Jag vaknar i vargtimmen

Jag vaknar i vargtimmen
och stirrar ut i mörkret
Där dansar otäckheterna som kan hända
Där kommer ingen levande förbi
Där ekar orden som gör ont
Formerar sig till en gäckande ringdans
På en bräcklig is
Tusen trådar
Antenner och tentakler
Redo att läsa in
Stirrar ut i ödsligheten
Tusen vibrerande trådar
Känner in varenda vibration
Som om du har hört mig i sömnen
drar du mig till dig
Dränker allt det mörka
Låter alla sinnen få sitt
Ger inte tomheten någon plats
Låter det mörka försvinna och lösas upp i en flod
av den heta kärlekens glittrande läkande blod

Tänk vilken ynnest

Tänk att jag får somna bredvid dig varje kväll
Tänk vilken ynnest
Du är inte någon jag tar för given
Jag ser glittret du sprider omkring dig
Jag ser det som genom ett fönster
och kan inte alltid känna det,
men jag är säker på att jag en dag
kommer känna hur det helt sjunker in
Det räcker med att se dina omtankar
och det är vackrare än allt
Men på kvällen då inget annat stör,
och jag ligger där alldeles tätt, tätt intill,
känner jag din kärlek helt utan filter
Och då når den ända, ända fram

Älskar dig ännu mer nu

Allt som finns ligger här
Allt som känns räcker ända till månen
Ta i mig och jag glöder
Älskar vanvettigt, och jag tror att det bär

Jag lovar inte nåt
Det är ändå inte relevant
Det vi hade föll som ett korthus
Nu har jag inte brått

Vändningen till nästan avsky
Vårt avstånd
Dagarna utan dig
var som att vandra på gungfly

Det som hände gör att jag älskar dig ännu mer
Jag ska älska oss
Jag ska älska livet
Det är vårt öde det som sker

Våra signalsubstanser… jag ska lära mig alla nyanser
Jag ska lära mig förstå
Jag ska göra mig förstådd
Men jag ska även älska våra dissonanser