jag för livets skönhet och smärta
En kardborre för ångestens fäbless för att dra till sig svärta

Ögontröst och äkta förgätmigej får en given plats,
Kungsljuset vid trädgårdskanten kan skänka sitt gull,
och åkerbindan får fläta sig runt för säkerhetsskull

Oxtunga, vallmo och åkerviol i sina skimrande färger,
Den snövita snårvindan lyser med sin renhet
och skogsnävans rosa, lila och purpur i en särskild enhet

Prästkragar och maskros måste också vara med,
för själasörjaren jag mötte och solen som till sist började lysa
Vid graven tar jag också lite alunrot som aldrig tycks frysa

Jag vandrar genom prunkande parker och ängar,
tills jag får färdigt min vackra doftande midsommarkrans
Jag lägger sen armarna om dig och hisnar: Tänk om du inte fanns!

Midsommar

Ännu en högtid som kräver
Så många som sig förhäver
Planerar i evigheter
och sliter ihjäl sig
Men inte för mig
Nej det är ingen stor grej
Med dig kan jag vara var som helst
Jag vill bara känna lukten av gräs och se himlen ovanför
Jag låter naturen vara regissör
Midsommaren är enkel som en picknick på en filt
Alla som vill får vara med
utan att vara släkt i ett enda led
Tänk hur enkelt det kan vara!
En filt och lite sill och potatis
Och det viktigaste är gratis