Etikett: Ett känsligt hjärta

Du sa att du hade hittat rätt

adminLämna en kommentar

Häromdagen kom du förbi på ditt lite nonchalanta sätt
Du berättade att du äntligen på riktigt hade hittat rätt
Det gjorde mig så väldigt, väldigt glad
Endast det bästa önskar jag dig på din väg
som aldrig kunde bli vår
Mogen kärlek är så svår
Krossade hjärtan slår i en konstig takt
Vilka de väljer på nytt ligger bortom vår makt
Jag har inte gjort annat än försökt att överleva
Jag har inte velat något ont, det har inte funnits uppsåt
och om jag ändå har sårat, så acceptera mitt förlåt
Endast det bästa önskar jag dig på din väg
som aldrig kunde bli vår
Mogen kärlek är så svår
Du sa att du ville vara vän och jag sa du vet var jag finns
Vi sa hej då och du gick till den som har dig till sin prins
Jag trodde att allting blev bra till slut
Men sen sa de att du grät när du gick ut
Inget gör mig ledsnare än det
men jag kan inte göra nåt
Endast det bästa önskar jag dig på din väg
som aldrig kunde bli vår
Mogen kärlek är så svår
Mogen kärlek är så svår…

Hon säger

adminLämna en kommentar

Hon säger: Varför hörde han av sig?
Varför gav han mig så mycket när han ändå inte ville ge?
Han kommer aldrig höra mig böna och be
Jag är sån som hellre dör
och krypa är inget jag gör
Jag lider hellre i ensamhet
Om det är nåt jag är jäkligt bra på
så är det att plågas och lida för två
Men varför lät han mig inte bara vara?
När han visste att det är separationer som jag har så svårt att klara?
Hon ser på mig och tar en klunk kaffe och säger att hennes krafter håller på att ta slut
Vad är det med alla människor i den här jävla stan
Det är så sjukt att jag kan säga att jag har blivit van…
Hon ställer ilsket ned sin kopp
…att jag har börjat känna att jag på riktigt bedriver hor
Ger av mitt inre för att få en stunds värme där hjärtat bor
Fast att jag vet att jag kommer att betala ett alldeles för högt pris
Ett ockerpris av kyla och övergivenhet som inte är värt det på något enda vis…

Alla frågor du inte ställer

adminLämna en kommentar


Alla frågor du inte ställer
ligger där
kräver, kväver
Alla frågor jag inte ställer
ligger där
skaver, begraver
Svävar omkring oss
som olösta mysterium
Kommer de frysa och stelna till is
Alla frågor vi inte ställer,
kommer de att skapa slutna rum,
dit vi inte får gå?
Tänk att ingenting kan skrämma så…

Skör och sårbar

adminLämna en kommentar

Skör och sårbar
dansar jag över isen
klädd alldeles för tunt
väskorna packade jag,
lämnade jag, vid en strand
Banden jag knöt brast
Dansar nu över isen
Den är lika skör som jag
och kylan växlar från dag till annan
Tittar in utifrån
Söker lära på nytt
Det förflutna ekar som ett hån
Nuet dränker mig med krav,
oviktiga i ett liv uppfyllda eller inte
Drunknar i ett hav

Supersensitiv i ovisshet

adminLämna en kommentar

Jag är inte bra på matte men förstår att ett plus ett blir två
Jag är dålig på budget men håller räkningen ändå,
när det gäller oss två…
Jag ser hur du tar emot bekräftelsen jag ger
och hur lite du ger tillbaka utan mina initiativ
Jag vet jag är så sårbar och hypersensitiv
Men det visste du ju om, det är inget jag har dolt.
Ärligt och rakt
I det finns inget svagt
Och sån är jag
Jag är trött på ovisshetens röst
och att efter våra möten behöva tröst
För att vi inte talar om spökena jag ser
vilket gör mig ensammare än jag redan är
Jag säger: Jag ger upp nu och väntar inte längre på nästa giv
Jag rätar på ryggen och går vidare med mitt liv
Nu gör det alldeles för ont
Jag lämnar till dig om du vill finnas där
Du svarar att du vill ha mig där du är
Du insåg inte att jag trodde att du inte kände alls
Såg inte min ensamma dans
Att jag såg tveksamhet som inte fanns
Jag springer i mörkret till dig
Du säger att måste få ta tid att lära oss varann
Klumpen i magen försvann
Jag somnar i din värme
Atomvintern förlorade ett offer, åtminstone nu
Ödsligheten kvävdes av hoppet och bredvid ligger du
Där ligger vi

