Jag känner en tjej som jag aldrig har träffat
Hon bor i huset där jag bor,
men det är inte som man tror,
för det är åtta år sen hon försvann
Ett beslut som togs av en vidrig man
Och där stod alla som älskade henne kvar
och hennes makalösa far
Han vägrade tro på vad de sa och reste i flera år över hela klotet
riskerade livet och vände på varje sten, men för honom var döden det minsta hotet
Hans lilla flicka som växte upp och blev en lysande stjärna så full av gott
Den bästa dotter han nånsin kunnat få hade så väldigt brått
Ut i världen kastade hon sig och ville förändra och göra bra
Jag är säker på att hon hade varit något stort idag
Men hon lyser alltjämt och finns här ibland oss
hon inspirerar mig och får mig att vilja slåss
mot det som är orätt och fel
Hon var en som levde och tog del
Levde som bara den som om hon visste att livet kan bli kort
En fantastisk ung kvinna av en alldeles särdeles sort
Dotter till en lika särdeles karl
Hon så otroligt älskad av sin far,
som är så oerhört älskad av mig
Fortsätt att vaka över oss vår fina, fina tjej!
Etikett: Förlora vår älskade
Vår egen Tingeling
Ibland har man turen att träffa en människa så fullkomligt oförställd
Drabbad av livet, men inte ett dugg förstörd. Inuti fanns en eld
Så full av nyfikenhet, öppenhet och fullständigt ärlig
Så var hon min svägerska, underbart härlig
Det fanns en aura av lekfullhet och glittrande färger och nyanser
Vår egen Tingeling, öppen för allt ifrån virkning till seanser
Modig, nyfiken och tuff utan att vara hård
Fast att livet kunde vara hårt, slog du sällan molliga ackord
I en aura av rosa ser jag dig nu,
färgen vi gillade så skarpt, jag och du
Du tappade aldrig tron på människans inneboende kraft
Du är vännen som alla borde ha haft
Det är lätt att bara tänka på oss själva och vår saknad nu
Men jag påminner mig om att nu lider inte du
Man talar alltid om att kriga mot cancer,
och vill inte inse att ibland finns det inga chanser
För ingen kunde kriga mer än du systra mi
och nu kan du äntligen flyga, nu är du fri
Jag kan se ditt pyssel och höra ditt varma skratt
I din närhet föll tillgjordhet platt
Och det är en sån frihet att säga som det är
Att kunna tala öppet även om det blir till besvär
Sån var du och du förstod när andra inte gjorde det
Du såg inte svaghet utan snarare möjlighet
Jag känner mig nu helt tom
Jag minns när vi fick din dom
Hur vi trodde och hoppades att allt skulle gå bra
Det är märkligt hur naiv jag va
Men hur ska man kunna orka om man inte känner hopp
och ingenting är ju så förunderligt som en människokropp
Jag hoppas att du nu ser mig när jag sitter här i min rosa dress
Jag hoppas att du ler däruppifrån över vår gemensamma fäbless
Du fattas oss men vi glömmer aldrig bort,
fantastiska människor av din sort
Sov nu tills vi ses igen,
älskade, älskade fina vän!💖💖💖
Allt det där ni inte hann
Det var vi som fick leva
Vi vet inte hur länge
Men så länge vi förmår och så bra vi kan
Och vi ska försöka göra allt det där ni inte hann
En make och dotter fick lämna för tidigt
Vilken rättvisa fanns det i det?
En pappa och en hustrus förtvivlade skrik
Och världen blir sig aldrig mera lik
Men livet gav lusten och längtan tillbaka
Följde tålmodigt med på krokiga irrande vägar
Redo att starta en förunderlig kemisk reaktion,
när vi äntligen möttes i interaktion
Det underbara som regnar ned över oss
som skiner över hela vår horisont
Det som nu ges till oss som ur ett ymnighetshorn
fångar vi upp som de dyrbaraste korn
Försyn
Älskling tänk vilken försyn ändå
att det blev vi två
Vi som kravlade upp på samma strand
Det finns så många band
Och tänk hur dumt vi båda kunde ha gjort
Dödslängtan kan få saker att hända fort
Jag är så glad att jag lever och andas med dig
Jag vill vara din kvinna, din älskarinna, din älskling och tjej
Vägarna ligger så öppna för oss
Allt blir så lätt när man inte längre behöver slåss
Fast att vi precis har mötts och har så mycket att lära om varann
så är det som att jag känner dig så väl, du makalösa man
Jag vet, det är så lätt att låta krav och annat förvilla
Världen ligger där för oss i det stora och det lilla
Vi ska fira i dagarna tre
Vår älskade knallhatt fyller år
Är inte det minsta liten
Men kommer alltid att vara vår lille son
Vi ska träffas och chilla och fira det bästa som hänt i mitt liv
Vi lever så som du önskade och hoppades,
och jag tror att du tittar ner…och ler
Vi lever med hål i våra hjärtan,
men vi lever allt bättre
Vi lovade att vi skulle klara oss,
fast att vi inte visste alls
Vi lovade fast att det kanske inte alls var sant
Långsamt blir det mörka lite mindre mörkt
Det ljusa lyser runt ditt minne
Ditt varma, lugna, kloka sinne
Du ställde in vår relationskompass
Såg oss i det vackraste sken
Jag och vår ögonsten
Vi har lärt oss
Vi ska fira i dagarna tre
Ska ta vara på det livet kan ge
Nära de som bor i våra hjärtan
Ja jag tror att de är så man håller borta svärtan
Vi ska fira i dagarna tre
I superlativ
Mina känslor är så starka
Numera tycks det bara finnas superlativ
I mitt förändrade liv
Kommer hem på morgonen
och ser mitt kök
Fullt av kastruller och inbränd mat på spisen
Det ser ut som en plats för ett krig
och ett krig har det varit
För oss
Jag ser hur du slåss
Jag älskar dig så för det
Älskar i superlativ
Min yttersta mening med livet
Tänk hur långt du har nått
Mitt i eländet skedde nåt gott
Så klart är jag stoltast av alla
Över dig
Andra kan inte förstå
Om de inte vill
Och dem kan flyga och fara
Vi har inget att förklara
Eller försvara…
För vi har utkämpat ett krig
I superlativ
Ring ut detta vedervärdiga år!
