Etikett: Dikter i sorg

Barcelona

adminLämna en kommentar

Till Barcelona åkte vi året som vi gifte oss
Nu är jag här med vår ögonsten som var det viktigaste för oss förstås
Ramblan pulserar precis som förr
Men livet är förändrat och jag står framför en dörr
Hur lever man vidare, det är frågan som söker svar
Jag ser livet som pulserar och minns hur enkelt det var
Ser alla unga med livet framför sig
Vill inte tänka att det inte gäller mig
Låter mojiton värma min själ
Tänker att livet ändå vill mig väl
Tänker att jag måste glädjas åt det som är jag,
För jag kommer aldrig vara så ung som idag

Tiden

adminLämna en kommentar

Tiden har fått en annan innebörd för mig
Minuter kan vara så oerhört långa
Så fruktansvärt outhärdliga,
och klockslag så oerhört viktiga,
men ändå luddiga
Jag glömmer så lätt
Tiden läker inte alla sår
Men kroppen gör kanske det
Med tiden
Efter alla klockslag

Klockan 05.30 vaknade jag efter en mardröm om clownen i filmen Det
Klockan 09.15 tänkte jag att jag inte ville leva längre
Klockan 09.20 tänkte jag att sörjande inte kan överleva i den här obarmhärtigheten
Klockan 09.30 skrek jag och grät över en försvunnen tygkasse som sonen lånat
Klockan 09.40 kallade min son mig för psykfall
Klockan 09.55 kramade min son om mig och vi sa båda till varandra
JAG ÄLSKAR DIG!

I sorgens fjärde månad

adminLämna en kommentar

I sorgens fjärde månad,
flög hoppet i väg så långt
Blev så litet att det knappt kunde synas en molnfri dag
Det var också då orken tröt
Det var då jag bara grät och skrek
Ut i en tom intighet utan resonans
Det var då jag insåg hur ytligt allting är
Och om ytan krackelerar
Då är man körd
Och hela jag har krackelerat
Hör inte längre till
Vi ska köpa T-shirts jag och min svägis
På dem står det:

I hate people…

Rispor i hjärtat

adminLämna en kommentar

Rispor i hjärtat
Blöder konstant
Smutsas och solkas ned
Allt svagare puls
Mitt hjärta som mötts och hållits
I kärleksfulla händer
Kastas nu runt
I ovisshet
I ovarsamhet

Tills våra vägar korsas igen

adminLämna en kommentar


På mitt favoritkafé satt en dag en man
Han såg så bekant ut att jag måste fråga
Det visade sig att våra vägar faktiskt mötts
Vi började att samtala och det blev ett samtal jag skulle minnas
Han var också drabbad av sorg, och i detta nådde han mig
Vi hade många likheter och såg livet ur liknande perspektiv
När vi skildes åt tänkte jag att mött en riktigt vacker människa
Skrev gjorde han precis som jag och han fick adressen till min webb
Han verkade vara så osentimental och fri,
och jag önskar att jag kunde vara likadan
Men ju mer jag förlorar, ju mer klamrar jag mig fast
Dagen efter fick jag ett meddelande
Fortsätt skriv, fortsätt boxas, fortsätt lev
Tills våra vägar korsas igen…
Jag tänkte på kvällen att det är dem jag ska samla på
Jordänglarna…

Mörkret som omger mig

adminLämna en kommentar

Jag sitter i avgångshallen på flygplatsen
Det var din arbetsplats i decennier
Jag trodde inte att det skulle göra så ont
Men det smärtar så att jag vill skrika högt
Minneskavalkaden som rullar förbi
Jag kan knappt andas och mannen som sitter bredvid får inte se mina tårar
Ensamheten blir inte mindre med tiden som går
Den gräver sig in och jag bränner mina skepp med mitt dåliga mående
Jag lever som döv och stum oförmögen att göra mig förstådd
Jag önskar att jag kunde känna att jag var omgiven av änglar,
men ödsligheten är total
Jag vill inte känna att allt är kört
Att allt är slut
Inuti mig säger en röst just det
Och vad värre är:
Den säger att mina vänner också tycker det

