Etikett: Ångest

Då jag är mitt allra bästa jag

adminLämna en kommentar

Tid att vila tid att äntligen komma till ro
Vet du att nu äntligen börjar jag hitta fram
Nu känner jag starkt att jag inte bara tror

Jag vill konservera de här dagarna vi får
Dagar och stunder då jag är mitt allra bästa jag
Då hjärtat får sitt och jag somnar och känner dig mot mitt lår

Du och jag, en familj av levande och döda
Fast att ingenting någonsin är dött
Våra ord får våra hjärtan och livet att glöda

Jag ska försöka bevara den här känslan precis som den är
Då allt känns så ljust och enkelt
Dina armar runt mig när du säger att du älskar och är kär

Sen när mitt mod sjunker och orken tryter
ska jag plocka fram allt det här
Minnas att det är vi när ångesten ryter

Tänk hur lite jag förstod vikten av att höra till
Jag minns hur jag värnade om att göra mitt
Förstod inte att utan att tillhöra är det inget jag vill

Tog nog aldrig för givet men insåg inte hur fort jag kunde mista det för gott
Förstod inte att alldeles intill, ligger den utbrända förödda marken
Nu när jag vill leva och andas kommer jag alltid vara så rädd om det jag har fått

Då är jag så jävla rökt

admin2 kommentarer

Det är så otroligt lätt,
när allt känns bra och lugnt inuti
men när mörkret tar över
Glömmer jag bort hur hemskt det kan bli

Så övergiven utan hopp
Då är jag så jävla rökt
Fast att jag kämpar emot
Jag har verkligen försökt

Mot mörkret är jag chanslös
Lämnad åt försynen och slumpen
Då kan det gå hur illa som helst
Den där malande tärande klumpen

Hur ska någon annan orka
när jag inte orkar med mig själv
När det är så tungt att andas
När jag vill kasta mig i en älv

Vill bara låta kroppen sjunka till botten
Vill inte möta någon och bränna skepp
I det läget går det inte att förstå och bli förstådd
Fast i ångestens stenhårda grepp

Men det är som att du ändå kan hitta fram
Du tycks ha hittat den rätta nyckeln
Jag kan nu känna att du är kvar ändå
Du frågar, ska vi en tur på tandemcykeln?

Vi susar fram i livet och jag ser allt i så skarpa färger
Bara med dig har jag druckit livet i så stora klunkar
Jag tror att jag börjar förstå att vi kommer att bestå
En berusande glädje när tanken slår mig: å vad det här funkar!

Flyr tillbaka

admin2 kommentarer

Kanske är jag för känslig för den här världen
kanske är jag menad för någon annan plats
För när orden träffar så hårt att jag tappar balansen,
så undrar jag hur det överhuvudtaget ska fungera
Att existera

Oj oj så svårt det är att inte fly tillbaka
Att inte gå den där vägen som känns så bekant
Vägen som inte leder framåt
Till landet som bara finns i min fantasi
En riktig utopi

Jag flyr till en Jesus som aldrig levde
En Messias som aldrig fanns
Ett minne av en människa upphöjd till skyarna
Någon som ingen annan någonsin kan komma i närheten av
Ouppnåeliga krav

Fast att jag inte ville
Fast jag svor på att inte gå den där vägen
Men när jag skriker efter förståelse eller en kram
är det så lätt att fly dit
Fast att det bara sår split

Jag flyr dit och knarkar på allt jag fick
och det jag inte fick lägger jag själv till
Och allt för att jag är för feg
För feg för att berätta
För svag för att tåla svarens hetta

Så ensam man kan vara fast man är lyckligt två

adminLämna en kommentar

Jag kan oroa mig för att vi ska glida isär
Jag kan läsa in allt och ingenting
må så dåligt att jag funderar på att skaffa ett gevär
Vandrande fram i ett paradis- hur fan går det ihop?

Jag är så trött, jag är så slut av att känna allt jag känner
Jag är så trött på att gråta mig till sömns
Törs knappt att tänka på mina stackars, stackars vänner
Allt de får höra när ångesten trasar sönder mig

Så ensam man kan vara fast man är lyckligt två
Så jävla, jävla ensamt kan det vara
När man känner att man inte ens själv kan förstå
Men en gång var jag enkel och dit vill jag igen

Det här inte intellektuellt det är på hjärnstamsnivå
Du sliter inte direkt i mig och visar hur mycket du vill ha mig
Vågar inte prata för jag är rädd för att du ska be mig gå
Jag fattar att det är befängt men känslorna säger något annat

Jag ser allt och jag menar allt du gör för oss, för mig
Det är jävla sorgligt att det inte alltid känns som nog
Ber om för mycket fast att det är det sista jag vill göra mot dig
Det är själva fan vad det ska vara komplicerat

Herregud varför kan jag inte bara få leva i ett flow?
Bara glädjas och njuta av det jag har
Istället somnar jag med ångest och känner mig så jävla low
Jag talar till mig själv lev och var lycklig din jävel

