Hon kommer aldrig att komma tillbaks igen
Hon kommer aldrig mera dit
Och det är märkligt,
för sista gången hon såg havet,
vid Coral Cove,
då var det som hon visste.
Det var sista gången.
Kanske spränger hon sig upp genom isen
som en Eurydike ifrån mörkret.
Kanske kan hon få kraft från oväntat håll?
I själen har klockan slagit timmen noll.
Jag hör vågorna som slog emot stranden.
Jag känner värmen ifrån solen,
när vi satt på stranden under ett kokosträd.
Jag känner dina ben mot mina medan vi åt.
Jag kan känna din hud mot min.
Mina smekningar så hemma på din kropp.
Din röst som gör mig så glad.
Allt jag vill ha är du
Du är syret i luften,
du är våren och sommaren,
du värmer upp frusna själar.
Du är för alltid intatuerad i mitt inre.
Jag kommer att leva i en helt annan värld,
men jag ska leva för dig
Jag ska verkligen försöka,
men jag kommer inte vara densamma
för jag är inte längre hel. Jag är halv.
Jag har stängt firman.
Jag AB finns inte mer.
Alla drömmar.
Alla böcker.
Allt jag trodde på.
Det visade sig vara lögn.
Inget är beständigt,
så varför ska man lägga något på hög?
Varför ska man tro på en framtid?
När den bara kan ryckas bort?
När orättvisan träffar oss flera gånger?
Vi träffades av blixten flera gånger,
vad är rättvisan i det?
Jag har tagit ned skylten och kastat den all världen väg.
Jag är inte hemma.
Det som syns är bara ett tomt skal.
Hela världen snurrar på,
fast allt borde stå helt still.
För utan dig kan ingenting fungera.
Utan dig blir världen inte bara fattigare,
utan helt bankrutt.
Nej, jag har stängt på obestämd tid.
Ett känsligt hjärta Hem 