Etikett: Leva vidare

Älskar dig ännu mer nu

admin1 kommentar

Allt som finns ligger här
Allt som känns räcker ända till månen
Ta i mig och jag glöder
Älskar vanvettigt, och jag tror att det bär

Jag lovar inte nåt
Det är ändå inte relevant
Det vi hade föll som ett korthus
Nu har jag inte brått

Vändningen till nästan avsky
Vårt avstånd
Dagarna utan dig
var som att vandra på gungfly

Det som hände gör att jag älskar dig ännu mer
Jag ska älska oss
Jag ska älska livet
Det är vårt öde det som sker

Våra signalsubstanser… jag ska lära mig alla nyanser
Jag ska lära mig förstå
Jag ska göra mig förstådd
Men jag ska även älska våra dissonanser

Texten på displayen

adminLämna en kommentar

Jag såg texten på displayen och min hjärna försökte stuva om den
Det hjälpte inte ens för en sekund, för det var nåt jag haft på känn
Tänk vad några tecken kan göra med ett växande hopp
Nu lämnade energin omedelbart min kropp
Tänk om vi bara kunde hjälpas åt med att bära detta jävliga hot
Tänk om jag med ett trollspö kunde komma på en bot
Men det här är ett besked som får allting att braka
De jävla tecknen på displayen: Cancern kan vara tillbaka
Min fina, fina svägis som har kämpat som en hel arme
Borde det inte vara nog nu? Någon jävla mening kan jag inte se
Om det är någon som borde få leva gott nu, så är det hon
Om det är någon som ska leva till hundra, så är det hon
Ge oss flera chanser
Jävla, jävla cancer
Du har stulit mer än nog nu
Men så tycker förstås inte du
Allt vi har är dagar och inte fan vet vi hur många
Vi måste ta vara på dem för de är inte ens långa
Man får tydligen inte planera framåt
För då händer det något som drar en bakåt
Men jag är van vi det här laget
Att ta en stund i taget
Ok då, då är det så det får bli, timme för timme, minut för minut
Jag om någon vet hur. Jag om någon vet hur fort allt kan ta slut
Jag kommer alltid finnas vid din sida älskade krigardrottning
Kommer finnas där och göra vad jag kan i detta livets skeva lottning
Snälla lova nu framöver
Be om det du behöver
Vi finns här! Vi finns här!
Alltid! Alltid! Alltid!

För en tid var du nästan allt

admin1 kommentar

När du ringde släppte något hårt och kallt
För en tid var du nästan allt
Det är konstigt vad mycket man ändå tål
Men det krävs ett inre av stål
Du talade om våra brister och att vi måste förstå
Men att förstå allt som hände, dit kan jag inte nå
Du pratade om att vi båda ville vinna
Men jag ville bara vara din kvinna
Det var aldrig någon kamp om makt för mig
Jag ville bara bli förstådd av dig
Jag förstår inte varför jag blev så himla svag
Hur det blev så. Den insikten är vag
Nu gör allting så himla ont och hjärtat värker
Jag tvivlar på att sånt här verkligen stärker
Det krävs ett töjbart hjärta och en flexibel själ
Men framförallt att vi tror att vill varandra väl
Vad hände med humorn och alla skratten?
Det har jag undrat på balkongen framåt natten
Jag vände på klacken och målade dig helt i svart
Jag bara gick min väg och struntade i vart

Siffror för ett år som försvann

adminLämna en kommentar

Jag förde in siffror för ett år som försvann
Det var så mycket jag inte hann
Och sen ringde han som blev en annan man
Han som jag blev så förälskad i som man bara kan
Han ville göra ett bokslut över det som gled oss ur händerna
Men jag har ju gått så länge och bitit ihop tänderna
Och inte känt efter ett endaste dugg
Och nu kom verkligheten som ett hugg
Sorgen rinner nu över alla bräddar
Jag antar att man ligger som man bäddar
Jag tror inte att han kan fatta hur det känns
När någon man tror älskar bara bränns
När det som borde vara varmt och mjukt,
bara blir kallt och hårt och sjukt
Han såg mig så jävla fult
Det var fan inte hemult
Det var bådas fel
Vi får ta varsin del
Men kan det nånsin bli helt igen?
Eller kommer vi alltid vara på spänn?
Ska man ge det flera chanser?
Ska man ge det mera nyanser?
Jag måste kalkylera med vad jag riskerar
Jag måste fundera på vad jag accepterar
Vi måste tänka båda två
Hur fan kunde det sluta så?

