I ljuset av det är allt på topp

Ibland stannar kroppen upp mig och är ärlig
Talar om för mig att den är oumbärlig
Den gör mig trött och matt medan den krigar mot inkräktare i min kropp
Den berättar att allt är bräckligt, förgängligt och i ljuset av det är allt på topp
Samlingen av ögonblick som är allt vi har
De ersätts av nya, hur mycket vi än försöker hålla kvar
Och det jag måste värna är tillit och lust
Måste känna att vi har vår egen trust
Ledda av naturen och livet i sig,
i tron att livet vill ge det bästa till dig och mig

En sorts balans

Jag känner att orosvindarna drar ihop sig till storm
De hittar mycket att dra med sig som virvlar runt
Men något har hänt inuti mig för de ändrar plötsligt form
En varm vänlig röst säger: Lyssna inte på amygdalas strunt

Kanske kan jag hitta en nivå
Kanske kan jag nå en sorts balans,
mellan att vara en och två
Kanske finns det en chans

Då vänder jag mig till naturen

När hjärtats längtan spänner i bröstet
och världen känns för trång
Det är då jag vänder mig till naturen
som sjunger en alldeles egen sång

Den visar på vägar som alla kan ta
Om mörkret kommer så är det där jag vill va
Andas in tystnad och ljud utan krav
Det är sånt jag vill ha innan jag läggs i min grav

Jag är trött efter långa dar
Kraften jag en gång hade är inte kvar
Kanske kommer den tillbaks en dag,
men att bromsa in är inte att vara svag

Jag rusar inte längre men ser så ofantligt mycket mer
Jag såg aldrig förr hur livet skiftar i ett och hur färgerna bara blir fler
Det är det som är rikedomen med att ha fått leva och se,
allt det där som bara levda dagar kan ge

Stanna tiden

Stanna tiden för nu går det alldeles för fort
Vi lever i överljudshastighet och själen hinner inte med
Jag har tappat kontakten med marken och svävar runt
och det vet ju alla att sånt slutar illa med besked

Snälla stanna upp maskinen jag måste kliva av
Vår kärlek kan knappast finnas på riktigt
även om jag måste medge att det verkar så
Mycket har ändrats och är inte längre viktigt

Stanna tiden för vi kommer bli gamla så jäkla fort
Och hur ska vi då hinna med allt som vi vill
Hur ska vi då hinna upptäcka alla jordens hörn
Heter det inte att kärleken får tiden att stå still?

Och varje gång jag lämnar dig så känns det så tomt
och fast att jag vet att du finns där hos dig,
och att du tänker på mig, så känns det så fel
som att jag återigen blir en väldigt liten tjej

Finaste kärleken min

ettkansligthjarta.se


Finaste kärleken min
För alltid vill jag vara din
I strålande sol men även i stormar
Ja till och med när du bara tiger och jag gormar
Tiotusen solar fyller du mitt inre med
Vår kärlekslåga får bara mera ved
Så mycket vackert fyller våra liv
Och tiden bara tar jättestora kliv
Häromdan fyllde du år
Och i ögat fick du en tår
av presenten jag gav
utan minsta krav
Så van är du vid att bara ge
men jag vill vara din egen lyckofé,
på samma sätt som du öppnar världen och tar bort fulheten
vill jag vara fönstret ut mot den vidunderliga skönheten
Med dig vill jag upptäcka och resa till regnbågens rand
och veta att tillsammans är vi hemma, oavsett vid vilken strand

ettkansligthjarta.se

Utopi


Det blir aldrig riktigt lugnt inuti
Jag har nog alltid fattat att det är utopi
Jag är nöjd om bergen inte kommer med dalar jag inte kan ta mig ur
Kanske kan jag lära mig att du finns där i ur och skur

Eller så är skadorna för stora och livet blev alltför svårt
Drömmen om att finna någon att bygga något med att kalla vårt
Varje spirande glödande morgon blir oåterkalleligt till dag
Med andra ögon ser jag dess färger genom nya filter som blivit jag

Kanske är det samma klump i magen som alltid funnits med ända sen jag var ung
Kanske är det åldern och allt som har hänt som gör den extra tung
Jag vill berätta allt för dig. Jag vill vara transparent
Men det finns alltid sånt vi ångrar att vi har bekänt

För känslor förstärker och färgar för stunden
När orden väl är sagda är man bunden
Jag hoppas att du aldrig slutar att vilja att förstå
För jag vill aldrig vara ensam när man är två

Tre år sen du dog

Om fem timmar är det tre år sen du dog
De tre åren är som en livstid och ändå som ett ögonblick
Tre ofattbara år utan dig. Ett förlorat liv och allt vi inte fick
Minnena lever så starkt inom oss, men också allt som döden tog

Jag minns din värme, din milda blick
All kärlek, all omsorg och din klokhet
Alltid vid min sida och din självklara närhet
Tjugotvå år gick så fort och allt var över på ett kick

Jag lever ett annat liv nu min älskade man
Jag lever livet nummer två
Jag är så tacksam för att det kunde bli så
Nu försöker jag fånga dagarna så bra jag bara kan

Livet är inte alltid enkelt och man får kämpa och slåss
Jag tror att du är glad om du ser oss där du är
Du vet att vi aldrig glömmer, utan håller dig så kär
Jag tror fortfarande att du är stolt över oss

Nu finns Ett känsligt hjärta också på Youtube

Nu har jag startat en Youtubekanal för Ett känsligt hjärta där jag emellanåt kommer att publicera diktvideos. Här är den första och den är helt tillägnad alla er som har följt mig på den här bloggen genom aska och eld. Hoppas att ni kommer att gilla den och gör ni det så får ni gärna gilla, dela och prenumerera.
Massor av kramar ifrån Ett känsligt hjärta

En flinga snö

Snön har lagt sig över hela stan
Hand i hand ser vi hur det gnistrar i varje fur och gran
Skräcken att mista blixtrade till, närmare bestämt igår
Då såg jag bara mörker och trasslade in mig i riviga snår
Livet borde kunna vara enkelt och lätt
och är det ju på många fantastiska sätt
Men det är när det är svårt och kärleken sätts på prov som det trygga vävs in
Ja så är det i den känsliga själen min
Jag ser på den glittrande snön och ställer mig nära och ser hur varje flinga är unik
Precis som varje dag i vårt liv har sin egen estetik
Känner lyckan över att spela huvudrollen med dig i den vackraste kärlekspjäsen
Jag ser bara kärlek och framtid i dina ögon och ditt varma väsen
Jag ska inte sluta att se det vackra i det lilla
Jag ska ge mig tid att betrakta stilla
Jag ska se flingan i snön och det lilla kornet sand på en strand
och överväldigas av känslan av att hålla din hand