Arbetet i vården är trist
Blir nästan olidligt efter ett tag
Jag tror att det är etiken vi har mist
Skulle inte ha varit så svårt
Om inte dumheten alltid vann
Och om det någonsin fanns support
Arbetet i vården skulle inte kännas så meningslöst
Om resurserna inte spolades ut
Om inte fördumningen infördes motståndslöst
Skulle inte kännas så jävla fördummande
om inte allt utom kvalitet var viktigt
Om inte allt dränktes i mammons förkunnande
Om inte allt som arbetats fram
Allt som människors lidande har lärt oss
Inte ens väger ett gram
Kunskap gjordes helt meningslös
Skulle inte kännas så jävla förnedrande
Om personalgruppen verkligen var medellös
Och om inte Restylaneläppade våp,
utan aning om skillnaden på kvacksalveri och vetenskap
ska tala om vart vi ska ställa skåp
Vårdens resurser slösas bort,
för att människor har slutat lyssna och tror att de vet bäst
och för att perspektivet alltid är så kort
Och jag går till jobbet och blir dummare för var dag
Men jag måste ju äta som andra
Just nu får andra kriga medan jag är svag
Ett känsligt hjärta Hem 