Orden! Som jag såg dem glittra och spraka

Livet försvann och var blev bara mörker
Döden kom och bara tog
En bit av mig följde med när du dog
Bland skärvorna lyste små korn av hopp
Hopp om en vacker själ i en varm kropp
Åh vad jag slogs och gjorde mig illa på vägen
Åh vad jag började tvivla på en framtid
Min bästa kollega funderade och sa
Du sa att du var kär men verkade aldrig riktigt glad
Till sist trodde jag att det här var livet
Men så äntligen vågade jag ta klivet
Jag var värd bättre än det där
Livet ska inte bara vara en massa besvär
Några bilder, långa texter och kanske en slump
Någon på andra sidan klotet skrev tillbaka
Orden! Som jag såg dem glittra och spraka!
Plötsligt befann vi oss i en film
I något som överträffade allt jag mött
Livet läker, även om det inte kan laga
Nu spelar vi huvudrollen i århundradets kärlekssaga

Livet får vara lätt


Jag lärde mig tidigt att ingenting är gratis
Det finns inga lätta vägar, utan man får jobba och slita för framgångarna
Jag gick all in hela tiden.
Slet så ont utan lön för mödan

Blev utnyttjad av andra och var så löjligt lojal
Stod ut när hela mitt väsen ropade att jag skulle vända om.
Men nu har jag lärt mig till sist
Att lyssna till viskningarna och se tecknen i tid

Förstått att det bara är jag som kan göra mig fri
Insåg att livet får vara lätt
Jag behöver inte be om lov
Jag kan vara lycklig trots allt hemskt
Och glädjen kan fångas av alla och en var
och ligger där och glittrar i varje skrymsle
Om man bara tittar efter.