Tiotusen själar


Tiotusen själar föds ut
I parti och minut
Tar de aldrig slut?

Tiotusen själar tar sats
Hur får de plats?
Vilken jäkla strapats

Alla ska de bli unika individer
Sen ut i vuxenlivet, tar de det stora klivet
Ska hitta meningen med det givna livet

Tiotusen själar föds ut
I parti och minut
Tar de aldrig slut?

Ska fixa mat och lycka
Inte helt lätt om man bor i fel land
Stormrik eller vid svältens rand

Tiotusen själar som alla vill få ha det bra
Hur många tycker att de har fått de´?
När livet inte har fler dagar att ge?

Tiotusen själar föds ut
I parti och minut
Tar de aldrig slut?

Nu skiner verkligen solen

Så mycket som ska hinnas med när solen skiner på mig, skiner på oss
Mitt liv kom att handla så mycket om att slåss

Men kanske kan livet bli lugnare och stillare
Att hitta hem med dig åh vad jag gillare

Du lagar trasigheter med en kärlek jag inte vågade tro fanns
Jag är så glad att jag vågade ge livet och kärleken ännu en chans

Du har snickrat och byggt klart
Jag har pluggat och jobbat med en jäkla fart

Det är nu vi ska njuta av allt vi har gjort
Vi är framme nu och det är så jäkla stort

Du lyssnade och förstod, kanske mer än jag
Och jag värderar varje endaste dag.

Och nu skiner verkligen solen
Vinden har kul med kjolen

Och du är här bredvid och viskar skrattande i mitt öra
Tyst, tyst så att inte grannarna kan höra  

Det är nu vi ska njuta av allt vi har gjort
Vi är framme nu och det är så jäkla stort

Hon behöver inte mig mer

Hon sätter sig i stolen framför mig
En snygg, stark resilient tjej
Hon suckar och säger: Jag kan inte vara med en man som inte kan sitta still
Jag kan inte leva ett gott liv med någon som inte kan ta det chill
Människor som pressar sig mer än vad de tål
Får ofta en jäkla kick av alkohol
Jag kör inte det här racet en gång till
Nu när jag verkligen vet vad jag vill
Det är svårare än man tror
att både vara liten och stor
Men nu vet jag att det alltid bär
Jag kan klara mig själv och vet vem jag är
Jag sitter i stolen mittemot och bara ler
och tänker att hon inte behöver mig mer
Jag säger tack och farväl jag sparar dig i mitt arkiv
Hela världen ligger där öppen och sprakar av liv

Medberoende

Det var inte vårt fel
Att livet blev så jobbigt och svårt
Vi gjorde vårt bästa utifrån vår horisont
Det är så lätt att tro att man är en hjälpare
när man är en stjälpare

Men det är inte vårt fel
Att livet blev stormigt
Vi gjorde vad som krävdes utifrån vad vi visste då
Det är så lätt att styras av skam och skuld
Att handla är silver och att neka är guld

Det är inte ditt fel
Att kärleken är närsynt
och sikten är skymd
Nu rättar vi till det som blev fel
Nu gör vi alla vår del

Det är kanske mitt fel litegrann
att jag inte såg hur jäkla mycket du kan
Att jag inte litade på att isen bar
Nu har jag släppt medberoendets garn
Nu älskar jag dig så mycket bättre, mitt vuxna barn


Kräket som tog ljuset

Ta emot min öppna famn och jag ger dig tusenfalt
ta mitt sargade hjärta och håll det varmt
Spegla mig vackert och jag ger dig allt

Så sa hon till kräket som tog ljuset i hennes liv
Han som så skickligt klippte hennes vingar
Gav henne en livshistoria som borde varit fiktiv

Vad driver en fullblodsnarcissist
Vad skänker ett tomt skal mål och mening
Ingenting, ingenting förstod hon till sist

Han ville vara stor, stark och berömd
Ville leva i en lögn om sig själv
Men fick sig och frugan dömd

Går nu runt och leker Allan med ett flin
Kränger det mesta han kan svart
Svassar sen runt med sedelbuntar hög på kokain

Nu när frun vill skiljas efter senaste otrohetsaffären
Gör han allt för att göra livet hennes surt
Hon säger: bespara dig besvären, du skavde tidigt hål i halsartären

Du får nu skörda din sådd
Och jag skördar nu min till sist
Barnens säger: Nu är gränsen nådd

Du förrådde allt som borde ha varit kärt
Så kräla iväg nu som den orm du är
Du offrade allt det som borde ha varit värt