I en park och på en brygga

admin1 kommentar

I en park och på en brygga spenderade vi hela dan
Jag och fina du som bara plötsligt fanns där bredvid
Du som skrev till mitt hjärta och i verkligheten var likadan
Jag njöt så av din värme och där försvann konceptet tid

Din hand på mitt lår
Dina ord fyllde tomma rum
Jag kunde ligga så i tusen år
Den kalla luften kändes så ljum

Fast vi inte ens har hånglat och inte har kysst
och alldeles precis har mötts
vågade jag ligga där och vara alldeles tyst
Jag kände att något nytt hade fötts

Tänk att inte känna ett endaste krav
Inte kvävande regler och tysta gränser
Att inte behöva bestiga berg och korsa hav
Istället kunde jag segla fritt på alla influenser

Nu öppnas ett nytt universum
Och jag ska inte bli slukad på något sätt
Men du ger mig svängrum
Så jag känner mig fri att våga ligga tätt

Jag tog tillbaks det som var mitt

admin2 kommentarer

Jag tog tillbaka det som var mitt
Du trodde säkert att det var ditt
Jag har nu hämtat tillbaks ifrån varenda en
och det kommer aldrig att hända igen
Jag kommer inte låta mig bli bestulen
Jag ska hitta den dolda klausulen
Innan det går för långt
Innan livet blir för trångt
Men framförallt ska jag se om hon dansar
Hon djupt härinne med håret i svansar
För när allt kommer till kritan
Handlar det om hjärtat och inte rekvisitan
Så vi ska dansa.
Inte chansa
Vi ska dansa
Hon och jag.

Jag var miljonär i kärlek

adminLämna en kommentar

Jag var miljonär i kärlek
Hade aldrig mycket pengar i handen,
men var aldrig fattig i anden

Jag gick igenom så mycket hemskt
Men jag var aldrig, aldrig ensam med de
för jag hade min älskades styrka breve

Nu har jag en annan rikedom
Jag har vår makalösa son,
och släkt och vänner ett samtal ifrån

Massor av erfarenheter har jag också i mitt kassavalv
Tyvärr är inte alla bra och många gäller män
Att hitta nån därute är svårt som bara den

Så mycket svek och trauman gav mig livet
Men än lever jag i miraklens tid
och i ensamheten kan jag nu finna frid

Men jag kommer alltid vilja vara två
För det är sån jag är
En tvåsam solitär

 

Tänk om jag fastnar här!

admin2 kommentarer

Det är så lätt
men inte rätt
Att tänka att allt bara drabbar mig
Tanken svindlar
Rädslan vindlar
Tänk om jag aldrig blir ok?
Sorgen tynger ned
Tiden är ur led
Kommer jag någonsin finna ro igen?
Kommer jag att få tillbaka
Kommer jag att få smaka
På den äkta lojala kärleken
Jag har blivit illa sedd
Så jag har blivit rädd
Kommer jag någonsin bli förstådd som jag blev?
Eller ska jag göras om?
Allteftersom?
Hela min värld har blivit skev
Trivs nu med ensamheten
Älskar lägenheten
Men tänk om jag fastnar här!
Utan att ha en hamn
Utan ha en famn
Vem vet vart vägarna bär?

Jag rullar ihop mig som en boll

admin1 kommentar

Jag rullar ihop mig som en boll
Bara håll! Bara håll!
Låt din ande lägga sig tätt intill
och andas i takt som mitt hjärta vill
Låt din godhet blåsa bort allt som värker
Ge mig en man som du, som bara stärker
Om du bara kunde komma hit en liten, liten stund
Om så bara för en endaste sekund
Tänk om jag kunde luta mitt huvud mot ditt bröst
Om jag ändå kunde känna din varma tröst
Eller kanske kunde jag låna dina vingar och flyga till dig
och bara få höra att allt blir ok

Nu ska de leva bra, hon och han

admin1 kommentar

Se hur hon stelnar och ryser till
Och glömmer det hon vill
Märk hur spänd hon blir med ens
Varför kämpar hon och går över sin gräns?
Vad driver henne att gå på?
Är det ensamheten som skrämmer så?
Är det köttets längtan som drar?
Varför offrar hon allt för en karl?
Var tar skriken vägen nånstans?
Kvävs de av förälskelsens glans?
Misären
Den spända atmosfären
Ord som stöter ihop och omöjligen kan ena sig i en dans
Se hur hon går på och låtsas som att problemen inte fanns
Hon sväljer hårt och knogarna vitnar ibland
Fast att de går i takt och hand i hand
Hon tycks tänka att det är kört ändå
Ta det här, stå ut om du vill vara två
Det verkar som att vissa talar på en viss frekvens
Som träffar alldeles fel för en del och det bränns
Men så sträcker hon plötsligt på sig och bara går
Och då ser man glöden gnistra hela vägen ut i hennes hår
Då ser man krigaren som vunnit så många krig
Hon som ändå har haft kraft att byta stig
En sista kram och sakerna i kassar
Nu söker de båda pusselbitar som passar
Kroppar som passade så fint ihop
Själarna och intellektets förtvivlade rop
Till sist vinner själen över kroppen
Till sist faller den sista droppen
Nu ska de leva bra, hon och han
För det är de värda minsann
Han ska leva ett fantastiskt liv och segla över haven
Hon ska åka till sin älskade och se till graven
Hon ska berätta allt som hänt
Det onda och goda som hon känt
Sen ger hon sig ut vimlet och låter sig ryckas med
För där står livet och vinkar och ropar med besked