Kvinnan idag

Kvinnan som bor i mitt hem
Som bor där idag
Hon vaknar pigg och glad
Gör precis som hon vill
Kan välja att bara sitta still
Sitter och skriver på ett fik,
och väljer sin egen musik
Tittar på filmer som hon själv har valt
Saker som borde varit egalt
Saknar inte kärleken hon trodde var grann
För man saknar sällan en riktig tyrann
Sakta, sakta bröts hon ner
Men inte numer
De mörka ringarna under ögonen försvann
Aldrig mer kommer hon offra sig för en man
Och rösten är inte längre konstlad och spänd
Och hoppet är tillbaka fast att hon blev bränd
I morse sjöng hon högt för full hals
Och ensam är hon inte alls
Är sprallig och busig som för länge sen
Och hon dansar och är vacker igen

Dina ord sjunger inom mig

Du har väckt min längtan
Dina ord sjunger inom mig
Dina bilder skapar färger jag har saknat
Din längtan är också min
Det är som att vi målar på samma duk
Jag har aldrig mött dig
ansikte mot ansikte
eller ens känt din hud
Men jag har fått känna din puls
Min har du sannerligen fått att öka
På olika sidor av klotet
Befinner vi oss nu
Och ändå är vi så nära
Så nära, så nära som få

Kastas hit och dit

Jag åker på känslostormar fram och tillbaka
Kors och tvärs på vägar som inte är raka
Kastas hit och dit
Aldrig känslomässigt stabil
Men kärleken vår är viril
Jag undrar om jag nånsin kommer till ro
Jag undrar om jag lever på din tro
Krigarprinsessan är trött
Ingenting är som förr
Nu står jag framför din öppna dörr
Nu kliver jag in och lever en stund
Vaknar upp och planerar på nytt
Bränd ifrån förlusten av det som betytt
Inuti glöder en metall
Låt den aldrig nånsin bli kall

Etiken lämnade vården och åkte sin väg

Etiken lämnade vården och åkte sin väg
och kvar stannade moralen från andra länder
där pengarna och ytan styr det som händer
Och där finns vi som har sett något annat
och måste avprogrammeras, fördummas
Där sitter jag och ser på och förstummas
Kortsiktigheten och mammon plöjer fåror
där patienterna kommer i kläm
Tänk att jag sitter där och längtar hem
Blev främling där jag är född
Längtar till ett land som inte längre finns
Snart har erfarenheten ersatts mot en annan lins
Fy fan vad andefattigt och värre tycks det bli
Och politikerna som inte kan nåt om vård
driver vidare linjer som slår okunnighetsrekord
Kunskapen ligger och ropar på hjälp
Erfarenheten har förtvivlat klamrat sig fast i avloppet i slasken
Och lojala medarbetare fortsätter att hålla masken
Av livet fårade ansikten ligger under kniven
Och kroppar ska exponeras, tuktas, döljas
Konsekvensanalyser är inte lagar som måste följas
Naturligt blir onaturligt, vackert blir fult
Vad som signaleras till barnen lämnar man därhän
men för en vackrare yta ber man på sina bara knän
och till den heeeliga marknaden
Reflektion med respekt
Utbytt till ungt och fräckt
Konsumera mera och bli aldrig nånsin nöjd
Lobba mera och grumla sikten tills det inte går att se
Mjölka ut jordens resurser tills den inte har mer att ge
Och jag längtar hem…

Längtar hem

Jag virvlar runt i undervattensvirvlar av känslor och hormoner
och slungas runt utan stadga i kroppen och själen
Jag försöker att hålla ut
Försöker andas
Går runt som om jag har tappat nåt
Som om det är nåt som jag har glömt
Åh så plötsligt inser jag vad det är
Jag längtar hem
Längtar hem
Jag längtar hem till det som inte längre finns
Det som en gång var mitt hem
Min trygga hamn med dig
Det är fortfarande som om jag ska komma hem och berätta
Som om jag har varit ute i krig
Längtar… längtar förgäves
Jag kommer aldrig mer hem till dig
Kommer aldrig mer hem till ditt lugn
För du finns inte här
Du kommer aldrig mer tillbaks
Det är som om jag har rest ut på äventyr
och träffat en man och blivit kär
Tänker att jag på nåt bisarrt sätt ska berätta
Ja jag tror att din död har gjort mig galen
Kanske blir jag aldrig densamma igen
Men vem är det som blir älskad av mannen jag fann?
För jag är ju inte hon
Hon som jag en gång var
Längtar, ja längtar förgäves
Jag kommer aldrig mer hem till dig
Kommer aldrig hem till ditt lugn
För du finns inte här
Du kommer aldrig mer tillbaks
Kanske är det så
att det är du som har rest
Ut på äventyr
Längtar du i så fall hem?
I en parallell värld lever jag,
ibland i en helt egen galax
Älskar och blir älskad,
medan du är någonstans eller ingenstans

