Ögonblicken man lever för

Tänk att jag inte förstod
hur kort tiden här är
Och jag har sprungit
Och jag har provat på
Jag har galopperat över vidderna
Jag har vandrat inne i de djupa skogarna i halvmeterdjup snö
Jag har stått mitt i nätterna och beundrat stjärnorna
Jag har jagat norrsken
Jag har beskrivit bokstav för bokstav så mycket av det jag har upplevt
Jag har sjungit med min allra klaraste röst
Jag har målat med skimrande färger
Jag har räddat så många filmer och bilder
men ändå har jag aldrig lyckats att fånga det som är och var mitt liv
Jag lyckades aldrig fånga den där virvlande känslan av att kunna göra precis vad som helst
Den där känslan av att tillhöra hela världen och att den tillhör mig
Känslan av att jag är ämnad för att vara just här och den jag är.
Ögonblicken. Ögonblicken man lever för.
Och kärleken? Kärleken. Hur kan man fånga den?
Hittar inget riktigt svar, men jag fann den!
Äntligen
Till sist
Igen
Trasigt kan bli helt
Till sist
Igen

Nya praktfulla färger

Så öppnar jag dörren och kikar in
Hur är det därinne i kroppen min
Hjärtat ligger lugnt och sinnet likaså
Kanske håller det ändå för att vara två?

Det finns en sällsam obeskrivlig frid
Men det har ännu gått en liten tid
Besvikelsen skulle bli en sorglig sensmoral
och dikten inget annat än ett pekoral

Men om jag inte får jubla när livet ger mig lov
Kommer ju endast amygdala ha rätt att hålla hov
Så därför vill sjunga vackra kärlekssånger
Såna som jag bittert hånat så många gånger

Ännu höres inga falska klanger och omständiga tal
Inga galna nycker och bortförklaringarnas kval
Inte heller känner jag mig fjättrad, stressad och kvävd
Nu ser jag nya praktfulla färger i varpen medan den blir vävd

Lugn och enkelhet präglar vårt vi

Lugn och enkelhet präglar vårt vi
Du visar att jag kan vara fri
Jag tänker inte sjunga lovsånger
Jag tänker inte riskera allt
Det måste få ta tid att bygga grunden
Jag ska njuta av det som finns i stunden
Jag ska noga lägga märke till dess prakt
Alla kärleksord dina händer redan har sagt

Jag ska inte tänka tio steg fram
Krigsröken är borta och kvar är bara damm
Jag tänker inte måla luftslott och bygga hus av kort
Här har jag det bra och jag behöver inte mer
Förnöjsamhet borde vara modernitetens nya dygd
Närhet, tillit och respekt lägger vi i vår kärleksbrygd
Jag hoppas att det är mitt sanna jag du har kär,
för jag vill ha dig precis som du är

När jag hör dig berätta

När jag hör dig berätta
Berätta
Så tror jag att du faktiskt har hittat
Den rätta Den rätta
Jag hör på din röst
Han kan lugna och ge tröst
Jag tror att du har funnit den rätta
När jag hör dig berätta

Det är som det var för mig
Det är som det var för mig
Han med stort H

Han kunde så
Kunde vara nära, kunde vara stark
Kunde freda egen mark
Utan att någonsin kränka

När jag hör dig berätta om hur han kan förstå,
så minns jag den som jag älskade så
Så jag tror att du är framme nu
Jag tror att du kan andas ut

Jag gläds i utkanten av er,
men visst känns det ensamt
För jag skulle vilja ha lite av det ni har
Men allt som hände har gjort att krafterna inte finns kvar

Jag försöker att le
Försöker att ge
Tyvärr så räcker det inte till
Rädslan och minnena gör att jag inte riktigt vill

Men jag drömmer och längtar efter att en dag
Få känna att någon vill älska en sån som jag
En som har bagage och hel del ärr
Men de är nog väldigt få tyvärr

Till dess ska jag kämpa och härda ut
För att visa de som kommer efter
att smärtan tar slut
Men det är ett hål i magen
Ett hål i mitt bröst
Men jag hör min inre röst

Att du är född till att älska stort
Och det är precis vad du har gjort
Men när man satsar allt
så faller man tusenfalt

Och du vill inte bara ha nån
Du vill ha en sån
Som vännen din berättar om

De som kom efter dig

De som kom efter dig, dem vill jag inget ont
Men jag som råkar älska alldeles för mycket,
måste ha någon som håller mig försiktigt och lugnt
Jag blir så lätt invaderad, överstimulerad
Jag önskar ingen att känna som jag gjorde
Det är ingenting som någon borde
Jag blev passagerare i mitt eget liv
Jag som alltid haft ett eget driv
De jag försökte att älska förevigt, de gav mig alla nåt
Jag tänker glömma det hemska och minnas det fina jag fått

Skulle jag någonsin träffa någon igen
så skulle jag satsa på en riktig vän
Nån som tycker att jag är bra och fin
Nån som förstår att jag redan är klar
Jag behöver inte ändras, jag är bra som jag är
Det betyder inte att jag är egenkär
Nästan allt kan jag ge mig själv
utom nån som bara vill sitta still
Sitta i tystnad tätt intill
En man som har respekten för sig själv
och densamma för den andre
En människa som har nått ro
Nu sitter jag i hemmet där jag åter har byggt bo

