Etikett: Längtan

Inuti dansar tankarna

adminLämna en kommentar

Inuti dansar tankarna en bisarr dans i otakt
Struntar helt i rytmer och regler
Blandar dur och moll utan minsta hänsyn
Ökar och minskar farten,
utan tanke på mig som åker med
Utan tanke på att magen vänds ut och in
och att jag har blivit mer ben och skinn
Utan empati för att jag bara orkar lite i taget
Tankarna föreslår att jag ska vara solitär
Säger att de vill skydda mig
Letar fel och hot
Och allt jag vill är bara att få vila
Få vila förstådd och respekterad
Men diskussionen blir så lätt infekterad
Runt omkring mig ligger dimman tät
Ingen hittar in och jag hittar inte ut

Minimala tryckande tecken

adminLämna en kommentar

Och se hur hon såg
alla dessa små minimala
tryckande tecken
Smyckade räcken
som leder mot utgången
Ett ord
En gest
Signalerar till kroppen
Stäng alla dörrar
Rusta
Rasa, rusa rusta
För fara
Fara för
För farväl
Rusta för farväl
Rusta för farväl

Ögonblick av ungdoms friskhet

adminLämna en kommentar

En stunds vila
Ögonblick av
Ungdoms friskhet
Kroppens egenframkallade berusning
När feromoner och hormoner
Reagerar på ett trevligt sätt
Betalas av som ett ofördelaktigt lån av ockrare
Som aldrig hade tid att diskutera lånevillkoren

Livet

adminLämna en kommentar

Livet
Märkliga möten
Kalla chattrum
Saknad
Längtan
Besvikelse
Vämjelse
Känslomässiga krymplingar
Ett folk som är mästare på ensamhet
Självtillräcklighetens hindrande av tvåsamhet

Livet
Städer i förändring
För att passa andra än henne
Främmande
Kallt regn mot svart asfalt
En frilagd själ huttrar i kölden
Naknare har inte skådats
Skyl henne, skydda henne
Ifrån sig själv och det destruktivas makt
Lägg dig bredvid och hjälp henne att andas i takt

På dejtingsidan

adminLämna en kommentar

Du skriver att du är rastlös
Och du vill resa runt jorden
Du älskar att åka skidor och att klättra i berg
Ett liv fyllt av kickar
Förlåt mig, förlåt mig om det inte klickar

Du skriver att det enda som saknas är en detalj
Du har ingen att älska och bli älskad av
Det låter som att det bara saknas en nyans av en färg
Du förstår inte att det märks att du är forcerad
Förlåt mig om jag inte blir intresserad

Som om det är så lätt att träffa den stora kärleken igen
Om du tror att det är en ack så liten sak
så är du nog dessvärre en känslomässig dvärg
Du ter dig faktiskt ganska kall och ytlig
Förlåt men jag ser dig inte som varm och gemytlig

På bilderna poserar du med alla dina saker
Visar upp hus, båt, motorcykel och bil
Jag tror du har andefattigheten i din märg
Kan du formulera en enda mening som inte är en kliché?
Du frågar om vi ska träffas och jag svarar: Det är ingen idé…

Hon som du älskar att hålla i din famn

adminLämna en kommentar

Jag vill inte vara den där
Den där som ställer till besvär
Jag vill inte vara den som kräver
Jag vill ge kraft och inte vara den som kväver
Jag vill inte vara den som ger osäkerhet
Jag vill vara den vars kyssar gör dig het

Hon som du älskar att hålla i din famn
Hon som gör dig varm när du hör hennes namn
Jag vill vara helium i din luftballong
Hon som fyller dig med din allra vackraste sång
Jag vill sitta i ditt knä och känna att livet kan vara lätt
Jag vet att du är vis och jag lever gärna på ditt sätt

Jag vet inte ännu vem du är,
men jag vet det här:
Vi är krigare båda två
Jag vet vilka höjder man kan nå
Livet tar och det ger
Tillsammans kommer vi bli så mycket mer

