Etikett: Dikter som känns

Tid, ge mig tid

admin1 kommentar

Tid, ge mig tid att hålla kvar det jag har
Här hjälper inte den som spar han har
Glädjen kan bara fångas för ett ögonblick i flykten
Allt annat är bara rykten
Den orkar inte sitta still
Nä, den gör som den vill
Först när man står ut med att den kommer och går
Det är då man kan njuta. Det är då man förstår
Men då är man i regel gammal och grå
Säg varför är det så?
Tänk så grymt att födas för att dö
Att mötas också är början på ett adjö
Jag hoppas att vårt blir jättelångt
att vi hinner mycket och mångt
Jag vet att din tid har på nåt sätt har mätts ut
Men det är inte slut förrän det är slut
Vi skulle ha hängt så mycket, mycket mer
Men det som sker, det sker
Vi var så upptagna allihop
Fångade i en loop
Upptagna med vår tids krav
Tempot som gått till galopp ifrån trav
Flocken är inte längre intakt
Men det ligger inte i vår makt
Några har fallit ifrån och några har kommit till
Livet gör precis som det vill
Det sägs att man ska titta framåt
Jag tycker det är bättre att titta hitåt
Just nu andas du och jag
och idag är kanske årets soligaste dag

Gäst i livet

admin1 kommentar

Jag vill tacka dig kära liv för att jag får vara här på besök
Jag går här och prövar, ja det känns som ett försök
Sen ska jag fara hem och utvärdera allt jag sett och känt
och kanske sätter jag mig vid min skrivpulpet och får det på pränt
Kanske ska jag sitta där högt upp i ett torn ovan molnen och skriva,
medan människorna där nere på marken bygger för att riva
Då ska jag berätta om allt gudomligt jag har sett, men också om allt dumt
Jag ska berätta om falskhet, kluvna tungor och om hur goda människor nickar stumt
Om inspirationen finns ska jag också försöka förklara spelet jag aldrig riktigt förstod
Det där spelet som kräver falskhet men inte en enda gnutta mod
Det som de spelar för att kunna berika sig på allt det som andra har gjort
Det som andra alltid dyrt har fått betala och som glöms bort så väldigt fort
Där nere på jordskorpan tycks det inte fungera med godhet och solidaritet
Nej där kan allt köpas och konsumeras inklusive kärlek och lojalitet
Så tack kära liv för att jag fick komma på besök och prova på,
men jag väntar ett tag med att komma tillbaka, högt uppe i min vrå

Sordin över mitt guld

admin1 kommentar

Lever i kärlek och lycka
Det borde räcka gott kan jag tycka
Och sommarens fägring bländar så ljuvligt och så skönt
Jag njuter av värmen och allt prunkande, andande alveoliskt grönt
Men jag går också omkring och tar farväl
Om man mister för mycket händer det nåt inuti
Då blir man aldrig densamma igen
Vill inte skrämmas,
och inte heller skämmas,
men samtidigt som nåt är fött,
är det också nåt som har dött
Inuti känns stormens vågor ännu väldigt starkt
Att lära mig surfa på dom tar så mycket kraft
Jag vill vara transparent och inte falsk
Kanske är det överlevnadsskuld
som lägger sordin över mitt guld
Kanske är det inte möjligt att gå vidare när man sett hur tunn isen är
När man har sett att allt hänger på så sköra trådar som dom här
Förgängligheten så uppenbar,
men som ingen vill låtsas om,
nu när det är så viktigt med fina skal
Kanske kan jag aldrig, nä aldrig, glädjas åt det jag har
När jag vet att i morgon finns det kanske inte kvar,
men jag vill försöka med dig,
om du vill det med mig
Jag vill försöka med dig
Om du vill det med mig