Vittnesmål

Jag kastades ut på ett stormande hav   
En femårig överlevnadsexpedition
Flöt omkring bland spillrorna
Först likgiltig
Först hånskrattande åt döden
Den kan inte skrämma någon som har förlorat allt
Startade livsprojekt som kollapsade gång på gång
Ett bagage vars enda egenskap var tyngd
En persona som blivit helt obsolet
Som att åka epatraktor på en motorväg
Så många gånger jag frågade hur fan hamnade jag här
I andras ögon kanske en madame Bovary
Patetisk kanske till och med
Inuti kämpande på existensens brant
Och såren som revs upp svider än
Sår som gör att jag nästan inte vågar
Inte vågar, inte vågar skrika i triumf
Som Katla sover amygdalas monster
Hur många gånger stod jag inte i någon annans hem
Någon annan mans hem
Stod där som en fullständig novis
Stod där och bara smälte och blev en våt fläck
Bara anpassade mig tills jag till sist inte fanns
Bara stod där och såg det tillbakahållna raseriet
Såg den där tillkämpade toleransen
Den som när förälskelsen var över
skulle lösas upp och blotta det som var
När priset för kärleken blev ett fängelse
Och den enda räddningen var orden
Kanske är det ett vittnesmål?
Ett vittnesmål om att jag en gång har funnits till
Men orden kräver så mycket tid
Och tiden är sinande
Allt annat har drabbats av inflation
Och snart behöver nog ingen skriva
För det gör AI roboten
Snart behöver vi inte heller skapa konst
För det gör AI roboten
Och snart behöver vi inte tänka
För det gör AI roboten
Kanske kan då mina egna ord
Mödosamt skrivna
Ineffektivt och knapphändigt redigerade
Inte skrivna. Inte skrivna för
För att gillas av alla
Eller borde jag hugga i sten
För det är väl vad jag gör?

Tappade mitt nu

Lugnet som du gav mig
Du räddade mig
Min strävan
Min avgrundsdjupa förtvivlan
Min rädsla
Att du skulle lämna mig
Som en skogsbrand i mitt bröst
Så trasig var jag
Sviterna jag levde med
Jag inte kunde sluta att gå omkring i askan och spillrorna
Försökte samla ihop alla spår av mitt liv
Jag har försökt att hålla kvar alla bilder filmer och texter
Jag har inte insett att det är jag har gjort
Jag trampade på minnesstigar så flitigt att jag tappade mitt nu
Den som läkte mig och väckte mig var du

En ny underbar chans

I mina lurar på tåget hör jag en låt
om farväl och förlåt
Jag tänker på honom och när jag var hans tjej
och jag tänker på hur ljuvligt det är nu utan rädsla och ståhej
Jag vill honom inget ont fast att han gav mig stora sår
Jag hoppas att han hittar sig själv när åren går
Jag sitter på ett tåg som far fram över den underbara naturen, långt ifrån stadens stressade brus.
Jag ska besöka stan men saknar redan mitt nya hem i min älskades hus
Jag trodde aldrig att jag skulle få en ny underbar chans
Trodde inte att jag skulle hitta annat än någon trivial skavande romans
Men livet gav mig högsta vinsten i kärlek
och ingenting har någonsin varit i dess närhet
Jag mötte en själ med ett hjärta så stort att jag fick plats med mina känslor och mitt bagage
Vi har tillsammans sorterat och rensat ut och sparat det viktiga i ett vackert collage
Tillsammans ska vi nu måla våra framtidsmotiv i kärlekens och naturens vackra glitter.
Så mycket att se fram emot, så mycket skoj, bus, skratt och fnitter
Alltid nära dig i själ och hjärta, i vardagen, i gymmet, på MCn och bredvid dig i kajaken.
Aldrig har du stött bort mig eller dömt mig, utan fått mig att våga klä av mig naken.
Och med allting på bordet blir det så lätt
Kanske är det därför det känns så rätt
Ovillkorad kärlek med förståelse och respekt
För mig är det, det viktigaste i mitt livsprojekt

Blodröda hjärtan

Demonerna är mycket, mycket snällare nu,
fast verkligheten är inte alltid snäll.
Och demonerna kan slita itu

Men jag väljer att leta efter ljuset i varje mörk stund.
Det valet har jag bakom självuppställda hinder
Livet saknar garantier och vilar på föränderlig grund

Jag lägger mig och vilar mot den varmaste av famnar
Jag speglar mig emot den vackraste av själar
Jag har funnit den nu, den yppersta av hamnar

Kanske är det min livslott att leva så nära undergången och smärtan,
men jag har bäddat med de mjukaste och vackraste täcken och bolster
Jag har dekorerat med kärlekens färger och tusentals blodröda hjärtan.

Kärlek utan rädsla

En sensommardag träffades vi
Helt förutsättningslöst
Helt enkelt
Helt
Enkelt
Vårt samtal tog aldrig slut
Nu är jag framme
Jag behöver aldrig be
Du är redan där och vill ge
Du ser mig och du hör mig
Jag älskar hur du rör mig
Dina ord bäddar så mjukt omkring
De fångar upp och öppnar framtidsfönster
Din kropps vackra rörelsemönster
Du har en fantastisk ungdomlighet
i din visdom och livserfarenhet
I dina blåa ögon flyter jag
Jag insuper ditt lugn och vilar i dess mjuka bädd
Det är stort att kunna älska utan att behöva vara rädd

Euphrezyne Ettkansligthjarta.se