Förlåt, men jag måste kanske rädda mitt liv

adminLämna en kommentar

Förlåt, men jag kan kanske inte träffa dig mer
Jag kan inte tiga så att lögnerna blir fler och fler
Du visste redan från början att jag var skör
Ja det är sånt som händer när någon plötsligt dör
Det var som att du inte ville se
Det jag längtade efter kunde du inte ge
När vi inte sågs försvann du helt ur bild
Övergivenheten gjorde mig galen och vild
Jag ska minnas våra möten med glädje och värme
men nu kommer vi nog inte närmre
Förlåt men jag måste kanske rädda mitt liv
Smärtan skär i mig som en kniv,
men hellre se smärtan i vitögat brutalt här och nu
än ha den ständigt lurande i mörkret, men det förstår inte du
Jag vet att livet är så väldigt kort.
Därför ska det inte slösas bort
Och livet är så otroligt skört och kan så enkelt blåsas ut
Därför ska jag vara trygg och älskad när det en gång tar slut

Kärlek och frihet

adminLämna en kommentar


När jag inte är med dig är det som att jag inte lever
Det är som att jag är en docka inställd i ett skåp
Och allt jag gör är att vänta och jag blir till ett våp
Jag är blott en spillra av mitt forna jag
Ångestdriven flämtar jag fram mina andetag
Musklerna i min kropp saknar styrka
Orosmoln stackar ihop sig kompakt
Hjärtat stampar inte längre i takt
Inom mig virvlar orkaner
Magen knyter sig i sin grop
Bröstet krampar ihop
Med livet som insats lever jag
För några alternativ har inte jag
Har satsat allt på ett enda bräde
för det är det som krävs
Underbart och skrämmande
Ångestfyllt och hämmande
Om du tror att jag vill styra dig
Att jag vill äga dig
då har du inte förstått ett endaste dugg
All jag vill, är veta att du finns där för mig
Oavsett om du flyger fri
flera tusen meter ovan jord
Oavsett om du bestiger berg
eller mediterar i Nepal
Med risk för att låta banal
Jag vill bara veta att jag lever i dig
som du lever i mig
För då gör vår kärlek mig fri, stark och kåt
om det är tvärtom för dig så skiljs vi åt
Om platonisk kärlek är det du söker
Då är det ingen idé vi försöker
Låt mig då söka min frihet någon annanstans

Snälla ta mitt hjärta varsamt i dina händer

adminLämna en kommentar

Snälla ta mitt hjärta varsamt i dina händer
Det har tagit sig igenom hemska bränder
Nästan imploderat i mitt bröst
Men det slår ännu hårt
Och det är så himla svårt
Att börja om
Att så småningom
Se en gryning
Efter mörkaste natten
I de svartaste vatten
Snälla ta mitt hjärta varsamt i dina händer
Jag försöker att ta en dag i sänder
Jag har aldrig kunnat skynda lagom
Jag vill inte vänta och spela spel
Jag tycker ju om dig; hur kan det va fel?
Jag orkar inte vänta på ett SMS eller två
Min längtan efter kärlek är starkare än så
Ja jag vet att ja nu är som ett barn
Jag måste få se att du fortfarande finns
Ja jag vet att jag är ett märkligt kvinns

En jävel på att vara två

adminLämna en kommentar

Jag stör mig på mycket i dessa tider
Jag har inga filter som skydd i vardagliga strider
Känslorna och tankarna flyger bara ut
På gott och ont och jag hoppas att det ska få ett slut
Att jag ska få tillbaks någon slags grund som kan skydda
Att hålen i min skyddande hinna ska bli sydda
Jag sitter inte på sanningen, förstår tvärtom hur lite jag vet
men jag reflekterar i vart fall inte falskt, nä där är jag asket
Många talar om att vikten av att trivas i ensamhet
Mitt filterlösa jag hör att det skorrar
I mörkret ligger ödsligheten och morrar
Kanske mottages budskapet inte korrekt,
men nåt är en smula suspekt
Kanske är det bra att leva en och en,
men jag kommer aldrig att bli den
Kanske är det faktiskt så
Att jag är en jävel på att vara två
Tänk om det är min allra bästa gren?
Att ligga tätt intill och fläta in mina ben?
Tänk om jag är en jävel på att älska mycket, ofta och länge?
En virtuos på mänskligt tvåsamt umgänge?
Tänk om jag är världsbäst på att dela tankar och känslor
och därmed väldigt enkel att förstå?
Tänk om jag är född till att vara två?