Du som älskar


Du som älskar
Älska din älskade
Älska din älskade med förstånd och känsla
Älska hen som om varje dag var ny
Som om varje dag var den sista
Slösa inte bort tiden
Den har ni inte råd att mista

Lyssna, andas och försök att förstå
Det är också tiden som hetsar och stressar
Men ni har makten att lugna och trösta
En kyss, en smekning och en lugnande famn
Älska fördomsfritt och älska tryggt
Lyssna kärleksfullt och tolka snällt
Det är så enkelt att riva det ni har byggt

Sök inte endast förståelsen i orden
Sök den i handling, leenden och blick
Förenas i målet
Blicka dit ni vill
Ni bär kanske på tungt bagage
Ni bär på er historia
Kanske måste ni ha kurage

Skilj på vad som är rädsla och vad som är hopp
Det är så viktigt när kroppen minns och känner
För längst därinne ligger längtan och väntar
Bjud på en öppen famn
Bjud på ett öppet sinne
Se det vackra i er historia
Det är det ni ska bära i ert minne


Tiotusen själar


Tiotusen själar föds ut
I parti och minut
Tar de aldrig slut?

Tiotusen själar tar sats
Hur får de plats?
Vilken jäkla strapats

Alla ska de bli unika individer
Sen ut i vuxenlivet, tar de det stora klivet
Ska hitta meningen med det givna livet

Tiotusen själar föds ut
I parti och minut
Tar de aldrig slut?

Ska fixa mat och lycka
Inte helt lätt om man bor i fel land
Stormrik eller vid svältens rand

Tiotusen själar som alla vill få ha det bra
Hur många tycker att de har fått de´?
När livet inte har fler dagar att ge?

Tiotusen själar föds ut
I parti och minut
Tar de aldrig slut?

Nu skiner verkligen solen

Så mycket som ska hinnas med när solen skiner på mig, skiner på oss
Mitt liv kom att handla så mycket om att slåss

Men kanske kan livet bli lugnare och stillare
Att hitta hem med dig åh vad jag gillare

Du lagar trasigheter med en kärlek jag inte vågade tro fanns
Jag är så glad att jag vågade ge livet och kärleken ännu en chans

Du har snickrat och byggt klart
Jag har pluggat och jobbat med en jäkla fart

Det är nu vi ska njuta av allt vi har gjort
Vi är framme nu och det är så jäkla stort

Du lyssnade och förstod, kanske mer än jag
Och jag värderar varje endaste dag.

Och nu skiner verkligen solen
Vinden har kul med kjolen

Och du är här bredvid och viskar skrattande i mitt öra
Tyst, tyst så att inte grannarna kan höra  

Det är nu vi ska njuta av allt vi har gjort
Vi är framme nu och det är så jäkla stort

Hon behöver inte mig mer

Hon sätter sig i stolen framför mig
En snygg, stark resilient tjej
Hon suckar och säger: Jag kan inte vara med en man som inte kan sitta still
Jag kan inte leva ett gott liv med någon som inte kan ta det chill
Människor som pressar sig mer än vad de tål
Får ofta en jäkla kick av alkohol
Jag kör inte det här racet en gång till
Nu när jag verkligen vet vad jag vill
Det är svårare än man tror
att både vara liten och stor
Men nu vet jag att det alltid bär
Jag kan klara mig själv och vet vem jag är
Jag sitter i stolen mittemot och bara ler
och tänker att hon inte behöver mig mer
Jag säger tack och farväl jag sparar dig i mitt arkiv
Hela världen ligger där öppen och sprakar av liv

Medberoende

Det var inte vårt fel
Att livet blev så jobbigt och svårt
Vi gjorde vårt bästa utifrån vår horisont
Det är så lätt att tro att man är en hjälpare
när man är en stjälpare

Men det är inte vårt fel
Att livet blev stormigt
Vi gjorde vad som krävdes utifrån vad vi visste då
Det är så lätt att styras av skam och skuld
Att handla är silver och att neka är guld

Det är inte ditt fel
Att kärleken är närsynt
och sikten är skymd
Nu rättar vi till det som blev fel
Nu gör vi alla vår del

Det är kanske mitt fel litegrann
att jag inte såg hur jäkla mycket du kan
Att jag inte litade på att isen bar
Nu har jag släppt medberoendets garn
Nu älskar jag dig så mycket bättre, mitt vuxna barn


Kräket som tog ljuset

Ta emot min öppna famn och jag ger dig tusenfalt
ta mitt sargade hjärta och håll det varmt
Spegla mig vackert och jag ger dig allt

