I en famn på Söder har jag landat för en stund
I en etta på Söder blickar vi ut på månen som går sin rund
I en park springer vi under ett paraply hand i hand
Jag lever nu som i ett annat land
Vid Kajsas på kajen tänder jag en cigg
Trött och sliten. Jag som brukade vara så pigg
Denna tidigare så sunda kvinna,
hon börjar sakta försvinna
Den lutherska soldaten har sagt upp sig nu
Den som höll den uppe var du
Tänk hur vi strävade och slet
Tänk om jag vetat det jag nu vet
Jag skulle inte ha tagit allt så hårt
Jag skulle inte gjort allt som var svårt
Men det var en del av det som blev vårt liv
Underbart, kärleksfullt och ett superlativ
Ett känsligt hjärta Hem 