Etikett: Förlora sin livskamrat

En ändlös charad

adminLämna en kommentar

Vi har det bättre än nånsin nu
Vi har lärt känna varandra så bra,
och den jag vill ha, har jag ju
Desto bättre vi har det med varann,
desto värre är det att skiljas åt
Varje farväl väcker en ångesttyrann
Det är som att jag har skadats för gott
Trots att kärleken gror och blomstrar,
så ser jag när jag går, bara dystert grått
Avundsjukt ser jag hur paren går hem till ett hem de kallar vårt
Precis som jag själv hade det en gång
Jag svär över att så mycket ändå är så svårt
Två och ett halvt år och jag gråter fortfarande floder
Den tiden har slitit som ett helt liv
Allt det goda dränks i mina mörka perioder
Och jag orkar inte låtsas vara pigg och glad
Orkar inte skyla över mitt ödsliga hjärtas rop
Har mitt liv blivit en ändlös charad?

Två år sen du lämnade oss

adminLämna en kommentar

Det har gått två år sen nu
Två år, älskade du
Den här dagen jag hatar allra mest
Den som blockerar och förlamar mig
Får mig att minnas hur jag klippte mitt hår och flätade runt din handled
Den bottenlösa sorgen i vår älskade ögonsten
Vi saknar dig varje dag där vi vandrar på en annan gren
Det känns som igår och evigheters evigheter
Vi fick verkligen smaka på livets vidrigheter
Det hemskaste av det hemskaste bara hände
Tog ingen notis om konsekvenserna
Och vi ritade om referenserna
Och dem har vi kämpat med sen dess
Älskade, jag tycker att vi har kämpat på riktigt bra
Jag tror att du skulle varit stolt om du sett mig och knallhatten i dag
Och det tror jag att du gör.
Jag tror att du finns här där vi är, älskade du
Jag har ett bra liv. Jag är lycklig nu
Men jag är också trött på ett sätt,
som jag inte är säker på någonsin försvinner
Och när man ser tillbaka är det alltid kärleken man minns
Är man trött måste man vara desto mera rädd om kraften som finns
Då måste man se allt det vackra som livet ger
Glädjas och sjunga och skratta för full hals
och skilja på det som inte har någon betydelse alls

Försyn

adminLämna en kommentar

Älskling tänk vilken försyn ändå
att det blev vi två
Vi som kravlade upp på samma strand
Det finns så många band
Och tänk hur dumt vi båda kunde ha gjort
Dödslängtan kan få saker att hända fort
Jag är så glad att jag lever och andas med dig
Jag vill vara din kvinna, din älskarinna, din älskling och tjej
Vägarna ligger så öppna för oss
Allt blir så lätt när man inte längre behöver slåss
Fast att vi precis har mötts och har så mycket att lära om varann
så är det som att jag känner dig så väl, du makalösa man
Jag vet, det är så lätt att låta krav och annat förvilla
Världen ligger där för oss i det stora och det lilla

Mina armar under din tröja

adminLämna en kommentar

Just när jag är som tröttast
efter en arbetsdag som blev för lång
Då ser jag dig framför mig
Ståendes väntades på mig
”Skynda dig för maten är klar!”
Känslan av dina läppar mot mina
Känslan av att allt med dig var perfekt
Mina armar under din tröja
Dina muskler under mina händer
Styrka omgärdat av värme
Just när jag har garden helt nere
Träffas jag i minnet
Mitt i solar plexus

Flyger iväg i tid och rum

adminLämna en kommentar

Flyger iväg i tid och rum
Rum som inte längre finns
sånt jag bara minns
Rum jag aldrig borde besöka,
men det är svårt att sluta att försöka
En välvillig röst ropar: Gå inte dit!
Men jag dras in ändå
Går på vägen så som den skulle ha sett ut
Går fast att jag vet att den ändå skulle ha fått ett sorgligt slut
Ändå fortsätter jag att gå
Det är så mycket man inte vet
Allt känns som en evighet
Och ett flyktigt ögonblick
Allt är över på ett kick

Vi ska vara så rädda om det vi har

admin1 kommentar

Vi ska vara så rädda om det vi har
Jag ska också vara rädd om mitt
Den här gången ska jag hålla det kvar
och inte låta ogjorda ting flyga fritt

Stressen jag bygger upp inuti
Priset att betala när allt faller
Det är sån jäkla idioti
Det är som att leva bakom galler

Jag har inte krafterna kvar
För min superkraft dog
Det var hans starka armar som bar
Men av min nya kärlek får jag inte nog

Men allt är på ett annat sätt
Och det är precis så det ska vara
Jag låter nu hjärtat berätta vad som är rätt
Och den här känslan ska jag bevara

Jag var miljonär i kärlek

adminLämna en kommentar

Jag var miljonär i kärlek
Hade aldrig mycket pengar i handen,
men var aldrig fattig i anden

Jag gick igenom så mycket hemskt
Men jag var aldrig, aldrig ensam med de
för jag hade min älskades styrka breve

Nu har jag en annan rikedom
Jag har vår makalösa son,
och släkt och vänner ett samtal ifrån

Massor av erfarenheter har jag också i mitt kassavalv
Tyvärr är inte alla bra och många gäller män
Att hitta nån därute är svårt som bara den

Så mycket svek och trauman gav mig livet
Men än lever jag i miraklens tid
och i ensamheten kan jag nu finna frid

Men jag kommer alltid vilja vara två
För det är sån jag är
En tvåsam solitär

 

Kanske är jag dömd

admin1 kommentar

Kanske är jag dömd till att alltid vara rädd
Det är som om jag bara väntar på nästa katastrof
Nästa problem som ska sluka mig hel
Ja, jag är numera alltid beredd

Man blir trött av att leva så
Det känns som att priset för att njuta
Priset för att glädjas,
ligger vid en smärtgräns jag börjar nå

Kanske är det bättre att helt plana ut
Kanske är det bättre att inte längta efter nåt
Kanske är det bättre att leva zombieliv
och bara beta av dagar tills de tar slut

Jag är långt hemifrån

admin1 kommentar

I skuggan av kärleken jag har fått
gäckar förgänglighetens ångest
Skörhetens och åldrandets fasa
Så lätt kan allting rasa
Jag är långt hemifrån
Flera hundra mil bort
Då blir det så tydligt, allt jag blev berövad
Då blir det uppenbart att jag inte bara blev prövad
Min historia. Mina rötter
Det som uppkom med oss
Det som tog åratal att bygga upp med alla viktiga element
Levt liv tillsammans som ett stadigt fundament
Det låter kanske frestande att få börja om på nytt
Men när man blir tvingad,
är det inte något annat än ett överfallsrån
Det plågar mig när jag är långt hemifrån
Jag söker mig därför till ljuset i det nya
Hoppet och kärleken som jag har fått
Söker mig till den bästa av famnar
Vi går hand i hand vart vi än hamnar
Och ändå är det långt till land
Och nära till stormens öga
Men jag klamrar mig fast
i känslovågornas tvära kast

Platsen där du vilar

admin1 kommentar

När solen strilar ned genom träden
och daggen lyser silver
och dimman dansar på ängarna
tänker jag på platsen där du vilar
där jag satt dag efter dag
Nu sitter jag på tåget och längtar dit
Det är som att du knuffar bort mig varje gång jag nu går dit
Det är som om du försöker säga
Gå nu vidare och lev ditt liv!
Men du fattar inte att platsen hör till
Förbinder det gamla och det nya
Det är hugget i sten
Och kan aldrig suddas ut