Kärleken ska vara röd

För sex år sen levde du
Levde jag
Med dig
Med den jag trodde att jag var
Sex år av sökande
Av försökande
Av försakande
Det blev aldrig livsbejakande
Kärlekstörstande
Närhetstörstande
Så mycket oförståelse
I min naiva tro
Tron att kärleken gör oss fria
Men ingen kunde ge mig det du gav
Vi speglade varandra vackra
För oss var kärleken ren
Men de jag gav den till efter att du slutade att andas
Klippte mina vingar och fyllde mig med sorg och rädsla
Kärleken ska vara röd som syresatt blod
Men ibland mörknar den och blir svart som natten
Ingen kärlek kan vara perfekt
Men den kräver alltid respekt
Utan omsorg svälter den ihjäl
och utan starka känslor kan den inte vara sann
Och utan syre blir den bara mörk
Nu säger jag pass och lever med mig själv
Nu ska jag älska… älska mig själv…

Det är tydligt när det vänder

Ångest och tvivel fick härja fritt
kunde inte skilja på mitt och ditt

Jag tryckte dig allt längre bort
fast att det var det sista jag ville

När jag nästan inte kunde andas mer
sa livet till mig att det här du inte ser

Var inte rädd
Ge inte upp

Skrämselskador läker
Misstro sjunker undan

Livet vill dig inget illa
Och kärleken vill dig väl

Du kommer att nynna på ännu en refräng
Du kommer att lära dig att dansa igen

Man fattar inte vad som händer
men det är tydligt när det vänder

Åh min älskade, allt jag såg var hot
Förlåt mig, jag har varit en sån idiot

Men nu är jag här och vill lära mig din dans
vill lära mig allt, när jag nu har kommit till sans

Du är nästan hela min värld
Men det väljer jag själv

förlåt min klyschighet, men står på säker mark
Nu är jag fri och jag känner mig stark

Nu sitter jag på bussen på väg hem till oss
fan vad jag är lycklig över att vi orkade slåss

Nu sitter jag och ser hur vegetationen vinner mark
Åh vad jag älskar doften av bark

Jag älskar att höra dig kalla mig för nya namn
Lämnar allt det fula för att komma in i din famn

Sitter på bussen och vet att jag är väntad
Vet att du också har längtat

Vet att du vill ha mig som jag vill ha dig
Jag har färdats genom mörkret och ut i ljuset

Åh min älskade, allt jag såg var hot
Förlåt mig, jag har varit en sån idiot

Men nu är jag här och vill lära mig din dans
vill lära mig allt, när jag nu har kommit till sans

Du är nästan hela min värld
Men det väljer jag själv

förlåt min klyschighet, men står på säker mark
Nu är jag fri och jag känner mig stark

Du som älskar


Du som älskar
Älska din älskade
Älska din älskade med förstånd och känsla
Älska hen som om varje dag var ny
Som om varje dag var den sista
Slösa inte bort tiden
Den har ni inte råd att mista

Lyssna, andas och försök att förstå
Det är också tiden som hetsar och stressar
Men ni har makten att lugna och trösta
En kyss, en smekning och en lugnande famn
Älska fördomsfritt och älska tryggt
Lyssna kärleksfullt och tolka snällt
Det är så enkelt att riva det ni har byggt

Sök inte endast förståelsen i orden
Sök den i handling, leenden och blick
Förenas i målet
Blicka dit ni vill
Ni bär kanske på tungt bagage
Ni bär på er historia
Kanske måste ni ha kurage

Skilj på vad som är rädsla och vad som är hopp
Det är så viktigt när kroppen minns och känner
För längst därinne ligger längtan och väntar
Bjud på en öppen famn
Bjud på ett öppet sinne
Se det vackra i er historia
Det är det ni ska bära i ert minne


Nu skiner verkligen solen

Så mycket som ska hinnas med när solen skiner på mig, skiner på oss
Mitt liv kom att handla så mycket om att slåss

Men kanske kan livet bli lugnare och stillare
Att hitta hem med dig åh vad jag gillare

Du lagar trasigheter med en kärlek jag inte vågade tro fanns
Jag är så glad att jag vågade ge livet och kärleken ännu en chans

Du har snickrat och byggt klart
Jag har pluggat och jobbat med en jäkla fart

Det är nu vi ska njuta av allt vi har gjort
Vi är framme nu och det är så jäkla stort

Du lyssnade och förstod, kanske mer än jag
Och jag värderar varje endaste dag.

Och nu skiner verkligen solen
Vinden har kul med kjolen

Och du är här bredvid och viskar skrattande i mitt öra
Tyst, tyst så att inte grannarna kan höra  

Det är nu vi ska njuta av allt vi har gjort
Vi är framme nu och det är så jäkla stort

Norrsken

Som i ett virvlande förtrollat norrsken
går jag livsvägen med dig
den är aldrig likadan
den är aldrig slentrian
Och så otroligt enkelt och självklart
Älskar du mig
Älskar jag dig
Livet är inte alltid milt,
men nu är det sista gången gillt
Om det inte bär nu så gör det aldrig det
Jag sticker långt till skogs om vi går bet
Då försöker jag aldrig mer igen
då klarar jag bara av att vara vän
Men till dess tänker jag göra allt jag kan
för att njuta livsresan med dig min fina vackra man