
Jag virvlar runt i undervattensvirvlar av känslor och hormoner
och slungas runt utan stadga i kroppen och själen
Jag försöker att hålla ut
Försöker andas
Går runt som om jag har tappat nåt
Som om det är nåt som jag har glömt
Åh så plötsligt inser jag vad det är
Jag längtar hem
Längtar hem
Jag längtar hem till det som inte längre finns
Det som en gång var mitt hem
Min trygga hamn med dig
Det är fortfarande som om jag ska komma hem och berätta
Som om jag har varit ute i krig
Längtar… längtar förgäves
Jag kommer aldrig mer hem till dig
Kommer aldrig mer hem till ditt lugn
För du finns inte här
Du kommer aldrig mer tillbaks
Det är som om jag har rest ut på äventyr
och träffat en man och blivit kär
Tänker att jag på nåt bisarrt sätt ska berätta
Ja jag tror att din död har gjort mig galen
Kanske blir jag aldrig densamma igen
Men vem är det som blir älskad av mannen jag fann?
För jag är ju inte hon
Hon som jag en gång var
Längtar, ja längtar förgäves
Jag kommer aldrig mer hem till dig
Kommer aldrig hem till ditt lugn
För du finns inte här
Du kommer aldrig mer tillbaks
Kanske är det så
att det är du som har rest
Ut på äventyr
Längtar du i så fall hem?
I en parallell värld lever jag,
ibland i en helt egen galax
Älskar och blir älskad,
medan du är någonstans eller ingenstans