Just nu har jag livet och inte vet jag hur långt det blir
Det ger så jävla mycket skuld och extrema krav
Jag blev kvar och jag samlar souvenir efter souvenir
Som om jag vore på en resa som snart ska ta slut

Hunda hundratusen mil

admin2 kommentarer

Hunda hundratusen mil
Hunda efter en kärlekssil
Det här är ingen dagbok
Det här är ingen lagbok
Jakten på trygghet gjorde mig bara mer rädd
Katastrofen sker ändå, även om den är förutsedd
Blickar som inte ser
Beröring som inte sker
En människa slukas upp och försvinner
Flyktigt lycklig som i ett rus av thinner
Jag spelade aldrig teater
Skrämdes av clowner och akrobater
Inuti ekar ångestskrin
Mörkret gäckar med elakt flin

Den behagliga fantastiska

adminLämna en kommentar

Tänk så gärna jag skulle vilja vara den behagliga
Den fantastiska
Den praktiska
Den glada humoristiska
Den alltid snygga vältränade
Den sexiga
Den pigga
Den smarta och kloka
Den husliga
Den härdiga
Den effektiva
Den alltid kreativa
Den anpassningsbara
Den alltid självständiga
Den framgångsrika
Den balanserade
Den toleranta
Den modiga
Den tuffa
Men det är inte jag och jag tror att jag har gått vilse,
för jag har börjat tappa bort orden mellan raderna
Jag har börjat be om ursäkt för den jag är
Och utan riktiga skäl,
för jag ville slippa mitt ensamma ångestmausoleum
Blev en helt annan,
men råkade gilla den jag en gång var
Jag minns hem, trygghet, närhet och skratt
Inga outtalade ord som låg och skavde
och våra existensers självklarhet
Så ringer du som om du kunde läsa tankar
och lyfter enkelt upp orden mellan raderna
Håller dem i ljuset tills de spricker, och säger att du älskar mig
och det känns som skillnaden mellan att leva eller ej

Kastas hit och dit

adminLämna en kommentar

Jag åker på känslostormar fram och tillbaka
Kors och tvärs på vägar som inte är raka
Kastas hit och dit
Aldrig känslomässigt stabil
Men kärleken vår är viril
Jag undrar om jag nånsin kommer till ro
Jag undrar om jag lever på din tro
Krigarprinsessan är trött
Ingenting är som förr
Nu står jag framför din öppna dörr
Nu kliver jag in och lever en stund
Vaknar upp och planerar på nytt
Bränd ifrån förlusten av det som betytt
Inuti glöder en metall
Låt den aldrig nånsin bli kall

Flyger iväg i tid och rum

adminLämna en kommentar

Flyger iväg i tid och rum
Rum som inte längre finns
sånt jag bara minns
Rum jag aldrig borde besöka,
men det är svårt att sluta att försöka
En välvillig röst ropar: Gå inte dit!
Men jag dras in ändå
Går på vägen så som den skulle ha sett ut
Går fast att jag vet att den ändå skulle ha fått ett sorgligt slut
Ändå fortsätter jag att gå
Det är så mycket man inte vet
Allt känns som en evighet
Och ett flyktigt ögonblick
Allt är över på ett kick

Dimridåer framför all oförståelse

admin1 kommentar

Jag vet inte vad som är värst
att vara ensam eller två
När det inte går att förstå
När inget är konkret
Och allt bara är en smet
Dimridåer framför all oförståelse
I botten ligger allt det vackra och glänser
Där ligger den dold, kärleken bortom alla gränser
Allt det jag sa och gjorde borde betyda så mycket mer
Men det är något helt annat du ser
Det skrämmer mig långt in i märgen
Och allt du gjorde och sa som gjorde mig hel
Som gjorde mig trygg så att inget kändes fel
Det känns som att du sakta tar det tillbaks och suddar ut
Jag tar på skyddsutrustningen för att klara att det tar slut
Kanske kan jag leva ändå
Kanske kan jag för ett slag,
få hjälp med varje andetag
Men hjärtat ropar: Varför då?
Varför ska jag inte sluta slå?

Kanske kan det gå

admin1 kommentar

Kanske kan det gå
När jag ser in i dina ögon,
tror jag så
Men när tröttheten sätter in
och det mörka tar över
tänker jag kan det någonsin
Snälla liv låt mig läka nu
Låt inget mer får ske
Den mitt hjärta vill ha är du
Jag vet inte hur lång tid det tar för mina tårar att torka
Men jag undrar hur länge finns du med mig?
Kommer vi att orka?
Kanske sker det aldrig helt
Kanske blev jag för skadad
Ibland blir det ganska stelt
Jag är nog svår att förstå
Tänk hur länge man kan leva i ovisshet,
I mitt gamla liv kändes det inte så
Men nu ser jag saker i ett annat sken
Jag undrar hur mycket vi aldrig sa
Kanske satt vi på en jättetunn gren