Etikett: Att förlora den man älskar

Sköra trådar

adminLämna en kommentar

Mitt liv hänger på sköra trådar
Mitt liv är vandring på tunna isar
Tidig bister gryning på begravningsplats
Ödsliga tider där mörkret döljer vägen

Men ibland hänger livet på silvertråd
Och isen ligger spegelblank
Blåvinge och kungsfågel kan ses vid graven
Och ljuset kommer alltid åter

Väven vävs vidare
Tråd läggs till tråd
Alla möten vävs in i väven
De goda blir till trådar av guld

Hur länge får nornorna bestämma
och under tiden övar jag på att andas
Ligger där i en hängmatta av glimrande väv
och låter mig sakta vaggas till ro

Hon lär mig att andas på nytt

adminLämna en kommentar

Hon lär mig att andas på nytt
Kroppen är som förbytt
Jag inser att kroppen är låst
Musklerna har slutit sig hårt
Allt jag har kapslat in för att det är för svårt

När jag släpper på spänningen börjar de att rinna
De som jag inte vill ska vinna
Tårarna som jag är så trött på
De rinner och rinner,
medan horisonten och sikten försvinner

Tänk att jag skulle behöva lära mig att andas igen
Sånt som var så självklart för 215 dagar sen

Fatta hur jag har blivit!

adminLämna en kommentar

När kvällen kommer, kommer också mörkret
Inte bara utomhus utan även inuti
Och jag vill inte hem där ensamheten lurar
Jag vill fly, fly fly, fly, fly,
tills nästa dag börjar gry

Jag vill kasta mig ut på krogen
Dricka alldeles för mycket
strunta i konsekvenser
Mörkret har alla gränser rivit
Fatta hur jag har blivit!

Nu vet jag hur det är
Nu lever jag i misären
Nu känner jag njutningen av smärtan
smärtan jag kan styra själv
som den isande kylan i en älv

Jag håller mig alltid i rörelse
Så att det äckliga inte hinner ikapp
Så att förlusten inte hinner sjunka in
Ett dåligt val är så mycket bättre än inget alls
Vad som helst som släpper på snaran om min hals

Ångesten gör som den vill

admin1 kommentar

I de svarta ränderna i staketet förhandlar jag hårt
Orkar jag lite till?
Orkar jag till nästa vita rand, eller blir det för svårt?
Psykoterapeuten sa: Hitta en trygg plats och gör den till din
Men alla platser är färgade av allt det jag förlorade
I stormen finns inte enda plats eller företeelse som är min
Inget lugn Ingen ro
Ångesten gör som den vill, den tiger aldrig still
Jagar på, får mig att göra sånt jag egentligen inte vill
Tänk hur nära misären var hela tiden vid min sida
I en handvändning stjälptes hela lasset
Min fråga: föddes jag för att lida?
Vad har jag gjort för att reta gudarna, vad är det jag ska sona?
Ödsligheten som i en apokalyptisk resa dit ljuset aldrig når
Brända broar eller broar som aldrig har funnits?
Jag behöver inte dem som saltar i mina sår
Ångesten gör som den vill, den tiger aldrig still
Jagar på, får mig att göra sånt jag egentligen inte vill

Och telefonen har varit tyst hela dan

adminLämna en kommentar

Instängd i den här obegripliga världen
Här vandrar jag ensam och partnerlös
Och utanför ropar mitt kött och blod
Och telefonen har varit tyst hela dan
vill bara kasta mig ut i natten vart som helst på stan
I den här galna världen försöker jag stå upprätt
Åh hur trivialt är inte det som människorna bryr sig om
Vi som har dött kan aldrig återvända dit
Och telefonen har varit tyst hela dan
Straffet för att jag levde som en svan
Har upplevt sommarnätter där jag inte brytt mig ett dugg
Har vårdslöst lämnat över mig till slumpen
Allt för att kunna andas och få en paus
För att hålla grymheten på en armlängds håll
Och telefonen har varit tyst hela dan
Glömmer med en cigg på din altan
Andas in allt det otänkbara
Glömmer det gamla underbara
Och telefonen har varit tyst hela dan