Jag läste in ensamhet

adminLämna en kommentar

Med sommarsorl i öronen,
och vin i mina ådror,
tar jag tacksamt emot mörkret,
som numera aldrig blir riktigt mörkt.
Jag lyssnar till ljuden av människorna som vaknat.
De som äntligen har börjat leva och andas.
De som tänker att den här sommaren ska bli den bästa.
På näthinnan finns människorna vars ensamhet var öronbedövande.
Jag minns min egen och tänker att jag kunde varit en av dom.
En kvinna kom gående ifrån baren på Lasse i parken på vingliga ben.
Över sin lätt bedagade lekamen hade hon trätt en tajt ceriserosa top.
Som ett statement att ingen jävel kunde stoppa henne nu.
Nu jäklar skulle hon ha roligt. Kanske ville hon träffa en karl, eller inte.
Hon drog i sin kroppsstrumpeformade ceriserosa topp som hade korvat sig lite grann
Läppstiftet satt nog inte längre riktigt där det satt ifrån början,
men ögonen glödde när hon satte sig bredvid väninnan och viskade i hennes öra.
Jag läste in ensamhet och tomhet, och tänkte att det kunde ha varit jag.
Fast att jag inte visste någonting om kvinnan med den ceriserosa toppen,
som följde varje vågform på hennes kropp och skrek i neon,
att nu var det fan ta mig hennes tur.

Vänskap i sorg och glädje

adminLämna en kommentar

Natten är inte längre skrämmande
Nu låter jag mörkret sänka sig över mig som ett täcke
Ensam är inte längre mitt ord
Fortfarande skör men inte bruten
Och det är den personen jag alltid har varit
Kärlek är i nöd och lust
och vänskap i sorg och i glädje
Utan den dualismen faller det
Frosseri i elände men vämjelse över glädje
Det är en hälta som inte läker

Ensam på en öde planet

admin1 kommentar

Ensam på en öde planet
Det är svårt att vara sin egen profet
Med facit på hand är allting enkelt
Men dessförinnan är det mesta dunkelt
Tänk alla drömmar jag hade om oss
Hela mitt hjärta öppet. Sen började vi slåss
Nu har jag släppt allt jag trodde på
Jag drömmer inte längre så
Människor talar om att leva på fina minnen
Så fungerar inte mina sinnen
Sånt kan jag inte leva på
Det kan inte få mig att orka gå
Jag vet att jag har varit älskad flera gånger
Men det finns bara kvar i mina sånger
Just nu ger det ingen lättnad. Ingen tröst
Allt som hörs är ensamhetens röst
Kanske föds nya solar och en ny horisont
Kanske behöver jag inte vara en soldat vid en front
På den här ensamma planeten ekar hjärtslagens dunk
Här finns bara en förutsägbar vardagslunk
Men sen bröt någon isen och det var inte jag
Någon talade till mitt hjärta som svarade: Förlora inte en dag
Jag ser honom komma gående i horisonten och han lyser,
och inuti mitt blodomlopp finns inget längre som fryser

Religion istället för det gudomliga

admin1 kommentar

Vad hände med dig som talar som om du ständigt förkunnar
Hur blev du så här?
Ja, det är inte utan att jag sitter och grunnar

Du rapar upp bibelcitat och tvingar på din åsikt,
och talar om den verkligt sanna tron
Du säger att du har kommit till insikt

Ditt liv var tomt och innehållslöst och du sökte tröst
Men tänk om du hade lagt tid på att förstå dig själv
Om du hade låtit ditt välvilliga vittne få en röst

Tänk om du hade lagt energi,
på att se att bibelorden fängslar och låser,
och inte gör dig fri

Nu har du fått plankor att stå på och handtag att hålla i
Nu tror du på den rätta vägen,
och du vill få så många som möjligt att stå dig bi

Jag invänder och säger att du har fått fatt i en krycka,
men har missat att kalibrera din känslokompass
Om en människa bara får läka kan hon av egen kraft ge sig lycka

Du talar om orden och sakramenten men förstår inte logiken
Du inser inte att begreppen så fort blir obsoleta
Som alla religiösa tappar du det gudomliga framför retoriken

Om jag bara kunde få dig att se det jag har sett och får se
Om jag kunde visa hur gud finns och visar nåd
Om jag kunde visa vad det gudomliga, som bor i oss alla, kan ge

