Alla är lika trasiga som jag
En stad av trasiga hjärtan
De käkar piller mot smärtan
och ingen vågar pröva något nytt
Låter nya sota för det som flytt
Och just när den vidrigt trista vintern får för sig att bli kall
då känns det särskilt svårt att orka stå pall
Då pratar jag med er som dog
Då pratar jag med er som etsat sig fast
och dig du fina jag ännu inte har mött,
för än har inte det sista hoppet dött
Ja jag klamrar mig fast i det
medan snön blåser som isiga pilar
på oss och dem som passerar förbi i sina bilar
Jag står och väntar på bussen
jag tänker på min lägenhet som en gång var ett hem
Tänker på min älskade som också var min vän
Alla är lika trasiga som jag
En stad av trasiga hjärtan
De käkar piller mot smärtan
och ingen vågar pröva något nytt
Låter nya sota för det som flytt
Jag kliver av vid hållplatsen där jag bor
Och snön som virvlar och yr omkring
Och jag, jag halkar runt i ingenting
Jag går dit mitt hem var
Där du inte är kvar
Till dörren med mitt namn
Men en dag hittar jag nog hem,
men frågan är hos vem
Alla är lika trasiga som jag
En stad av trasiga hjärtan
De käkar piller mot smärtan
och ingen vågar pröva något nytt
Låter nya sota för det som flytt
Ett känsligt hjärta Hem 