Tid, ge mig tid

Tid, ge mig tid att hålla kvar det jag har
Här hjälper inte den som spar han har
Glädjen kan bara fångas för ett ögonblick i flykten
Allt annat är bara rykten
Den orkar inte sitta still
Nä, den gör som den vill
Först när man står ut med att den kommer och går
Det är då man kan njuta. Det är då man förstår
Men då är man i regel gammal och grå
Säg varför är det så?
Tänk så grymt att födas för att dö
Att mötas också är början på ett adjö
Jag hoppas att vårt blir jättelångt
att vi hinner mycket och mångt
Jag vet att din tid har på nåt sätt har mätts ut
Men det är inte slut förrän det är slut
Vi skulle ha hängt så mycket, mycket mer
Men det som sker, det sker
Vi var så upptagna allihop
Fångade i en loop
Upptagna med vår tids krav
Tempot som gått till galopp ifrån trav
Flocken är inte längre intakt
Men det ligger inte i vår makt
Några har fallit ifrån och några har kommit till
Livet gör precis som det vill
Det sägs att man ska titta framåt
Jag tycker det är bättre att titta hitåt
Just nu andas du och jag
och idag är kanske årets soligaste dag

Ensam på en öde planet

Ensam på en öde planet
Det är svårt att vara sin egen profet
Med facit på hand är allting enkelt
Men dessförinnan är det mesta dunkelt
Tänk alla drömmar jag hade om oss
Hela mitt hjärta öppet. Sen började vi slåss
Nu har jag släppt allt jag trodde på
Jag drömmer inte längre så
Människor talar om att leva på fina minnen
Så fungerar inte mina sinnen
Sånt kan jag inte leva på
Det kan inte få mig att orka gå
Jag vet att jag har varit älskad flera gånger
Men det finns bara kvar i mina sånger
Just nu ger det ingen lättnad. Ingen tröst
Allt som hörs är ensamhetens röst
Kanske föds nya solar och en ny horisont
Kanske behöver jag inte vara en soldat vid en front
På den här ensamma planeten ekar hjärtslagens dunk
Här finns bara en förutsägbar vardagslunk
Men sen bröt någon isen och det var inte jag
Någon talade till mitt hjärta som svarade: Förlora inte en dag
Jag ser honom komma gående i horisonten och han lyser,
och inuti mitt blodomlopp finns inget längre som fryser

Ljug mig full

Jag vill att du ska ljuga mig full av vackra lögner,
för vem vill höra sanningen?
Och vems sanning skulle det vara?
Jag vill höra din, men tror inte att jag vågar
Jag tror att fallet skulle bli för långt
Skulle bli för hårt
Det jag vill höra är
Att jag är den enda
Att jag är den bästa
För evigt
Ljug mig full av vackra lögner
Låt mig gå utan att nudda marken
Du behöver inte plocka ned mig
Jag har krälat nog i stoftet
Låt mig leva i illusionen
Spricker den, så spricker allt ändå
Så ljug mig full med hela ditt väsen
Låt dina händer och din tunga övertyga helt,
så ska jag presentera min version för dig
Min av blåögdhet förvrängda sanning
Den jag alltid utsätter mig för

Gudomlig kraft

Jag tror att det titt som tätt
faller en ängel ifrån himlen
Jag tror att det ibland regnar ner stjärnstoft
Över oss alla
Det finns gud i träden och grönskan,
och gudomliga krafter i varje människa
Vår värld är noga med att betona vår obetydlighet
Vill fängsla oss i lydnad och vanmakt
Vill få oss att tro att vi ska köpa oss fria
Men varje människa har egen kraft
Gudomlig kraft att bli en annan människas hela värld

För en tid var du nästan allt

När du ringde släppte något hårt och kallt
För en tid var du nästan allt
Det är konstigt vad mycket man ändå tål
Men det krävs ett inre av stål
Du talade om våra brister och att vi måste förstå
Men att förstå allt som hände, dit kan jag inte nå
Du pratade om att vi båda ville vinna
Men jag ville bara vara din kvinna
Det var aldrig någon kamp om makt för mig
Jag ville bara bli förstådd av dig
Jag förstår inte varför jag blev så himla svag
Hur det blev så. Den insikten är vag
Nu gör allting så himla ont och hjärtat värker
Jag tvivlar på att sånt här verkligen stärker
Det krävs ett töjbart hjärta och en flexibel själ
Men framförallt att vi tror att vill varandra väl
Vad hände med humorn och alla skratten?
Det har jag undrat på balkongen framåt natten
Jag vände på klacken och målade dig helt i svart
Jag bara gick min väg och struntade i vart