Allt det där ni inte hann

Det var vi som fick leva
Vi vet inte hur länge
Men så länge vi förmår och så bra vi kan
Och vi ska försöka göra allt det där ni inte hann
En make och dotter fick lämna för tidigt
Vilken rättvisa fanns det i det?
En pappa och en hustrus förtvivlade skrik
Och världen blir sig aldrig mera lik
Men livet gav lusten och längtan tillbaka
Följde tålmodigt med på krokiga irrande vägar
Redo att starta en förunderlig kemisk reaktion,
när vi äntligen möttes i interaktion
Det underbara som regnar ned över oss
som skiner över hela vår horisont
Det som nu ges till oss som ur ett ymnighetshorn
fångar vi upp som de dyrbaraste korn

Såna där dagar


De kommer, såna där dagar
som tycks vara styrda av lagar
De jag helst inte vill låtsas om
Om jag ändå hade varit en som det inte bekom
Då är filtret inställt på mörkt och borta är det som var innan
Jag försöker se igenom röken och dimman
Men sikten är skymd och gör sig ingen brådska
Då dånar ångesten som hotfull åska
Påminner om hur enkelt man kan förlora
Jag talar tappert emot, säger att jag är så bra på att förstora
Men samtidigt påminns jag om att det bara skiljer ett hej då
Mellan att ha ingenting alls och att ha allt och vara två
Så har det alltid varit, men det var inte vad jag såg
Min relation skulle grävas fram av en arkeolog

Sorgfågel

Sorgfågel kom och kvittra en stund
Sjung för mig när jag sörjer min förlorade trygghet
Sjung när jag sörjer allt jag tappade,
när jag tvingades igenom mitt krig
Och sjung nu vid platsen där min älskade vilar
Kvittra över mitt förlustskadade nervsystem,
som så lätt kastar sig ned i skyddsrum och bunker
Men sjung glädjefullt över all kärlek som vilar kvar i mina celler och noder
Stäm in i lovsång över mitt livs övermått av kärlek, glädje och tårar i floder

Julaftonshopp

Snart pekar visarna på tolv
Julafton
Vakna ensam
Men ändå inte
För vi kan mötas
Närsomhelst
Hur som helst
Jag vet att jag är älskad
Jag vet det
Och jag har varit älskad
Jag vet det
Och jag har älskat
och jag älskar
och i hjärtat växer hoppet nu
Så låt julaftnar komma
Nyår skålas in, skålas ut
Du finns
Jag vet det
Jag finns
Du vet det
Och det är allt som behövs

Din andra födelsedag

Idag fyller du år, min älskade, älskade
Idag är det din andra födelsedag där på andra sidan
Tänk att din födelsedag skulle bli en sån sorgedag
Men svärdet vilar i skidan
Jag ska leva på så gott det nånsin går
Jag kommer alltid att gråta
Men år kommer att läggas till år
Du fina, du min måttstock på kärlek
Varför skulle jag nöja mig med nåt mindre
Varför inte värme, trygghet och smek
Älskling jag lär mig fortfarande att gå
Men jag låter ingen bryta ned mig
Låter ingen göra mig omöjlig att förstå
Vid en strand
Långt, långt härifrån
I ett land
Sitter en man som har mist
Som har vandrat längs Golgata
Som har nåt alldeles visst
Som har kämpat som en besatt
Jag är ingen skrivare, skriver han
Men för mig är han en äkta skatt
Hans bokstäver träffar rätt och rakt in
Vi delar något som man måste ha känt
Nåt som man lever med under sitt skinn
Vi delar att ha fått krossade liv
Att sen ha försökt pussla ihop det som fanns kvar
Tagit oss fram med myrsteg och kliv
Så älskling, så länge det finns människor på vår jord
Ska jag fortsätta att längta och hoppas
att någon är lika vacker bakom sina ord

Hur gör dem?