Sånt man aldrig kan förutse

adminLämna en kommentar

Förlust
Intighet
Tomhet
Ångest som äter sig in
Förändrar permanent kroppen min
Destruktivitet som bryter ned
Bryter ned människovärdet bit för bit
Ingen människa vill komma dit
Avsaknad av värme- jag fryser så jag skakar
Närhet- jag har tappat allt hopp
En hungrande kropp
Ett utsvultet hjärta
Pappersexercis
ifrån byråkratisk milis
Sjukskrivning
Utanförskap
Girighetens garn
Särkullbarn
Arvstvister
Bråk och osämja
Mammon går inte att tämja
Nedsjaskning
Utsatthet
Myten om mig själv i kras
Allt blev bara knas
Fruktan för framtiden
Verkligheten kall,
som frostbiten metall
Dejtingsiter
Matchning, mötesplatser och glada pannkakor
Förhärdade hjärtan utsatta för yrkesfiskning
Om jag ändå hade kunnat berätta för dig
Hur brutalt världen behandlar mig
Om jag ändå hade fått vila mitt huvud i ditt knä,
och fått höra att allt kommer att bli bra
Då hade jag kunnat orkat med ännu en dag
Men döden innehåller så mycket
Sånt man aldrig kan förutse
Hur det känns att aldrig få återse
Älskade, älskade, älskade!
Prat mot en kall sten
Salta tårar mot mina böjda ben

Att orka leva

adminLämna en kommentar

Att orka leva
Orka leva kvar
Orka andas
Hålla lågan brinnande
Utan att blåsas ut av stormen
Skitstormen som träffade mig med full kraft
Svepte nästan bort allt liv
Räfsar bland spillrorna
Försöker hitta det som överlevde
Försöker motivera mig
Försöker aktivera mig
Smärtsamt medveten om att det bara är distraktion
Som granris över sank mark
Men det är det eller att sjunka
Liv eller död

Utåt sett

adminLämna en kommentar

Utåt sett ser jag ut att må bra
Utåt sett går jag upp i ottan och skjutsar sonen till jobbet
Utåt sett försvinner jag sedan iväg till gymmet
Utåt sett sitter jag sen på caféet vi alltid brukade gå på
Utåt sett sitter jag där och skriver och verkar fungera så bra
Utåt sett sitter jag där och verkar så företagsam
Utåt sett sitter jag där och gör allting rätt
Utåt sett är jag i bra form
Inåt sett skjutsar jag sonen till jobbet och håller på att svälla av stolthet
Inåt sett åker jag till din grav och sitter där och gråter floder
Inåt sett vill jag ligga begravd bredvid dig
Inåt sett åker jag sedan hem och känner hur jag har blivit rånad på hela mitt liv.
Inåt sett skriker mitt inre av ensamhet
Inåt sett skriker mitt inre efter närheten vi hade
Skriker efter kärleken
Inåt sett går jag sedan till gymmet och ser hur alla verkar ha familjer
Inåt sett ser alla ut att ha kärlek utom jag
Inåt sett går jag sönder bit för bit
Inåt sett har jag tappat all aptit
På allt

Fan vad vi skulle ha levat

adminLämna en kommentar

Fy fan vad bra vi kunde ha haft det
Du och jag och den underbara sommaren
Fan vad vi skulle ha levat
Älskat
Njutit av solen
Fan vad vi skulle
Fan, fan, fan
Vi skulle ha cyklat omkring i stan
Gått på fik
Badat och kramats
Fan vad vi skulle
Jag skulle ha varit hel
Jag skulle ha levt
Varit här
Fan, fan, fan
Kanske visar det sig att jag också är död
Det vore rimligast