Jävla förbannade skitår

adminLämna en kommentar


Jävla förbannade skitår, jag försöker härda ut
Jag kan inte nog vänta på att du ska ta slut
Då ska jag begrava dig så jävla djupt att du mig aldrig mer når
Äckliga vidriga sjukdoms och eländesår
Fasansfulla, farliga, fula förlustår
Dåliga, dödliga djävulsår
Du är cancer, utmattning, konflikt, hat, droger och kriminalitet
Du är bristande förståelse, empati och barmhärtighet
Du är hat
Du är tomma citat
Du är den släckta glöden
Du är döden
Du är missförstånden, otillräckligheten,
Du är falskheten
Du är vännerna och modet och sveken
Vid kanten väntar kraften tålmodigt på att föda
Väntar tillsammans med vänskapen, hoppet och kärleken,
som du aldrig lyckades döda

Etthundraåttio dagar

adminLämna en kommentar

Etthundraåttio dagar har jag nu klarat av
och jag tror inte någon kan förstå
Sett utifrån borde det inte kunna gå
Etthundraåttio dagar har rivit och slitit i mig
Jag har hukat och tagit sats för att falla platt till marken
I mitt eget liv där jag trodde att jag var matriarken
Att jag styrde i mitt liv,
men det tog egna kliv
Överlevde men är en spillra
Som efter en tyfon som drog förbi
Jag kan aldrig få tillbaka det den tog
Det var så mycket som dog
Inte bara du
Se på mig nu
Inte alls densamma som förr
Jag befinner mig i mystiska världar
I gränslandet twilight zone
Utanför men kan ändå då och då titta in,
men måste skydda mitt tunna skinn
Trött, så trött
Värkande själ
Ögon som sett för mycket
Fötter som vandrat på stigar,
som ingen borde vandra på
Nått platser dit ingen borde nå

Och det som sedan kom

adminLämna en kommentar

Jag ligger vaken
och tänker på dig och mig
Om allt vi aldrig pratade om
Och det som sedan kom
Jag tänker på hur konstigt det var
Att vi inte tänkte mer på mig som skulle vara kvar
Jag tänker på all hjärtlöshet,
jag utsattes för i min hjälplöshet
Jag tänker på allt som bröt ner mig helt
i ett byråkratiskt system som är så stelt
Jag tänker på de som inte kunde känna barmhärtighet
Utan tvingade mig igenom all denna vårdslöshet
Kvar är jag och får betala priset,
för att du inte såg klart genom diset
Så var det inte för mig
Jag sörjde för dig
Men kanske var det för att du aldrig tänkte på döden
Du lämnade de olösta frågorna åt sina öden
Lämnade dem kvar till mig
Inte någon okomplicerad grej
Om jag bara kunnat vila i din famn
Om du bara kunnat lugna mig i din hamn
Sagt att allt kommer att bli bra,
fast att jag vet att jag tappade den jag va

Under den glödande himlen

adminLämna en kommentar

Under den glödande himlen
färglagd av hösten
sitter en ung kvinna som är jag
Det låter som nåt bra
Att jag blev tjugofem igen
Att det är något ungt och vitalt
Men det är något hemskt och brutalt
Ställd på ruta noll
Vandrar bland vargar
Ödsligheten söndrar och sargar
Under den glödande himlen på en pall sitter hon som är jag
Och talar med stenen som ofattbart bär ditt namn idag
Den obarmhärtiga texten som befäster tragedin,
lyser mot mig i morgonens dova dimma
Ute i det kalla havet ser man mig simma
Under den glödande himlen, utmattad och nedkyld,
stannar jag vid en tillfällig livboj och andas ut
släpper och simmar vidare kämpar minut för minut
Väntar flämtande på nästa livbojs SMS
Inser att den endast är temporär
Inser att den är en chimär
Äkta kärlek finner man inte så lätt
Du främmande kvinna som är jag
förvandlades hastigt i ett slag
Under den glödande himlen

Två steg fram och ett tillbaks

adminLämna en kommentar

Jag blickar fram
Två steg fram och ett tillbaks
Gott nog så
Det har jag börjat förstå
Gårdagen känns i kroppen
Mår som en räv
Ändå mår jag toppen
Jag lever
Jag är här
Livet är besvär
Jag vill bli kär
När jag är död
Ska jag ha brunnit,
och alltid haft en glöd
Mina fötter ska ha trampat okänd mark
Utmanat tryggheten jag söker så
Förlikat mig med att vara stark
Min blick ska ha stirrat ut ensamheten
Uppkäftigt ska jag ha promenerat fram
Älskat helt och fullt ända in i evigheten
Min kropp ska ha känt hud mot hud
Jag ska ha mött en själavän
Det kan inte bara finnas en
Natten glittrar vackert i höstens skrud
Två steg fram
Gör att jag orkar ta ett tillbaks
Vi är alla dödens lamm
Men än så länge andas jag in och ut
Värst är det som inte har något slut