Jag känner en tjej som jag aldrig har träffat
Hon bor i huset där jag bor,
men det är inte som man tror,
för det är åtta år sen hon försvann
Ett beslut som togs av en vidrig man
Och där stod alla som älskade henne kvar
och hennes makalösa far
Han vägrade tro på vad de sa och reste i flera år över hela klotet
riskerade livet och vände på varje sten, men för honom var döden det minsta hotet
Hans lilla flicka som växte upp och blev en lysande stjärna så full av gott
Den bästa dotter han nånsin kunnat få hade så väldigt brått
Ut i världen kastade hon sig och ville förändra och göra bra
Jag är säker på att hon hade varit något stort idag
Men hon lyser alltjämt och finns här ibland oss
hon inspirerar mig och får mig att vilja slåss
mot det som är orätt och fel
Hon var en som levde och tog del
Levde som bara den som om hon visste att livet kan bli kort
En fantastisk ung kvinna av en alldeles särdeles sort
Dotter till en lika särdeles karl
Hon så otroligt älskad av sin far,
som är så oerhört älskad av mig
Fortsätt att vaka över oss vår fina, fina tjej!
Etikett: Livet är kort
Tivoli
Som på ett tivoli leker vi omkring
Tyngda av ingenting
Söta som rosa sockervadd och karameller
bland pariserhjul och karuseller
I berg-och-dalbanan kastas jag runt
Och jag undrar ibland om det är sunt
Och hjärtat rusar, bankar, värker och sväller
och hjärnan ropar: Tänk om det smäller!
Som på ett tivoli lever jag i ett lyckorus
Mitt nya liv som en vandring i ett lustigt hus
Jag blir alltid lika sorgsen när det är slut,
när det är dags att gå ut
Ut i den vanliga gråa världen
Där är jag så ensam på färden
Men den går att vänja sig vid har jag hört
Men allting känns så skört
Men så öppnar tivolit sina portar igen
och det är som att komma hem
Och jag rusar in och testar allt nytt,
och vill ta igen all tid som flytt
I ett rosa skimmer svävar jag lätt
Där vill jag lösa evighetsbiljett
Där försvinner jag i dig
Där tappar jag bort mig
Du är allt jag vill ha
Den jag vill ha varje dag
Lika enkelt som en jabb
Älskade vackra fina
Herregud hur kunde jag ha sån tur?
Du är som ett eget väsen
så vacker inuti och utanpå
Jag trodde aldrig att jag skulle kunna älska så
Jag trodde aldrig att jag skulle våga igen
I stressen och jobbet som kräver sitt
behöver jag bara tänka på dig
så är allting bra
Något mer än dig behöver inte jag
Älskade vackra fina
Du är som morgonljuset
Som solen när den äntligen börjar värma
Trygg som vågorna
och ovanpå det kärlekslågorna
Vi lever i kärleken och döden
Vi möter människor som mist
Precis som vi
Och jag tror att vi vet lite mer än många,
som tror att liv alltid är långa
En människa är inte död
förrän hen är glömd
och vi glömmer aldrig våra
och jag ska verkligen se allt det fantastiska jag får
och jag ska leva så mycket det bara går
Men viktigast av allt
så ska jag alltid minnas
att när alla talar om ljusets hastighet
så finns också mörkrets som borde vara lika snabb
och borde pareras lika enkelt som en jabb
Då är jag så jävla rökt
Det är så otroligt lätt,
när allt känns bra och lugnt inuti
men när mörkret tar över
Glömmer jag bort hur hemskt det kan bli
Så övergiven utan hopp
Då är jag så jävla rökt
Fast att jag kämpar emot
Jag har verkligen försökt
Mot mörkret är jag chanslös
Lämnad åt försynen och slumpen
Då kan det gå hur illa som helst
Den där malande tärande klumpen
Hur ska någon annan orka
när jag inte orkar med mig själv
När det är så tungt att andas
När jag vill kasta mig i en älv
Vill bara låta kroppen sjunka till botten
Vill inte möta någon och bränna skepp
I det läget går det inte att förstå och bli förstådd
Fast i ångestens stenhårda grepp
Men det är som att du ändå kan hitta fram
Du tycks ha hittat den rätta nyckeln
Jag kan nu känna att du är kvar ändå
Du frågar, ska vi en tur på tandemcykeln?
Vi susar fram i livet och jag ser allt i så skarpa färger
Bara med dig har jag druckit livet i så stora klunkar
Jag tror att jag börjar förstå att vi kommer att bestå
En berusande glädje när tanken slår mig: å vad det här funkar!
Så ensam man kan vara fast man är lyckligt två
Jag kan oroa mig för att vi ska glida isär
Jag kan läsa in allt och ingenting
må så dåligt att jag funderar på att skaffa ett gevär
Vandrande fram i ett paradis- hur fan går det ihop?