I helvetets förgård fick jag se vad som verkligen var något värt
Det handlar inte om att försaka och inte heller om att rusa fram
Det gudomliga vackra ligger redan här och allt annat är sekundärt

Lidandet kan vi tyvärr inte slippa, det hör tydligen till detta kalas
Och varje gång vi drabbas ställer sig tiden still,
och plötsligt syns allt som genom ett gigantiskt förstoringsglas

Då syns alla detaljer och alla krävande krav ger sig av
Mellan livet och döden lämnar tramset festen
Mellan livet och döden ser vi vad livet ger och gav

Så släpp dina bibelord och lyssna på kärlekens vishet
Det är bara där du kan bli trygg och hel
Bakom orden du tror på har det smugits in så mycket falskhet

Det är dåraktigt att be gudarna om det man kan åstadkomma med egen kraft
Vi har alla kapaciteten om vi bara får och ger oss en chans
Om vi ställer oss still och lyssnar noga finner vi glittret vi alla alltid har haft

Ditt namn på displayen

adminLämna en kommentar

I bilen såg jag plötsligt ditt namn på displayen
Bilstereon sökte efter din telefon och ville koppla upp sig
På ett ögonblick visade tankarna och känslorna hela grejen

För ett ögonblick trodde jag att du fanns
Som om jag bara var på en lång, lång resa,
och att vi en dag skulle mötas någonstans

Det är som om jag har skickats iväg för att lära
Inte som en belöning utan som ett straff
Som om jag behövde tuktas för att inse det primära

Jag har gått och tänkt på hur jag ska kunna förklara
Hur ska jag kunna förklara att jag älskar en till?
Men jag hör alltid dig säga att jag inte har nåt att försvara

Ju tryggare jag blir desto mer minnen spelas upp inuti
Som en bisarr tortyr, likt en häxprocess,
med undertexten att går du inte igenom blir du aldrig fri

Älskar dig ännu mer nu

admin1 kommentar

Allt som finns ligger här
Allt som känns räcker ända till månen
Ta i mig och jag glöder
Älskar vanvettigt, och jag tror att det bär

Jag lovar inte nåt
Det är ändå inte relevant
Det vi hade föll som ett korthus
Nu har jag inte brått

Vändningen till nästan avsky
Vårt avstånd
Dagarna utan dig
var som att vandra på gungfly

Det som hände gör att jag älskar dig ännu mer
Jag ska älska oss
Jag ska älska livet
Det är vårt öde det som sker

Våra signalsubstanser… jag ska lära mig alla nyanser
Jag ska lära mig förstå
Jag ska göra mig förstådd
Men jag ska även älska våra dissonanser

Den svarta fredagen

adminLämna en kommentar

Den svarta fredagen då allt gick i kras
Då firar norrmännen sin stora dag med kalas
Då vaknade vi som främlingar
Då stod vi i var sin hörna av ringen
Stod där beredda att offra allt
Stirrandes på varandra helt kallt
Då nådde alla outtalade ord punkten där de kokar
Alla oförklarade önskningar, behov och känslor
exploderade och fyllde hela rummet med sot
Det var som att hela relationen länge levt under hot
Du färgades svart medan jag inte såg mig själv
Trots all kärlek och allt som band oss samman
Trots att du gjorde mig så lycklig så blev det så här
Den vidriga fredagen gick vi isär
Jag var så arg att jag bara gick vidare utan att vända mig om
Kanske hade jag fortsatt än idag om du inte hade ringt
Med facit på hand är allting enkelt
Men dessförinnan var allting dunkelt
Jag vägrade att känna, jag vägrade att gråta en tår
Det var som att hela fabriken bara frös till is
Det var din röst som smälte den igen
Det var du som väckte upp kärleken som levde än
Herregud tänk att allt det underbara höll vi på att förlora helt
Nu i din famn finner jag ingenting som är skrämmande och stelt
Vi kan inte veta någonting om vad som händer
Det enda vi vet är att livet är så himla kort
Vi kan inte tacka nej till kärlek som den här utan att ta strid
Jag är glad att gav det ett andra chans för nu känner jag bara frid