Ring klocka ring! Ring ut detta vedervärdiga år som så obarmhärtigt dök upp!
Ring ut det för gott
Det vidrigaste år jag nånsin fått
Låt det förtäras av syret i luften! Låt svavlet i det brinna upp!
Året som tog så mycket från oss
Nästan hela livet slets loss
Herregud vad jag och mina nära har fått lida
Fan vad vi har fått utstå utan dig vid vår sida
Jag har lidit och blött, gråtit och skrikit och ångesten skickade en hel trupp
Din varma mjuka godhet i kombination med din styrka
Den kunde vi andra inte annat än dyrka
Och fattigt blev allting sen
Din låga släcktes hastigt som bara den
Jag föll och slutade inte falla och förstod att det kan hända alla, oavsett kön, yrke och grupp
Orättvist och grymt är livet
och jag fattar verkligen inte motivet
Ett ohyggligt år är till ända
och jag ber till alla makter att det nu ska vända
Jag ska försöka värna det jag får och inte granska så mycket under lupp
Jag tar i trä och ber om hopp och ljus
Behöver inte så mycket, inget liv i sus och dus.
Om det här vidriga året, jag nätt och jämnt överlevde, har lärt mig nåt
Så är det att sluta jaga det som flytt, och ta vara på stort och smått
Jag hoppas att jag ska kunna gå vidare och älska på nytt, för jag måste bara upp
Jag är säker på att jag kan om jag bara får
Att leva utan kärlek är att förslösa sina år
Jag hoppas att gråten ska blandas med mycket skratt
att glädjen ska ligga mellan sorgen och leka ta fatt
Jag hoppas så innerligt att jag aldrig mer får ett sånt här år
Jag hoppas att jag får känna mig levande och att det går
Så ring klocka ring. Ring in. Ring ut.
Ring av bara helvete så det här jävla året tar slut…
Och ger upp…
Gott Nytt År önskar det känsliga hjärtat och passar på att tacka för att ni har följt mig under det värsta året i mitt liv! Jag hoppas att ni nu följer med in på det nya året som jag hoppas blir mycket, mycket bättre… KRAM!
Idag skulle du ha fyllt år
Idag skulle du ha fyllt år
Du som var så vacker med gråsprängt hår
Idag skulle vi ha firat dig med pompa och ståt
Du skulle fylla 65, men idag hörs bara gråt
Människor tröstar mig med att jag i alla fall fick uppleva det som är så få förunnat
Äkta varm innerlig kärlek, trygghet och respekt. Du älskade mig som ingen annan kunnat
Det hjälper mig tyvärr föga
Det lämnar mig med krav som är höga
Mörkret är korpsvart och förlusten är avgrundsdjup
Och där långt nere på botten ligger en del av mig som föll ned i detta stup
Om du hade levt idag så hade vi träffat hela släkten eller så hade vi rent av rest bort
Du ville inte ha stora gester och gillade inte pråliga fester Nä du var en annan sort
Tack älskade, älskade make och far till min son
Jag vet att allt som livet ger bara är ett lån
Tack för att du såg mig med din varma blick
Tack för de underbara åren vi fick
Inget av det skänker tyvärr någon tröst
Jag saknar din famn och lugnande vackra röst
Saknar när jag somnar
Saknar… när jag vaknar…
Du som håller mig vid liv
För tjugosju år sen skedde ett mirakel
med buller och bång och spektakel
tjugo minuter innan fredagen den trettonde
Då föddes du som håller mig vid liv
i en saga som inte är fiktiv
Du som riskerade att dö,
men som har överlevt tusenfalt
Du med din inre styrka som jag bara kan beundra
Det liv du har vänt kan inte upphöra att förundra
Tänk hur vår sorg och oro till sist kom på skam
Det var en diamant som kom fram
Du har nu ett helt liv framför dig
Från stängda dörrar till öppna himlar och hav
Tänk hur livet svänger med sin stav
För första gången är det bara vi två
men det var du som sa att det måste gå
Min fantastiska son du räddade fler liv än ditt eget
Så tacksam för att du till sist tog steget
Så grattis på födelsedagen min vackra levnadskonstnär
och tack för att jag fick vara medresenär
Din kropp var täckt av pussar
Vi fick vår tid
Vi fick ta farväl
Vi låg i vår säng alla tre
Vi lyssnade till dina andetag,
tills det blev alldeles tyst
Vi beundrade varje del av din kropp
Varje millimeter så älskad
Så vacker
Jag klippte två testar av mitt hår
och flätade runt din handled
Amuletterna fick du med dig
När bårmännen kom
bröt vi ihop
Men det var ju bara din kropp som lämnade oss,
och den var helt täckt av pussar
Golvet var blött av tårar
Din själ var fylld av all vår gemensamma kärlek
Trivsamma trion
I oändlighet
∞
Ett känsligt hjärta Hem 