Vi har det bättre än nånsin nu
Vi har lärt känna varandra så bra,
och den jag vill ha, har jag ju
Desto bättre vi har det med varann,
desto värre är det att skiljas åt
Varje farväl väcker en ångesttyrann
Det är som att jag har skadats för gott
Trots att kärleken gror och blomstrar,
så ser jag när jag går, bara dystert grått
Avundsjukt ser jag hur paren går hem till ett hem de kallar vårt
Precis som jag själv hade det en gång
Jag svär över att så mycket ändå är så svårt
Två och ett halvt år och jag gråter fortfarande floder
Den tiden har slitit som ett helt liv
Allt det goda dränks i mina mörka perioder
Och jag orkar inte låtsas vara pigg och glad
Orkar inte skyla över mitt ödsliga hjärtas rop
Har mitt liv blivit en ändlös charad?
Ett känsligt hjärta Hem 