Mitt liv är som en sjö
Jag kan stå vid strandkanten
Varje dag
Men ändå är det aldrig samma sjö
Det är aldrig samma färger
Aldrig samma stillhet
Eller vågor
Det är aldrig samma ögon som blickar ut
En krusning i vattnet kan vara just en krusning
Eller förebåda en storm
Lycklig är ett märkligt ord
Ett märkligt tillstånd
Det är som ett moln som enkelt transformeras
Kan enkelt lösas upp och försvinna
Och ändå lyfter det människor högt över marken
Ändrar kroppars lagbundna materia
Som en mystisk alkemi
Jag går i trånga gångar
men påminns om att jag är fri
Det är kanske vad du ser
men inom mig hörs ett skri
Hur syniskt är det inte att tala om frihet,
utan att nämna dess bojor
Hur vidrigt är det inte att tala om välstånd,
utan att se den andres utsikt och nojor?
Ställa lidande mot lidande
Smärta som gnids in i skam
Smärta som inte accepteras
Kamoufleras i ytlighet och glam
Hur grymt är det inte att lovsjunga ungdomens oskuldsfullhet
när den inte kan föras i arv
För de som kom före festade upp allt
Hur vidrigt är inte deras självgoda garv?
Så många vilsna unga i atomvinter ruiner
Så många som vill fly till cannabis och kokain
När livets väsentligaste kärna höljts i asfalt och betong
Vill så mången fly och leva som en ensam beduin
När norrskenet flödade över oss såg vi det inte ens
Är det inte lustigt att det är andra gången nu?
Vi står mitt i det utan att märka det
Precis som med livet självt
Ibland märker vi inte att det fantastiska händer här och nu,
för vi tror alltid att det ligger så mycket längre bort
När allt vi behöver är här
Allt vi behöver är nu
Om du är en människa
så borde du väl någon gång fråga dig
hur en sådan borde skötas om
Borde väl fråga hur den lilla därinne mår
Men den får ligga där tyst och fara illa
Uthärda omognad och nonchalans
Men det finns en gräns för lillans tolerans
Chase amygdala away
Let the right brain play
Let us read from the very same script
Please tell me
We wrote it together
Let the soothing system overrule
Like innocent preys stay cool
Sverige de dör en efter en
Unga människor som inte kunde finna en plats
Som bara såg hinder och ekorrhjul
Ett liv som ändå är så kort
kändes olidligt långt
Ett liv som ändå är så kort
kändes inte värt utan cash
Den långa smala vägen kändes
alltför smal och lång
Några valde att droga
Några valde att sälja
För unga för att förstå
Nu ligger de i jorden
För att vi inte kunde ge våra barn ett värde i sig
Nu ligger de i jorden för att vi var så jävla fega
För att vi gav upp och släppte vår solidaritet
Kråma dig på Insta med smal midja och en rumpa som är fet
Fundera på nästa injektion
Nästa operation
Högar med smutsiga cash
Blodet på allas händer
Omoraliska lögnaktiga människor slår sig lättast fram
När sig på vad våra förfäder kämpade för i svett och damm
Är det här framtiden våra barn ska få
Under tiden slutar unga hjärtan att slå
Hon ser ut som en porrstjärna
men är kysk som en madonna
Yta och bling
och om killen har cash är han king
Ja det behövs inte mer
Det går inte upp, det går ner
Det gäller att vara ung och rik
Spruta dig full med Restylane
för det går fort att bli obsolet
och utan pengar och yta blir ingen profet
Det vackra kloka inuti dig, det vill ingen se
Utan någon som vill lyssna, finns inget att ge
Och hjulen uppfinns på nytt och nytt
Samma gamla misstag upprepas igen
Våra unga dör när vuxna inte vill vara just det de är
utan försöker vinna poänger på att vara coola och heta
Står och putar med läppar och bakdel
Det tydligen ska vara till deras fördel
Personlighet som ska bedömas som ett fruset ögonblick
Enkla oneliners och plattityder
Djupa kunskaper ger inga cash
Sanningen finns ju på Insta och Flash
Våra unga skjuts ihjäl i brist på alternativ
För vi har alla misslyckats med att skapa goda narrativ
Jag vill sluta att sörja allt som har flytt
Jag vill ge mig ut i världen
Och se allt på nytt
Jag vill ta in nya städer och nya länder
och ha tryggheten i mig själv
Bara åka och se vad som händer
Jag vill släppa den där sorgen över det som aldrig blev
Jag vill nyfiket upptäcka
som en kunskapstörstig elev
Jag vill vara rotad i mig
och inte fångad i osund symbios
Jag vill vara trygg och fri med dig
En längtan som kanske låter banal
Men jag vill leva
Leva ut min potential
Det blir inte bättre än så här
Det är allt jag vill ha
Men jag undrar var vi är
Någonting drar ner mig
Någonting får mig att vilja lämna
Får mig att vilja att fly med dig
Den här stan drar ner mig och tömmer min energi
Hänsynslösa, maktfullkomliga, ekonomistiska politiker
Låter oss lida av deras idioti
Den här stan är rent själsdödande och skadlig för en humanist
Den här stan har blivit människofientlig, andefattig och ful
När de styrande fått som de vill, finns här inte ens en enda liten kvist
Ilskan lägger sig
Sorgen och längtan också
Det lugnar sig till sist
De är inte kvävda
De bara bidar sin tid
Och en dag kommer de tillbaka
Transformerade och bearbetade till fulländning
Färdiga att användas
som skarpslipade vapen
och finkalibrerade kompasser
Triumferar i kärlekens tecken
Ett känsligt hjärta Hem 