Jag är så trött, jag är så slut av att känna allt jag känner
Jag är så trött på att gråta mig till sömns
Törs knappt att tänka på mina stackars, stackars vänner
Allt de får höra när ångesten trasar sönder mig
Så ensam man kan vara fast man är lyckligt två
Så jävla, jävla ensamt kan det vara
När man känner att man inte ens själv kan förstå
Men en gång var jag enkel och dit vill jag igen
Det här inte intellektuellt det är på hjärnstamsnivå
Du sliter inte direkt i mig och visar hur mycket du vill ha mig
Vågar inte prata för jag är rädd för att du ska be mig gå
Jag fattar att det är befängt men känslorna säger något annat
Jag ser allt och jag menar allt du gör för oss, för mig
Det är jävla sorgligt att det inte alltid känns som nog
Ber om för mycket fast att det är det sista jag vill göra mot dig
Det är själva fan vad det ska vara komplicerat
Herregud varför kan jag inte bara få leva i ett flow?
Bara glädjas och njuta av det jag har
Istället somnar jag med ångest och känner mig så jävla low
Jag talar till mig själv lev och var lycklig din jävel
Just nu har jag livet och inte vet jag hur långt det blir
Det ger så jävla mycket skuld och extrema krav
Jag blev kvar och jag samlar souvenir efter souvenir
Som om jag vore på en resa som snart ska ta slut
Snäckor och pärlor
Ingen ville se mina snäckor och pärlor,
men jag kastade dem över människorna ändå
Ingen ville lyssna så min röst blev gäll
Men har man bara en som vill, så räcker det så
Jag har slösat så mycket energi på sånt som varit förgäves
Men det ska inte hända mer
Jag slösar inte bort livet
Jag spenderar bara tid med dem som hör och ser
Pandemin väckte många sovande själar
Väcktes ur sin zombieliknande dvala
På ett ögonblick kan allt vända
På ett ögonblick undrar man hur sjukhusväggar kan vara så kala
Insikter vissa av oss fick för länge sen
Men skulle jag fått leva om livet, skulle jag inte varit så himla rädd
Skulle inte ha varit så noga med att vara alla till lags
Skulle ha stannat upp njutit mer av att vara älskad, åtrådd, förstådd och sedd
Och ändå vill jag att du ljuger mig full av lögner
Om jag inte duger för mig själv
så kommer jag aldrig duga för någon annan
Om jag inte själv kan fylla mitt hjärta med sånger
så kommer inte heller någon annan kunna göra det
Och ändå vill jag att du ljuger mig full av lögner
och säger att jag är den bästa och vackraste du mött
Säg gärna saker som att det är min insida
att det är den som lyser igenom och gör mig vacker
och låt mig tro att jag inte går att byta ut
Låt mig leva i lögnen för sanningen blir för svår
Den skulle göra ålderdomen till fasansfulla år
Ovärderliga droppar av liv
Inte en endaste onödig minut vill jag lägga på köpande
Jag avskyr det. All tid det äter upp och gör det löpande
Allt liv vill det tugga i sig
Lyckan det vill få mig att tro att jag får
Mina dyrbara ovärderliga droppar av liv
vill jag lägga på att vara kreativ
den vill jag inte lägga på att sitta i en telefonkö
för att tala med säljare om telefonabonnemang
Det är ingen frihet att vara tvingad att välja mellan miljoner val
Det enda det ger mig är stress och kval
Jag vill uppleva, njuta och skapa
och inte slösa bort mitt liv bland ettor och nollor
Jag vill inte lägga tid på att lösa tekniska dataproblem
Det jagar upp mig och retar mig så att jag nästan får eksem
Bejakan
Plötsligt var du där
Plötsligt var jag kär
Den här rollen har jag inte haft förut
Kanske är min kärlek för stor?
Eller är det bara vad jag tror?
Kommer aldrig bli den där hårda
Kommer aldrig att förställa mig för att verka stark
Nä, jag tänker inte bygga på instabil mark
Men jag kan inte tjata mig till något endaste litet
Det måste ges av fri vilja och utan känsla av offer och försakan
Kärlek består av glädje och frihet och inget annat än bejakan
I det lilla eldhuset av glas
Jag sitter i det lilla eldhuset av glas och ser naturen blända
Jag sitter här med en känsla av tacksamhet och vördnad
Mitt liv visade mig att allt, ja precis allt kan hända
Fick vakna upp och se hur chanser föds och glimmar till
Jag fick ett svindlande äventyr och chansen att älska ännu en
Förstod inte att för att upptäcka måste man kunna stanna till
Jag sitter i huset av glas och ser ljuset skifta under dagen
Fåglar samlas vid fågelbordet och leker i det porlande vattnet
Jag rekapitulerar dagen med tacksamhet och är helt betagen
Det är en sällsam känsla att vandra med dig vid min sida
Vi har lämnat liv, ja hela världar
Vi har läkt men är ärrade och att leva är också att lida
Nu finns så mycket att vara med om, att upptäcka på riktigt
Nu finns det där vindlande fantastiska som bara är gåvor och inga löften
Morgonluften i lungorna, hoppet och kärleken, vi ser det som är viktigt
Ett känsligt hjärta Hem 