Jag lever i minnesmausoleet över vårt liv
men jag går ändå med gigantiska kliv
Jag lever helt och fullt
Jag har lärt mig att stanna i här och nu
Jag pratar med dig som om du fanns bredvid
Men jag får inget svar. Mediet sa ge det tid
Hur jag än rör mig så rör jag mig mot döden
Så jag förstår varför inte varför jag är så rädd
Men att älska i nöd och lust
öppnar upp för en förödande förlust
Hur gör dem? De som kan?
Hur går de vidare som om allt består?
Vaknar de inte på natten och ser att allt är en illusion?
Inser de inte att de lever på ren spekulation?

Mina armar under din tröja

Just när jag är som tröttast
efter en arbetsdag som blev för lång
Då ser jag dig framför mig
Ståendes väntades på mig
”Skynda dig för maten är klar!”
Känslan av dina läppar mot mina
Känslan av att allt med dig var perfekt
Mina armar under din tröja
Dina muskler under mina händer
Styrka omgärdat av värme
Just när jag har garden helt nere
Träffas jag i minnet
Mitt i solar plexus

Alldeles för ren, alldeles för rak

Jag är för reko för den här världen
jag vill inte säga att jag är klen,
men jag är alldeles för ren
Alldeles för rak
Sånt gör varje människa spak
Inte för att jag vill vara den som sårar
Jag vill verkligen inte skapa tårar,
utan för att jag blottar mig så
För att jag inte spelar spel och låtsas,
men det leder nästan till att jag krossas
En man jag mötte sa att de vuxna barnen och jobbet kommer först
Jag insåg så tydligt att han aldrig skulle stilla min törst
Det var ganska klart
Vi skulle alltså tydligen spelas ut
Jag fattade vad som låg på lut
Jag skulle aldrig få tillhöra hans flock
Jag hade bara träffat ännu en bock
Jag vände om direkt
Jag sökte efter anknytning, efter släkt
Jag måste stoppa allt energidränage,
ifrån dem som bara söker ett entourage
Sen till sist träffade jag rätt
Men aldrig nånsin att det blir lätt
Det är tydligen sån jag är
Sån jag blev efter allt det här
Sorgen och skräcken finns alltid med
Är alltid där när jag trillar ned

Älskar, älskar som besatt på nytt

Så mycket att göra innan jag dör
Så mycket liv att leva medan det finns
Fast det viktigaste är att fortsätta det jag gör
Älskar, älskar som besatt på nytt
Lever maximalt på oändliga procent
Älskar medan jag sörjer det som flytt
Min fina, jag känner dig nära, inuti och utanpå
Medan himlen målar höstfyrverkeri
Om det ändå inte vore så svårt när du måste gå
Du bara ler och säger att du kommer ju tillbaka,
men jag kan inte lova dig mer än hundra år!
Jag jagar bort rädslan och försöker bara bejaka
Jag känner din hud mot min och tänker att jag har allt
Glöden glöder inom oss som kämpat mot alla odds
Med dig kan jag nog klara mörkret och att det blir kallt
Älskar, älskar som besatt på nytt
Lever maximalt på oändliga procent
Älskar medan jag sörjer det som flytt

Vi ska fira i dagarna tre

Vår älskade knallhatt fyller år
Är inte det minsta liten
Men kommer alltid att vara vår lille son
Vi ska träffas och chilla och fira det bästa som hänt i mitt liv
Vi lever så som du önskade och hoppades,
och jag tror att du tittar ner…och ler
Vi lever med hål i våra hjärtan,
men vi lever allt bättre
Vi lovade att vi skulle klara oss,
fast att vi inte visste alls
Vi lovade fast att det kanske inte alls var sant
Långsamt blir det mörka lite mindre mörkt
Det ljusa lyser runt ditt minne
Ditt varma, lugna, kloka sinne
Du ställde in vår relationskompass
Såg oss i det vackraste sken
Jag och vår ögonsten
Vi har lärt oss
Vi ska fira i dagarna tre
Ska ta vara på det livet kan ge
Nära de som bor i våra hjärtan
Ja jag tror att de är så man håller borta svärtan
Vi ska fira i dagarna tre