Nu är jag kvinnan jag vill vara igen
Det var så länge sen
Tänk att det kan vara så lätt,
när man möter rätt
Humor och skratt
Faller inte längre platt
Möten jag ska vårda
Som jag ska spara på
Varför slösa bort tid på nån…
…som ändå inte kan förstå
Som att få av sig kläder
som suttit för trångt
Ett tålamod som har prövats för långt
Etikett: Ett känsligt hjärta
Kvinnan idag
Kvinnan som bor i mitt hem
Som bor där idag
Hon vaknar pigg och glad
Gör precis som hon vill
Kan välja att bara sitta still
Sitter och skriver på ett fik,
och väljer sin egen musik
Tittar på filmer som hon själv har valt
Saker som borde varit egalt
Saknar inte kärleken hon trodde var grann
För man saknar sällan en riktig tyrann
Sakta, sakta bröts hon ner
Men inte numer
De mörka ringarna under ögonen försvann
Aldrig mer kommer hon offra sig för en man
Och rösten är inte längre konstlad och spänd
Och hoppet är tillbaka fast att hon blev bränd
I morse sjöng hon högt för full hals
Och ensam är hon inte alls
Är sprallig och busig som för länge sen
Och hon dansar och är vacker igen
Dina ord sjunger inom mig
Du har väckt min längtan
Dina ord sjunger inom mig
Dina bilder skapar färger jag har saknat
Din längtan är också min
Det är som att vi målar på samma duk
Jag har aldrig mött dig
ansikte mot ansikte
eller ens känt din hud
Men jag har fått känna din puls
Min har du sannerligen fått att öka
På olika sidor av klotet
Befinner vi oss nu
Och ändå är vi så nära
Så nära, så nära som få
Julaftonshopp
Snart pekar visarna på tolv
Julafton
Vakna ensam
Men ändå inte
För vi kan mötas
Närsomhelst
Hur som helst
Jag vet att jag är älskad
Jag vet det
Och jag har varit älskad
Jag vet det
Och jag har älskat
och jag älskar
och i hjärtat växer hoppet nu
Så låt julaftnar komma
Nyår skålas in, skålas ut
Du finns
Jag vet det
Jag finns
Du vet det
Och det är allt som behövs
Aldrig, aldrig mer
Förlamningen har äntligen släppt och jag är fri
Jag ser framtiden oavsett med vem
Jag vet nu vem jag är igen
och aldrig, aldrig mer
ska jag krympa ihop och bli så svag
Jag ser nu fram emot varje dag
För livet är ren magi
och ska inte slösas bort
Det är så jävla kort
Får inte ödslas på tjafs
Nej mera kärlek vill jag ha
Blir det krångligt då kommer jag att dra
Herregud som det blev
Jag kan tåla mycket från rena hjärtan
men inte de som skyller smärtan
och blandar bort korten
Skyller ifrån sig och ser inte sig själva
Raka streck blir välvda
Händelseförlopp kastas om A till B blir C till B
Såna som räknar med den andres gråt
Såna som aldrig nånsin säger förlåt
Aldrig, aldrig mer
Aldrig, aldrig mer
Din andra födelsedag
Idag fyller du år, min älskade, älskade
Idag är det din andra födelsedag där på andra sidan
Tänk att din födelsedag skulle bli en sån sorgedag
Men svärdet vilar i skidan
Jag ska leva på så gott det nånsin går
Jag kommer alltid att gråta
Men år kommer att läggas till år
Du fina, du min måttstock på kärlek
Varför skulle jag nöja mig med nåt mindre
Varför inte värme, trygghet och smek
Älskling jag lär mig fortfarande att gå
Men jag låter ingen bryta ned mig
Låter ingen göra mig omöjlig att förstå
Vid en strand
Långt, långt härifrån
I ett land
Sitter en man som har mist
Som har vandrat längs Golgata
Som har nåt alldeles visst
Som har kämpat som en besatt
Jag är ingen skrivare, skriver han
Men för mig är han en äkta skatt
Hans bokstäver träffar rätt och rakt in
Vi delar något som man måste ha känt
Nåt som man lever med under sitt skinn
Vi delar att ha fått krossade liv
Att sen ha försökt pussla ihop det som fanns kvar
Tagit oss fram med myrsteg och kliv
Så älskling, så länge det finns människor på vår jord
Ska jag fortsätta att längta och hoppas
att någon är lika vacker bakom sina ord
Hur gör dem?
Jag lever i minnesmausoleet över vårt liv
men jag går ändå med gigantiska kliv
Jag lever helt och fullt
Jag har lärt mig att stanna i här och nu
Jag pratar med dig som om du fanns bredvid
Men jag får inget svar. Mediet sa ge det tid
Hur jag än rör mig så rör jag mig mot döden
Så jag förstår varför inte varför jag är så rädd
Men att älska i nöd och lust
öppnar upp för en förödande förlust
Hur gör dem? De som kan?
Hur går de vidare som om allt består?
Vaknar de inte på natten och ser att allt är en illusion?
Inser de inte att de lever på ren spekulation?
Du sa att jag inte är lätt
Du sa att jag inte är lätt
och jag tror att du har rätt på nåt sätt,
för med dig blev det väldigt svårt
Att se tillbaka känns så hårt
Vi skulle aldrig ha gett det en chans till
Men hur skulle vi vetat då i april?
Livet är ett äventyr, men det är lugnet jag söker
Det verkar vara svårt att hitta, hur jag än försöker
Själen är trött och hjärtat likaså
Jag vill nu bara bromsa upp och se hur långsamt tiden kan gå
Mina armar under din tröja
Just när jag är som tröttast
efter en arbetsdag som blev för lång
Då ser jag dig framför mig
Ståendes väntades på mig
”Skynda dig för maten är klar!”
Känslan av dina läppar mot mina
Känslan av att allt med dig var perfekt
Mina armar under din tröja
Dina muskler under mina händer
Styrka omgärdat av värme
Just när jag har garden helt nere
Träffas jag i minnet
Mitt i solar plexus
Här drunknar jag nu
Här drunknar jag nu
Fast i logistiken
Väntande på ett pendeltåg
Som aldrig är riktigt i tid
Spenderar så mycket liv
På de värsta platser jag vet
Ensam bland främlingar
Utan ens ett gemensamt språk
Hänvisad till tron på oss
Trots alla hemska krockar
och dina knapphändiga SMS
och torftiga telefonsamtal
Så här drunknar jag nu,
i allt som borde ha gjorts
I allt som krävs för att jag ska vara ett vi med dig
Och här på perrongen slås jag av
hur allt som borde varit lätt
blev så oerhört tungt och svårt
Jag kliver på tåget och vet inte
att på fredag tar det slut
På fredag tar jag mig ut
Ett känsligt hjärta Hem 