Så sa hon till kräket som tog ljuset i hennes liv
Han som så skickligt klippte hennes vingar
Gav henne en livshistoria som borde varit fiktiv

Vad driver en fullblodsnarcissist
Vad skänker ett tomt skal mål och mening
Ingenting, ingenting förstod hon till sist

Han ville vara stor, stark och berömd
Ville leva i en lögn om sig själv
Men fick sig och frugan dömd

Går nu runt och leker Allan med ett flin
Kränger det mesta han kan svart
Svassar sen runt med sedelbuntar hög på kokain

Nu när frun vill skiljas efter senaste otrohetsaffären
Gör han allt för att göra livet hennes surt
Hon säger: bespara dig besvären, du skavde tidigt hål i halsartären

Du får nu skörda din sådd
Och jag skördar nu min till sist
Barnens säger: Nu är gränsen nådd

Du förrådde allt som borde ha varit kärt
Så kräla iväg nu som den orm du är
Du offrade allt det som borde ha varit värt

Vittnesmål

Jag kastades ut på ett stormande hav   
En femårig överlevnadsexpedition
Flöt omkring bland spillrorna
Först likgiltig
Först hånskrattande åt döden
Den kan inte skrämma någon som har förlorat allt
Startade livsprojekt som kollapsade gång på gång
Ett bagage vars enda egenskap var tyngd
En persona som blivit helt obsolet
Som att åka epatraktor på en motorväg
Så många gånger jag frågade hur fan hamnade jag här
I andras ögon kanske en madame Bovary
Patetisk kanske till och med
Inuti kämpande på existensens brant
Och såren som revs upp svider än
Sår som gör att jag nästan inte vågar
Inte vågar, inte vågar skrika i triumf
Som Katla sover amygdalas monster
Hur många gånger stod jag inte i någon annans hem
Någon annan mans hem
Stod där som en fullständig novis
Stod där och bara smälte och blev en våt fläck
Bara anpassade mig tills jag till sist inte fanns
Bara stod där och såg det tillbakahållna raseriet
Såg den där tillkämpade toleransen
Den som när förälskelsen var över
skulle lösas upp och blotta det som var
När priset för kärleken blev ett fängelse
Och den enda räddningen var orden
Kanske är det ett vittnesmål?
Ett vittnesmål om att jag en gång har funnits till
Men orden kräver så mycket tid
Och tiden är sinande
Allt annat har drabbats av inflation
Och snart behöver nog ingen skriva
För det gör AI roboten
Snart behöver vi inte heller skapa konst
För det gör AI roboten
Och snart behöver vi inte tänka
För det gör AI roboten
Kanske kan då mina egna ord
Mödosamt skrivna
Ineffektivt och knapphändigt redigerade
Inte skrivna. Inte skrivna för
För att gillas av alla
Eller borde jag hugga i sten
För det är väl vad jag gör?

Norrsken

Som i ett virvlande förtrollat norrsken
går jag livsvägen med dig
den är aldrig likadan
den är aldrig slentrian
Och så otroligt enkelt och självklart
Älskar du mig
Älskar jag dig
Livet är inte alltid milt,
men nu är det sista gången gillt
Om det inte bär nu så gör det aldrig det
Jag sticker långt till skogs om vi går bet
Då försöker jag aldrig mer igen
då klarar jag bara av att vara vän
Men till dess tänker jag göra allt jag kan
för att njuta livsresan med dig min fina vackra man

Det ska vara en flamingo i år

Om du råkar köpa en rosa flamingo som prydnad
så bör du nog gömma den bakom din gardin
Om du inte vill se dina grannars glada flin
För nu ska vi ha swingersparty hurra
Bort med tristessen, nu ska sexet bli så bra
Bort med allt som är heligt och unikt,
bort med det som är ägnat åt någon specifikt
Vi ska blanda våra organismer
och njuta av härliga orgasmer
Med vänner och bekanta och kanske en granne rent utav
Medtag egen dricka ett glatt humör, kondomer och eventuellt en stav
Vi har redan glömt bort den hemska pandemin som tog så många liv
Vem bryr sig om smittor eller om man sårar och skapar sorg och kiv

Vi kan åka kust till kust


De var tvungna att skära i mitt bröst
Sviken av den som skulle ge mig tröst
Hela marken och himlen brann
och titta vad jag fann, en sån makalös man!
Kärlek ska inte göra världen trängre
Med frihet och respekt håller den längre
Nu kommer ljuset och livet bländar igen
Här och nu, det finns inget sen.
I kroppen blir det fyrverkeri
Sliter mig från rädslans tyranni
Jag tänker göra det jag vill
Tänker springa fort och sitta still
Förena nytta med lust
Om vi vill kan vi åka kust till kust