I superlativ

adminLämna en kommentar

Mina känslor är så starka
Numera tycks det bara finnas superlativ
I mitt förändrade liv
Kommer hem på morgonen
och ser mitt kök
Fullt av kastruller och inbränd mat på spisen
Det ser ut som en plats för ett krig
och ett krig har det varit
För oss
Jag ser hur du slåss
Jag älskar dig så för det
Älskar i superlativ
Min yttersta mening med livet
Tänk hur långt du har nått
Mitt i eländet skedde nåt gott
Så klart är jag stoltast av alla
Över dig
Andra kan inte förstå
Om de inte vill
Och dem kan flyga och fara
Vi har inget att förklara
Eller försvara…
För vi har utkämpat ett krig
I superlativ

Vid din viloplats

adminLämna en kommentar


Mitt sinnes mörker lutar sig mot tujor och idegran
medan mitt livs ironi belyses av sempervivum
Rosorna åt rådjuren upp, allihop, men silvereken lyser än
Bland sommarfägringen finns en ensam lavendel kvar
Jag tror att den har stannat bara för mig
Jag lurar mig att tro att universum bryr sig. Jag gör det för att stå ut
Caragana arborescens pendula hänger precis som jag
Funkia, lammöron, rosenplister och anemoner har passerat revy
Björken med fågelholken påminner om ekorren som hälsade på
Den där morgonen när tårarna forsade så
Sitter här och väntar på en ny bättre dag
Din plats är också min plats
Här vilar även jag

När jag lägger mig ner

adminLämna en kommentar

När jag lägger mig ner,
sköljer det levda livet över mig,
och det svarta inombords fräter.
Nu ligger jag här som ett vrak,
och ser sprickorna öppna sig alltmer
Tvivlets strömmar, tar tag, och drar mig ner.
Drar mig ner i verklighetens kalla hav.
Löser upp min nedkylda kropp.
Jag lägger en tredje filt över mig.
Men kylan har bitit sig fast,
och flinar triumferande,
och jag söker förtvivlat efter värme.
Värme ifrån något som ännu inte slocknat.
Mörkret önskar mig hånfullt lycka till.

Jag önskar dig en PT för själen

adminLämna en kommentar


Jag önskar det bästa för dig
Och det är nog inte att köpa en ny grej
Du skulle behöva att få prata på riktigt
utan att behöva kamouflera det som verkligen är viktigt
Jag tror varken på piller eller prylar
Det kan aldrig tysta ångesten som ylar
Jag vet att det är populärt att ta den enkla vägen
Men det som göms i snö kommer upp i tö, är inte bara en sägen
Jag önskar dig en PT för själen
Då kanske du slipper alla grälen
Kanske kan du se dig själv med vänligare blick
Kanske kan du se varför så många vände och gick

Jag vet inte längre vem jag var

adminLämna en kommentar

Jag har så länge sörjt den jag var
Men nu börjar jag förstå att hon inte är kvar
Förut hade det varit fullständigt katastrof
Så otänkbart för en gryningsfilosof
Livet kan när som helst sopa bort alltihop
Och det struntar fullkomligt i mina klagorop
Livet tar och behöver inte ge tillbaka något alls
Det gör som det vill och struntar blankt i gråtklumpen i min hals
Vägen delade sig när mitt allt försvann.
En var gammal, en var ny, en tog slut och en fortsatte fram.
I allt det nya går jag omkring och inser att jag inte kan gå tillbaka
Inser att jag har levt i naivitet och trott att vägarna ska vara raka
Att leva i total trygghet kan kanske också va att inte leva rikt
Det kan kanske vara möjligt att leva fullt fast att ingenting är sig likt
Det verkar som att krisen även tar minnen som man spar
Ska jag vara ärlig så vet jag inte längre vem jag var