07.00 på morgonen Vi vaknade för länge sen Vintermörker och ett fladdrande stearinljus Du är på jobbet Jag är kvar. Lungorna bråkar Hur länge? Men du andas åt mig Så det går riktigt bra Din noggrannhet och omsorg, har vävt mig en sjal av trygghet Våra ord är inte farliga Minnesmonstret krymper för varje dag
Morgonen håller kvar mörkret Och det har jag också gjort För det var allt jag såg Nu ser jag gryningen före morgonen själv I det dova mörkblåa skenet vilar ljuset Det bidar bara sin tid Liksom vattnet på marken Det kommer förr eller senare frysa till is Det är vinter och därmed dess rättighet I pölarna simmar upplösta snöflingor Ständig transformation Jag, däremot, har inte velat transformeras Men det är ju det jag har gjort hela livet Så synd att jag kämpade förgäves med att hålla kvar När förändringen är själva livet och nuet allt vi har
Jag fick gå så långt Över så höga berg och djupa dalar Jag gjorde vad jag kunde Jag sökte kärlek i varje prång Och jag tog alla språng
Och fan vad jag blev trasig Och i en blandning av mirakel och misär fick jag försöka kravla mig upp Alldeles tömd på energi Utsatt för så mycket idioti
Och ändå gav jag inte upp Jag är nog ganska envis ändå Ville inte släppa tanken Tanken på att du måste finnas någonstans Lycklig över att jag gav kärleken ännu en chans
Du finns nu här så nära Alltid tätt intill Så härlig att känna att du vill som jag vill Med dig rusar tiden så galet fort Men ändå får vi så mycket gjort
För vi bygger vår relation Bygger den sten för sten och vi backar inte för nåt Den grunden vi står på nu Den kommer aldrig att gå itu
Att få somna och vakna intill dig får mig att känna mig så speciell Och ingenting hos dig är minsta kallt Om du bara visste hur det känns inuti Överträffar min vildaste fantasi
Ingen sorg och saknad finns När jag är med dig Ingenting fattas och jag bara njuter av varje dag Man måste våga och resa sig på nytt För det finns inget sätt att rädda tid som flytt
Tackar livet och allt som finns runt omkring Det har varit så många hårda törnar Så mycket tårar och saknad Men ändå har livet alltid bäddat mjukt till sist Jag tror att det lägger extra ljus på oss som mist
Med dig finns en sån vacker horisont Allt känns så ärligt och enkelt Spännande och kul Och det bästa är att du älskar mig som jag älskar dig
Du gör det igen. Du överbevisar min oro och pessimism Du vägrade underkasta dig konformism Så vill jag se dig, aldrig mera pank Alltid stolthet i steget med en full powerbank
Jag borde ha lite av ditt mod Men kanske pulserar det också i mitt blod Ska man gå vidare så ska man göra det med ryggen rak Jag borde njuta mer av livet utan att rädas att det ska bita mig därbak
Den här världen är så jäkla sjuk Den skadar varje människa som är mjuk Det är därför vi måste välja vilka som ska vara med på vår scen Jag vill vara huvudpersonen, regissören och konferenciern
Detsamma önskar jag dig och påminner om det jag alltid sagt Fastna inte i det som du inte kan göra, utan i det där du har makt Pengar gör ingen människa rik på djupet Hur många jagar inte ända fram till stupet?
Jag vill inte att du ska vara som jag. Jag vill att du är dig själv varje dag. Och jag? Jag blev så trasig att jag knappt vet vem jag är. Ibland ger jag nästan upp och ser bara hinder och besvär.
Men jag behöver inte kämpa, för att få vara alla delar av pusslet som är jag. Min vilja att anpassa mig förut, har bytts ut mot nåt som är lugn och välbehag. Livet ger mig presenter och glitter. Väcker kraft och lust när jag knappt gitter.
Du har gett mig en helt annan bländande vy. Jag ser fram emot varje dag och med dig känns den ny. Med risk för att låta självgod eller dryg, ger jag mina livserfarenheter höga betyg.
När jag dör kommer jag ha utforskat alla vrår och lyft på alla stenar. Sått frön och låtit dem växa ut till grenar. Även om jag dör idag. Även om jag dör idag.
Jag var här. Jag lekte. Jag såg. Jag levde och surfade på varje våg. Det tog ett tag att förstå att allt redan är här. Men man kan inte leva med nån som inte är där.
Nu har jag hittat hem i mig, och hittat hem i dig. Aldrig ensam i mörkret, utan varmt och nära: ett mirakel i sig! Njuter av allt vackert jag fick, men allra mest av din varma blick.
Jag är kvar i samma stad som förut Jag väntar på tåget vid samma perrong Och ändå spelar livet upp en helt annan sång
Molnen på himlen skimrar i rosa och guld för oss Trasig med bagage hoppade jag ändå på tåget en gång till Vägrade acceptera mitt grymma öde, min förstörda tillit och det jag vill
På första stationen stod du och det kändes som att komma hem Aldrig har ett samtal gått så lätt Aldrig har något känts så rätt
Men oj vad du fick svara på svåra frågor Men du har besvarat varenda en Jag stannar här med dig i nuet utan oro för sen
Lugn i själen, glad i magen, pirr i kroppen och varm i hjärtat Vem kunde tro att livet kunde vända och ösa ur ett ymnighetshorn Kanske är det kärleksfulla krafter ifrån himmelska torn
Livet måste kunna vara enkelt att leva med dig är ingenting svårt Allt framför oss är vårt
Första dagen på jobbet efter sjukdomen som kallades kräfta Dök du upp med din motorcykel och började käfta Du sa att jag inte skulle säga hej om jag såg dej För jag snackar om hur illa du betedde dej mot mej Du fattar visst ingenting alls Du snor ihop ursäkter och drar vals efter vals Du vet mycket väl att du skadade mig med ditt sätt Men du har väl inget vett Det enda du ska göra är att säga förlåt och dra Och jag ska bara, bara ha det så jävla bra Trasiga människor som vägrar gå i terapi Spring för livet och gör dig fri Jag är äntligen fri fri fri Fri, fri, fri
Jag tror att du åtminstone kommer att minnas lite av all kärlek jag gav Jag hoppas att du kommer inse att det var du som stod för alla krav Hur du mötte mjukt med hårt Du gjorde det så fruktansvärt svårt Och du ville aldrig närma dig det som var skört Något som kanske kunde ha varit fantastiskt blev totalförstört Men människor ändras inte om de inte själv vågar och vill Och mitt liv är för kort för att jag ska ge upp och sitta still Bitterhet leder ju ingen annanstans utom ner Jag ska istället se till att de ljusa dagarna blir fler
Jag orkar inte vara någon annan än jag Någon som jag känner att jag måste va Utan förväntningar och tilltufsad på så många sätt, kunde jag nyss känna hur det kan kännas när det blir rätt Där satt vi i timmar och pratade lugnt om våra liv utan den minsta stress Vi hade nog suttit kvar om inte personalen velat gå hem till en annan adress Det är väl så det ska kännas- enkelt, lugnt och lätt Schemat måste inte planeras så jäkla tätt Jag vill hinna njuta av att bara vara och räcka så helt till Nu är känslorna tillbaka och berättar vad jag verkligen vill